Vad är det för skillnad mellan brukande av falsk urkund och olovlig identitetsanvändning?

FRÅGA
HejJag undrar vad skillnaden är mellan brukande av falsk urkund (ex. Ungdom under 18 som visar ett ogiltigt id/id från syskon i syfte att komma in på en bar/klubb) och olovlig identitetsanvändning? Var drar man gränsen mellan dessa två brott? Med vänliga hälsningar!
SVAR

Hej, tack för din fråga till Lawline!

Det är i brottsbalken (BrB) som de olika brotten du nämner regleras i. Jag kommer först gå igenom de båda brotten och därefter förklara vad gränsen för de båda brotten går! (Svaret på din fråga är alltså framförallt under rubriken slutsatser)


Brukande av falsk urkund

Brukande av falsk urkund regleras i brottsbalkens 14 kap 10 §. Regeln förbjuder brukande av något som har förfalskats, ex. urkund, signatur, märke eller legitimation. Alltså: att använda sig av en falsk legitimation, förutsatt att detta kan innebära en fara i bevishänseende, är att betrakta såsom brukande av falsk urkund. Med fara i bevishänseende menas att det skall föreligga en risk att urkunden (ex. legitimationen) antas tillhöra den som använder sig av den. Den som gör sig skyldig till brukande av falsk urkund skall dömas såsom han själv gjort den falska urkunden, då får man kolla på urkundsförfalskning i BrB 14 kap 1 §.

Du kan alltså bli dömd för brukande av falsk urkund om du använt den förfalskade legitimationen/körkortet och det föreligger en fara i bevishänseende. Men om det är du som har framställt den förfalskade urkunden kan du istället bli dömd för urkundsförfalskning.


Olovlig identitetsanvändning

Olovlig identitetsanvändning regleras i brottsbalkens 4 kap 6b §. Olovlig identitetsanvändning innebär att man utan lov använder sig av en annan persons identitetsuppgifter och utger sig för att vara denna person på så sätt att personen orsakas skada eller olägenheter.

Den brottsliga gärningen består i att gärningsmannen olovligen använder en annan persons identitetsuppgifter och därigenom utger sig för att vara honom eller henne. Användningen av den andra personens identitetsuppgifter ska ske olovligen, alltså utan samtycke. Användningen ska gälla identitetsuppgifter som tillräckligt tydligt identifierar en annan person.

För straffbarhet krävs att den person vars identitetsuppgifter används har drabbats av skada eller olägenhet och denna skada ska vara ekonomisk. Skadan eller olägenheten ska ha uppkommit till följd av att gärningspersonen utgett sig för att vara en annan person genom att olovligen använda dennes identitetsuppgifter. Om förfarandet inte gett upphov till skada eller olägenhet är det därmed inte straffbart.


Slutsatser

Det finns några delar som skiljer de båda brotten åt. Först och främst regleras de i olika kapitel. De olika kapitlen i brottsbalken reglerar olika typer av brott. I fjärde kapitlet (där olovlig identitetsanvändning finns) regleras brott mot frihet och frid medan det i 14 kapitlet (som reglerar brukande av falsk urkund) reglerar förfalskningsbrott. Detta innebär att de olika brotten skyddar olika intressen.

Brukande av falsk urkund är alltså ett förfalskningsbrott där det som är av vikt är om det föreligger fara i bevishänseende där regleringen "inte bryr sig" om det skett någon skada på personen vars identiteten har använts. Där är skyddsintresset att människor inte ska använda sig av förfalskningar.

Olovlig identitetsanvändning är istället skyddsintresset den brottsutsattes integritet vilket därför kräver att det skett någon ekonomisk skada mot den brottsutsatte samt att ex. identiteten använt utan samtycke. Olovlig identitetsanvändning rör sig dessutom snarare om en persons identitetsuppgifter så som personnummer än legitimationsanvändning.

Gränsen mellan de båda brotten är alltså framförallt fara i bevishänseende (brukande av falsk urkund) vs. skada och avsaknaden av samtycke (olovlig identitetsanvändning). Så som jag förstått det så rör sig brukande av falsk urkund framförallt det exemplet som du nämner med någon som använder sig av annan persons legitimation. Olovlig identitetsanvändning rör sig snarare om när någon använder någons personnummer eller liknande som en del av bedrägeri.

Hoppas du känner att du fått svar på din fråga!

Allt gott

Karin Ekström
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB (852)
2019-11-30 Brottsoffret kan inte vänta för länge - tiden tickar
2019-11-30 Kan oönskade sexbilder vara ett ofredande eller sexuellt ofredande?
2019-11-30 Spela in samtal: Är det tillåtet?
2019-11-29 Frikänd från olaga hot

Alla besvarade frågor (75291)