Vad anses utgöra förmildrande omständigheter i den straffrättsliga processen när man blivit dömd för rattfylleri? Vilka omständigheter påverkar bedömningen av om körkortet ska återkallas?

2019-02-22 i Trafikbrott
FRÅGA
Jag är en kvinna som åkte fast för rattfylla pågrund av hot ifrån ex pojkvän att åka och ta ut pengar även om han visste att jag hade druckit. Jag är även manodepressiv. Skulle vilja veta vad som troligt kommer hända och vad som anses som förmildrande omständigheter då jag bor på en liten ort, minimal kollektivtrafik och är i behov av min bil för att ta mig till mitt jobb och till öppen psykiatrin.
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

När någon rapporteras för att ha begått rattfylleri startas dels en straffrättslig process och en körkortsadministrativ process. I mitt svar kommer jag först att redogöra för vilka förmildrande omständigheter domstolen beaktar när påföljden för brottet rattfylleri enligt 4 § lag om straff för vissa narkotikabrott bestäms. Jag kommer därefter att redogöra för vad den körkortsadministrativa processen hos Transportsstyrelsen kan utmynna i och därmed vilka omständigheter som kan påverka bedömningen av om körkortsåterkallelse ska ske.

Den straffrättsliga processen

I 4 § lag om straff för vissa narkotikabrott framgår att den som för ett motordrivet fordon eller en spårvagn efter att ha förtärt alkoholhaltiga drycker i så stor mängd att alkoholkoncentrationen under eller efter färden uppgår till minst 0,2 promille i blodet eller 0,10 milligram per liter i utandningsluften döms för rattfylleri till böter eller fängelse i högst sex månader. Den straffskala som domstolen utgår ifrån vid påföljdsbestämningen är således böter eller fängelse i högst sex månader.

Förmildrande omständigheter

När en påföljd ska bestämmas ska domstolen beakta omständigheter som både kan verka i skärpande och förmildrande riktning. I 29 kap. 3 § brottsbalken föreskrivs de omständigheter som verkar i förmildrande riktning. Exempel på sådana omständigheter är om brottet föranletts av någon annans uppenbart kränkande beteende, närmare bestämt om brottet föranletts av någon annans provocerande beteende (29 kap. 3 § p.1 brottsbalken) eller om den tilltalade till följd av en allvarlig psykisk störning haft nedsatt förmåga att inse gärningens innebörd eller att anpassa sitt handlande efter en sådan insikt eller annars till följd av en psykisk störning, sinnesrörelse eller av någon annan orsak haft nedsatt förmåga att kontrollera sitt handlande (29 kap. 3 § p.2 brottsbalken).

Billighetsskäl

Domstolen ska inte bara ta hänsyn till försvårande och förmildrande omständigheter vid påföljdsbestämningen, utan även beakta om det finns s.k billighetsskäl som också verkar i förmildrande riktning. Exempel på sådana omständigheter som utgör billighetsskäl enligt 29 kap. 5 § brottsbalken är:

Om den tilltalade frivilligt angett sig eller lämnat uppgifter som är av väsentlig betydelse för utredningen av brottet (29 kap. 5 § p. 5 brottsbalken) Om den tilltalade förorsakas men till följd av att han eller hon på grund av brottet blir eller kan antas bli avskedad eller uppsagd från anställning eller drabbas av annat hinder eller synnerlig svårighet i yrkes- eller näringsutövning (29 kap. 5 § p. 7 brottsbalken) Om någon annan omständighet påkallar att den tilltalade får ett lägre straff än brottets straffvärde motiverar (29 kap. 5 § p. 9 brottsbalken).

Den körkortsadministrativa processen hos Transportstyrelsen

I 5 kap. 3 § körkortslagen framgår att ett körkort ska återkallas om körkortshavaren har gjort sig skyldig till rattfylleri. Vid körkortsåterkallelse ska det bestämmas en tid inom vilket ett nytt körkort inte får utfärdas, en s.k spärrtid (5 kap. 6 § körkortslagen). Utgångspunkten är att spärrtiden ska vara lägst en månad och högs tre år (5 kap. 6 § körkortslagen). Det finns ett flertal omständigheter som kan påverka spärrtidens längd som bland annat hur stort behov körkortshavaren har av körkortet, hur lång tid som förflutit från det att brottet skedde till körkortsingripandet samt om körkortshavaren tidigare fått sitt körkort återkallat.

Vidare har den som har gjort sig skyldig till rattfylleri under vissa förutsättningar istället möjlighet att ansöka om att körkortsinnehavet ska vara förenat med alkolås under en viss tid (5 kap. 17 § körkortslagen). En sådan ansökan får bifallas endast om sökanden med hänsyn till sina personliga och ekonomiska förhållanden bedöms som lämplig för körkortsinnehav med villkor om alkolås (5 kap. 19 § körkortslagen).

Sammanfattningsvis

Det är svårt för mig att förutspå vad domstolen kan komma att bestämma för påföljd samt om ditt körkort kommer att bli återkallat eller inte eftersom olika faktorer är relevanta för dessa bedömningar. I både den straffrättsliga som den körkortsadministrativa processen borde det dock finnas ett antal omständigheter som kan verka i förmildrande riktning i ditt fall, exempelvis det faktum att du kände dig tvingad till handlingen samt att du är i stort behov av ditt körkort. Har du inte tidigare fått ditt körkort återkallat talar denna omständighet också för att ditt körkort inte ska återkallas till följd av brottet.

Vänligen,

Marika Jaaniste
Fick du svar på din fråga?
Kommentera
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Trafikbrott (718)
2019-03-25 Vem tar blodprovet vid misstänkt rattonykterhet?
2019-03-22 Vad kan straffet för fortkörning, smitning och användandet av en trimmad moped i klass I bli?
2019-03-19 Vad är straffet för vårdslöshet i trafik?
2019-03-17 Måste man uppge vem som kört för fort förbi en fartkamera?

Alla besvarade frågor (67129)