Vad gäller för benådning i Sverige?

2020-11-25 i Påföljder
FRÅGA
Hej. Vet att i USA så kan presidenten benåda dömda personer, kan personer dömda i Sverige också benådas? Av vem då? Kungen, statsministern? Vad krävs för en benådning här?
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Jag kommer börja mitt svar med att redogöra för vad benådning innebär, sen kommer jag ta upp vilka regler som gäller för benådning enligt svensk lag och besvara dina frågor därefter.

Tillämplig lag är främst regeringsformen (RF) och lagen om handläggningen av nådeärenden. Jag har även tagit hjälp av information från Regeringens hemsida.

Vad innebär benådning?

Benådning regleras i 12 kap. 9 § RF och innebär att befria någon från en brottspåföljd eller annan rättsverkan av brott, eller att mildra straffet. Exempelvis kan det innebära att ett fängelsestraff sätts ned eller ändras till en annan påföljd såsom skyddstillsyn, böter eller villkorlig dom. Även att efterge eller mildra annat, av en myndighet beslutat, liknande ingrepp som avser enskild person eller egendom, är att anse som benådning. Nåd är till för undantagssituationer, det vill säga ingen person har rätt till nåd utan det bedöms i varje enskilt fall.

En brottspåföljd är de påföljder som kan komma i fråga enligt brottsbalken; böter, fängelse, villkorlig dom, skyddstillsyn och överlämnande till särskild vård (1 kap. 3 § brottsbalken)

Annan rättsverkan av brott kan exempelvis vara förverkande av egendom eller företagsbot (1 kap. 8 § brottsbalken). Rättegångskostnader och skadestånd som den dömde ska betala, kan dock inte bli föremål för nåd.

Vem avgör om benådning ska ske?

Det är regeringen som avgör, i varje enskilt fall, om en person ska beviljas nåd eller inte. (1 § lagen om handläggningen av nådeärenden och 12 kap. 9 § RF) Regeringen kan också, om det finns särskild anledning, inhämta yttranden från Högsta domstolen eller Högsta förvaltningsdomstolen (2 § lagen om handläggningen av nådeärenden)

Vanligtvis förutsätts det att det finns en ansökan om nåd, men i vissa fall kan regeringen själv besluta om nåd.

Vad krävs för en benådning?

Nåd kan endast ske för en brottmålsdom som vunnit laga kraft. Till skillnad från abolition som innebär efterskänkande av eventuellt straff innan åtal väckts eller dom tillkännagivits (12 kap. 9 § andra stycket RF).

Det är vanligast att den dömde själv ansöker om nåd, men vem som helst kan ansöka om nåd för en dömd person. Sökande för nåd ska ge in handlingar som hen vill ska ligga till grund för regeringens beslut. Ansökan om nåd kan ske fram till att påföljden är helt verkställd.

Nådeansökan ges in till Justitiedepartementet, den bör vara skriftlig och innehålla personuppgifter, vilken dom som avses, vilket beslut man vill att regeringen ska fatta och skäl till detta beslut. Mer information om detta kan du hitta på Regeringens hemsida.

Ett nådeärende är ingen prövning av skuldfrågan i målet, utan nådeprövningen blir som en extraordinär prövning där hänsyn framförallt tas till förhållanden som inträffat efter domen och inte har påverkat domstolens avgörande. Exempelvis kan benådning ske om det visar sig vid verkställigheten av straffet att konsekvenserna blir sådana att det inte är rimligt att verkställa straffet, i det enskilda fallet. Det finns alltså ingen praxis som fastställer vilka omständigheter som gör att en person kan benådas, utan det bedöms för varje enskilt fall.

Sammanfattning

Det korta svaret på din fråga blir alltså att ja, dömda personer i Sverige kan benådas. Det avgörs av regeringen i varje enskilt fall, om nåd ska beviljas eller inte. Således finns det inga särskilda omständigheter som krävs för att en benådning ska ske och ingen har rätt till benådning. Dock finns det krav på när benådning kan ske, hur nådeansökan ska se ut osv.

Hoppas jag har besvarat dina frågor! Om du har fler funderingar är du välkommen att höra av dig igen till oss på Lawline.

Med vänliga hälsningar,

Cornelia Nilsson
Fick du svar på din fråga?