Vad får änkan när mannen har vuxna söner från ett tidigare äktenskap?
Ett par har gift sig på äldre dar.
Mannen har vuxna söner från ett tidigare äktenskap.
Mannen i nuvarande äktenskap dör.
Vad får änkan?
Man brukar tala om vissa basbelopp som den efterlevande makan får.
Hur mycket är det?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Du undrar vad änkan får i arv efter hennes man dött och mannen har vuxna söner från ett tidigare äktenskap. Regler om detta finns i Ärvdabalken (ÄB).
Makarnas egendom delas upp mellan dem i en bodelning
Mannen i äktenskapet har dött och en bodelning måste göras för att dela upp hans och änkans egendom mellan dem. Värdet av all egendom de båda äger läggs samman och delas sedan lika mellan de två, 50 % var. Detta förutsätter dock att ingen så kallad enskild egendom finns. Enskild egendom ska inte ingå i bodelningen. Egendom är enskild om detta har skrivits i ett äktenskapsförord, testamente eller gåvobrev.
Exempel: Makarna har tillsammans egendom till ett värde av 1 000 000 kronor och inget är enskild egendom. Hälften, d.v.s. 500 000 kronor, är arvet efter mannen och den andra hälften är änkans del.
Som utgångspunkt ärver mannens söner allt och änkan inget efter mannen
Utgångspunkten är att mannens söner ska dela lika på arvet efter mannen (ÄB 2 kap. 1 §). Låt säga att mannen hade två söner. Enligt ovan exempel ska då sönerna få egendom till ett värde av 250 000 kronor var (500 000 / 2). Detta innebär att änkan inte får något mer än hennes halva i bodelningen. Hon ärver alltså inte direkt något från mannen.
Änkan har enligt prisbasbelopps-regeln rätt till egendom av ett visst värde
Det finns dock en regel som säger att änkan har rätt till egendom av ett värde som motsvarar fyra gånger det så kallade prisbasbeloppet (ÄB 3 kap. 1 §). Prisbasbeloppet varierar från år till år men är år 2018 45 500 kronor. Detta betyder att om mannen dör år 2018 har änkan rätt till 182 000 kronor (4 x 45 500).
Enligt ovan exempel har ju änkan fått hela 500 000 kronor värt egendom i bodelningen, vilket betyder att hon har fått "tillräckligt" och inte har rätt till något ytterligare i arv efter mannen. Nedan ska jag däremot ta upp ett exempel där prisbasbelopps-regeln är aktuell.
Exempel med prisbasbeloppet: Makarna har tillsammans egendom till ett värde av 200 000 kronor och ingen enskild egendom. Hälften, d.v.s. 100 000 kronor, är arvet efter mannen och den andra hälften är änkans del. Änkan har i detta fall rätt till ytterligare 82 000 kronor från arvet efter mannen, totalt 182 000 kronor.
Resterande 18 000 kronor (100 000 - 82 000) ska mannens söner dela lika på. Men sönerna har ju egentligen också rätt till de 82 000 kronor av arvet som änkan får på grund av prisbasbelopps-regeln. När även änkan har dött har sönerna därför rätt till denna andel i arv från henne. 82 000 av 182 000 kronor är cirka 45 %. Sönerna har alltså tillsammans rätt till 45 % av änkans egendom när hon dör. De ska dela lika på denna egendom (ÄB 3 kap. 2 §).
Sammanfattning
- Utgångspunkten är att mannens vuxna söner delar lika på egendomen som är arvet från mannen.
- Änkan har rätt till egendom som motsvarar fyra gånger prisbasbeloppet, 182 000 kronor år 2018.
- Om änkan på grund av prisbasbelopps-regeln får egendom som egentligen är sönernas arv, så har sönerna rätt till motsvarande värde i arv från änkan när hon dör.
Hoppas du fått svar på din fråga!
Har du ytterligare funderingar är du välkommen att återkomma och ställa en ny fråga. Om ni har svårt att komma överens om hur arvet efter mannen ska fördelas mellan sönerna och änkan kan ni ansöka om en så kallad skiftesman som kan hjälpa er med detta. Information om hur du ansöker hittar du HÄR.
Med vänliga hälsningar
