Vad är brottet och påföljden när en person betalar något åt mig med ett olovligen åtkommet betalkort? Kan jag straffas?

Hej,

Om en person betalar en vara för mig med ett betalkort som hen inte har samtycke till (vilket jag inte hade någon aning om då) kan jag dömas för något? Vad är straffet?

Lawline svarar

Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Jag tolkar händelsen som att någon bjudit dig på en vara med hjälp av en tredje persons betalkort denne olovligen kommit över och använt detta, utan att du känt till olovligheten i det hela.

Vilket/vilka brott kan det vara tal om? Eftersom din beskrivning är ganska kortfattad lämnar den öppet för en rad olika brott som kan vara tillämpliga – vilket av dessa det närmare rör sig om beror helt enkelt på hur de närmare omständigheterna sett ut. Jag redogör för vad det kan röra sig om för slags brott härnäst.

I brottsbalken (BrB) 9 kap. 3c § anges att den som bl.a. olovligen införskaffar ett betalningsverktyg eller använder ett olovligen införskaffat betalningsverktyg döms för olovlig befattning med betalningsverktyg till böter eller fängelse i högst två år. Med "betalningsverktyg" avses enligt bestämmelsen skyddade verktyg, handlingar eller uppgifter som ger möjlighet att överföra pengar eller penningvärde. Det handlar alltså om icke-kontanta betalningsmedel som bl.a. innefattar kortuppgifter och betalkort (se prop. 2020/21:73 s. 23-24).

Brottet kan vidare bedömas som grovt, särskilt om gärningen t.ex. avsett betydande värde eller kunnat medföra synnerligen kännbar skada dvs. handlat om något dyrt som personen köpt åt dig. I sådana fall hamnar straffskalan på mellan sex månaders och sex års fängelse, enligt BrB 9 kap. 3c § fjärde stycket.

Om ett annat brott med samma eller strängare straff aktualiseras genom gärningen har dock detta andra brott företräde framför BrB 9 kap. 3c §, vilket framgår av bestämmelsens femte stycke. Det finns därför anledning att kort säga något om tänkbara sådana brott.

Är det så att personen lurat till sig betalkortet på något sätt av innehavaren kan det röra sig om oredligt förfarande enligt BrB 9 kap. 8 §, som bestraffas med böter eller fängelse i högst två år. Straffbestämmelsen blir tillämplig när någon förfar oredligt när denne genom vilseledande förmår någon till handling eller underlåtenhet och därigenom skadar (t.ex. ekonomiskt) den vilseledde eller någon i vars ställe den vilseledde är.

Kort om vad "straffet" är/kan vara – Hur påföljdsbestämningen i det enskilda fallet kan komma att se ut, såsom du efterfrågar, är i princip omöjligt att sia om på förhand, även om ett straffintervall anges i de ovan nämnda bestämmelserna i BrB. Påföljdsbestämningen sker i huvudsak utifrån BrB 29 och 30 kap. och brottets s.k. "straffvärde" (kortfattat hur klandervärt brottet ur sett till dels hur stor skada eller fara som uppkommit genom brottet, dels hur pass allvarlig gärningsmannens uppvisade skuld/antisocialitet varit genom gärningen utifrån t.ex. vad denne haft för avsikter med gärningen) enligt BrB 29 kap. 1 § i synnerhet. Man tar då hänsyn till en rad olika faktorer och omständigheter som anges i dessa kapitel. Normalt sett bestäms straffvärdet till ganska nära straffminimum dvs. böter i det här fallet. Det lägsta fängelsestraffet som kan dömas ut (som kan sägas vara på motsvarande nivå som böter) är 14 dagar enligt BrB 26 kap. 1 § andra stycket. Enligt fast praxis dömer man inte till fängelse om straffvärdet motsvarar mindre än ett års fängelse vilket tydliggörs i bl.a. prop. 1987/88:120 s. 100 (här är förmodligen straffvärdet som sagt någonstans kring böter eller 14 dagars fängelse, i brist på närmare information om händelsen). Därför lär det istället bli tal om villkorlig dom eller skyddstillsyn (beroende på bl.a. hur ingripande påföljden bedöms behöva vara och prognosen för fortsatt brottslighet) om påföljden inte stannar vid böter. Detta framgår av BrB 30 kap. 4 §, 30 kap. 7 § och 30 kap. 9 §.

Kort sagt beror det alltså på de närmare omständigheterna vilket "straff" (vilken påföljd) som kan komma i fråga, men förmodligen lär det röra sig om böter, villkorlig dom eller skyddstillsyn, lite beroende på vad som ses som mest ingripande/kännbart i detta fall.

Vem är straffrättsligt ansvarig (dvs. vem kan dömas här?) – Utgångspunkten kan sägas vara är att det är den som utför själva "verbet" dvs. faktiskt utför den handling som beskrivs i en straffbestämmelse som är att betrakta som gärningsman. Att låta någon annan, såsom du själv, vara straffrättsligt ansvarig för en gärning en helt annan person begått ("vikarierande ansvar") är i princip, med få undantag (som inte aktualiseras här), inte förenligt med den svenska straffrättens grunder. Eftersom du beskriver det som att det är denna andra person som tagit betalkortet från någon och betalat för dig är det alltså inte du som begått den brottsliga gärningen. Det är som utgångspunkt alltså inte du som ska straffas för detta.

Visserligen skulle det kunna bli tal om medverkan till något av brotten jag angav ovan,. Det anges i BrB 23 kap. 4 § att ansvar som i BrB är föreskrivet för viss gärning inte bara ska ådömas den som utfört gärningen utan även någon annan som främjat denna "med råd eller dåd". Medverkande kan vara anstiftan (dvs. man förmår/påverkar någon att begå ett brott) eller medhjälp. Det räcker enligt praxis i princip att man deltagit i brottets förberedande/genomförande, och deltagandet kan vara ganska obetydligt.

Möjligen skulle det kunna alltså anses som medverkan (i form av medhjälp) att du låtit personen betala något åt dig med någon annans kort. För detta krävs dock att du kan sägas ha haft uppsåt till att hjälpa personen begå brottet, vilket framgår av BrB 1 kap. 2 § och 23 kap. 4 § tredje stycket. Som utgångspunkt är det bara uppsåtliga gärningar som är brottsliga, och det gäller även för de brott jag angett ovan. För att betraktas som uppsåt anses det räcka (enligt fallet NJA 2004 s. 176) att man har s.k. "likgiltighetsuppsåt" dvs. att man anar/misstänker att man håller på att göra något, men ändå fortsätter dvs. är likgiltig inför detta. I ditt fall anger du att du inte överhuvudtaget verkar ha anat att kortet införskaffats och använts olovligen, och därför ser jag det som osannolikt att du skulle kunna betraktas som medverkande till brottet. Jag bedömer det alltså som att du inte gjort något brottsligt, i brist på mer information.

En kort sammanfattning – Vilket brott det är tal om och vilken påföljd som kan följa på detta beror helt på hur scenariot närmare sett ut, men förmodligen lär det röra sig om brottet olovlig befattning med betalningsverktyg eller oredligt förfarande enligt brottsbalken. Du är sannolikt inte att betrakta som gärningsman eller medverkande här, och bör alltså inte behöva oroa dig.

Rådgivare
Public question details image

Ställ en Expressfråga 1499 kr

Behöver du hjälp med att lösa en fråga gällande Straffrätt och Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB? Vi kan hjälpa dig!

Ställ din fråga i formuläret nedan och få svar inom 72 timmar.

Betala medKlarna Logo
0 / 1500
swish logo