FrågaFAMILJERÄTTUnderhåll26/03/2019

Vad bör jag betala för dottern som inte bor hemma?

Hej,

Min dotter fyller 19 år i år och bor hemma hos sin pojkvän som har egen lägenhet. Vi har diskuterat en hel del vad jag ska betala för henne. Hon missköter skolan och det är oklart om hon går kvar över huvudtaget. Hon jobbar en del extra så hon får ihop lite lön varje månad. Mina frågor är: 1. Hur mycket bör jag betala för henne varje månad? 2. Ska, och i så fall hur mycket, ska jag ta hänsyn till att hon har egen inkomst? 3. Om vi inte kan komma överens - var kan man få hjälp och vad händer då?

Lawline svarar

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Regler om underhållsskyldighet finns i föräldrabalken (FB).


Måste du betala underhåll över huvud taget för din dotter?

Eftersom att din dotter är över 18 så är hon inget "barn" eller omyndig längre i lagens mening (FB 9 kap 1§). Som utgångspunkt måste du inte försörja din dotter efter hon blivit 18 (FB 7 kap 1§ andra stycket). Men går hon i grundskola, gymnasieskola eller liknande utbildning, så måste du försörja henne tills hon slutar studera eller fyller 21 år (FB 7 kap 1§ andra stycket). Du skriver att du är osäker om hon går i skolan över huvudtaget. Det är vara bra bra att ta reda på det, för går hon inte kvar i skolan så måste du inte betala något alls. I så fall kan du istället helt själv välja om och hur mycket i så fall du vill betala.

Om hon går på gymnasiet, grundskola eller liknande utbildning så har du alltså en skyldighet att försörja din dotter (FB 7 kap 1§). När du inte bor tillsammans med henne så ska du göra det genom ett ekonomiskt bidrag (FB 7 kap 2§ första stycket första punkten). Hur stort ska det då vara?


Hur mycket måste du betala?

Hur mycket du måste betala beror på flera saker. Dels hur mycket du kan betala (hur din ekonomiska situation ser ut) och dels hur mycket din dotter behöver (FB 7 kap 1§ första stycket).

För att säga hur mycket du kan betala så får vi först räkna på din "betalningsförmåga". Då får du ta undan det du behöver för din egen försörjning från din inkomst (FB 7 kap 3§ första stycket). Du får också ta undan"vanliga" levnadskostnader, boendekostnader och om du har kostnader för några andra hemmaboende barn (FB 7 kap 3§ andra till fjärde stycket). För "levnadskostnader" får du vare år dra av maximalt 120% av gällande basbelopp (som 2019 var 46 500 kr, se socialförsäkringsbalken 2 kap 6-7§), så max 55 800 kronor per år (eller 4650 kr per månad) (FB 7 kap 3§ andra stycket). För "boendekostnader" får du dra av vad som är "skäligt", det vill säga vad som är rimligt för just dig (FB 7 kap 3§ andra stycket). Om du har fler barn som bor hemma hos dig får du dra av 40% av basbeloppet per år, vilket blir max 18 600 kr per år (eller 1550 per månad) (FB 7 kap 3§ fjärde stycket). I vissa, mer ovanliga fall kan du även få dra av pengar om du har en man/fru (FB 7 kap 3§ tredje stycket). Det som finns kvar efter avdragen av det du tjänar är vad man utgår ifrån när man bestämmer hur mycket du borde betala.

Nästa del är då vad din dotter behöver. Tjänar din dotter pengar så spelar det förstås också roll. Om hon har egen lön så minskar din skyldighet att betala eftersom att hon då behöver mindre av dina pengar (FB 7 kap 1§ första stycket).

Om din dotter har någon annan förälder än dig så ska förstås han/hon hjälpa till med försörjningen. Hur mycket var och en av er ska betala beror på er förmåga (FB 7 kap 1§ tredje stycket). Tjänar den ena mer och då har möjlighet att betala mer, så ska han/hon också göra det.

Det finns alltså många saker som avgör hur mycket du måste betala. Eftersom att jag inte har något att gå på är det svårt att säga exakt i kronor hur mycket du måste betala. Något som är viktigt att känna till för att bestämma hur mycket du måste betala är alltså bland annat:

-Vad du har för inkomst

-Vad du har för kostnader för boende och andra levnadskostnader

-Om du har fler barn som bor hemma hos dig eller som du måste försörja

-Hur mycket din dotter behöver

-Vad din dotter tjänar

-Om det finns fler föräldrar än du

-Och så vidare


Vad du bör betala utöver minimum får du förstås bestämma själv. Minimum som beror på bland annat det jag räknat upp ovanför. Kan och vill du betala mer än du måste, så är det något ni kan komma överens om. Ni kan bestämma det genom ett avtal om ni vill (JB 7 kap 2§ andra stycket).


Vad kan ni göra om ni inte kommer överrens?

Kommer ni inte överrens om dotterns försörjning så finns det i de flesta kommuner så kallade samarbetssamtal. Hör av dig till din kommun så kan de säkert hjälpa till att ordna ett sådant om det skulle behövas. Kommunen kan säkert hjälpa till med andra insatser också.

Behöver du mer kvalificerad juridisk hjälp kan du boka tid med en jurist på Lawline genom vår hemsida. Du är också välkommen att ställa en ny fråga på hemsidan om du vill ha svar på någon annan fråga.


Sammanfattning och handlingsplan

-Om din dotter inte går i grundskola, gymnasieskola eller liknande utbildning har du ingen försörjningsplikt. Om hon går i sådan skola så har du det.

-Vad du i så fall måste betala beror på många saker, det går alltså inte att säga på rak arm vad du måste betala i så fall utan att veta dessa

-Ni kan bestämma vad hon ska få genom avtal

-De flesta kommuner erbjuder samarbetssamtal eller liknande insatser, det kan därför vara bra att höra av sig till kommunen.


Hoppas du fick svar på din fråga!

Med vänliga hälsningar,

Oscar JanssonRådgivare
Public question details image

Boka tid med jurist

Behöver du hjälp med ärenden relaterade till Familjerätt och Underhåll? Våra duktiga jurister kan hjälpa dig!

Fyll i formuläret så svarar en av våra jurister dig inom 24 timmar. Juristen kommer att kontakta dig och ge dig ett tidsestimat och ett prisförslag för att hjälpa dig med att lösa ditt ärende

0 / 1000