Vad är reglerna om familjehem, omkostnadsersättning och försörjningsstöd för ensamkommande?
Hej,
Jag har en ensamkommande ung vuxen som bor hos mig. Han har tillfälligt uppehållstillstånd fram till juni 2021. Genom beslut i socialnämnden i Stockholm är jag familjehem för honom. Han blir 20 år nu i juni 2020. Han går för närvarande i gymnasieförberedande klass, 3:e årskursen på gymnasium.
Stockholms stad kommer nu att erbjuda honom plats i ett övergångsboende som han får bo i högst 5 år.
Han kommer inte att kunna söka gymnasium då han är för gammal vid sökningstillfället. Han kommer därför att söka folkhögskola.
Min undran nu är.
1. Vad händer om han inte accepterar övergångs boendet som Stockholms stad tänker placera honom i? Kan han bo som inneboende?
2. Vad händer med den ersättning som familjehemmet får idag? Familjehemmet får ju idag omkostnadsersättning och arvode.
3. Skall han söka försörjningsstöd om det inte längre betalas ut omkostnadsersättning? Vad skall täckas av detta försörjningsstöd?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!
Utredning
Placering i familjehem kan beslutas för ett barn/ungdom antingen med stöd av lagen om vård av unga (LVU) eller med stöd av socialtjänstlagen (SoL). Vård enligt LVU ska beslutas om den unge utsätter sin hälsa eller utveckling för en påtaglig risk att skadas genom missbruk av beroendeframkallande medel, brottslig verksamhet eller något annat socialt nedbrytande beteende (3 § LVU). För det fall att placeringen inte skett med stöd av LVU finns det bestämmelser i socialtjänstlagen för familjehemsplacering; socialnämnden ska sörja för att den som behöver vårdas eller bo i ett annat hem än det egna tas emot i t.ex. ett familjehem (6 kap. 1 § SoL). Placeringsformen är frivillig till skillnad från när ett barn/ungdom placeras med stöd lagen om vård av unga (LVU). I fråga om LVU upphör sådan placering när den unge fyller 21 år (21 § tredje stycket LVU).
Såvitt jag kan finna är ett övergångsboende, som det som erbjuds, helt enkelt ett erbjudande och inget den ensamkommande kan tvingas till att acceptera. Ett alternativ är precis som du själv föreslår, att finna en annan bostad, t.ex. som inneboende. Skulle du välja att låta den ensamkommande vara inneboende hos dig kommer du däremot inte längre att uppbära omkostnadsersättning och arvode. Efter att den unge fyllt 21 år föreligger inte längre någon familjehemsplacering och du har inte rätt till ersättning.
Om den unge inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har han rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt (4 kap. 1 § första stycket SoL). Med försörjning avses medel för att klara mat, hyra och andra levnadsomkostnader. Livsföring i övrigt omfattar allt annat som har betydelse när det gäller att bedöma om en människa har en skälig levnadsnivå. Tillsammans med skäliga kostnader för vissa andra behov avgör riksnormen nivån på försörjningsstödet. Beloppen bestäms av regeringen inför varje nytt år och gäller som miniminivå för de behov som riksnormen ska täcka. Riksnormen innehåller kostnader för livsmedel, kläder och skor, fritid och lek, hygien, barn- och ungdomsförsäkring, förbrukningsvaror, dagstidning och telefon.
Min rekommendation är att den unge/ni försöker föra en dialog med socialtjänsten om vad som kan erbjudas och vad som är bäst för den unge i längden. Om något är oklart i svaret eller du önskar vidare hjälp av en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.
Med vänliga hälsningar,
