Väckande av åtal och vittnesplikt
Jag och min man frontalkrockade nyligen med en rattfull och drogpåverkad man, som också var den som orsakade olyckan. Han är nu polisanmäld för rattfylleri under påverkan av narkotika, grov vårdslöshet i trafik samt vållande till kroppsskada. Den här mannen tillhör ortens kriminella gäng och vi hade väldigt gärna sluppit träffa honom igen.
Därför till min frågor: Leder det här alltid till en rättegång och måste vi i så fall vittna? Min man har begynnande Alzheimers ( var passagerare i bilen), måste även han vittna?
Polisen vill nu att vi inkommer med skadeståndsanspråk. I olyckan skadades en transport och häst som inte ersätts av försäkringar, som de tyckte att vi borde kräva skadestånd för. Om vi avstår alla krav på skadestånd, kan det påverka huruvida det här leder till rättegång eller inte?
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Svaret på dina frågor regleras i en lag som heter rättegångsbalken, den kan du se här.
Om åtal ska väckas
Först ska säga att en polisanmälan om ett brott inte alltid leder till rättegång. När en polisanmälan görs av ett brott som hör under allmänt åtal ska en förundersökning inledas (23 kap. 1 §). Med allmänt åtal menas ett brott som faller under åklagarens åtalsplikt. Målet med förundersökningen är att utreda det misstänkta brottet så väl att det går att avgöra om det finns underlag för att väcka åtal mot den misstänkte (23 kap. 2 §). Under förundersökningen samlas alltså bevismaterial in. Om åklagaren sedan anser att det finns tillräckligt med bevis för att få en fällande dom måste åklagaren väcka åtal mot den misstänkte.
Brotten rattfylleri, grov vårdslöshet i trafik och vållande till kroppsskada faller alla in under allmänt åtal och en åklagare är därmed skyldig att väcka åtal om åklagaren anser att det finns tillräckligt underlag för fällande dom.
Enskilt anspråk
I samband med åtalet mot den misstänkte får talan om enskilt anspråk med anledning av brottet föras (22 kap. 1 §). Med det menas att man får kräva skadestånd för skador som orsakats på grund av brottet. Det är alltså detta som polisen menar när de säger att ni ska komma in med ett skadeståndsanspråk. Om det enskilda anspråket inte tas upp i samband med åtalet ska det föras i en egen tvistemålsprocess. Er eventuella skadeståndstalan påverkar alltså inte i fall det blir rättegång mot den misstänkte eller inte.
Vittnesplikt
I Sverige har vi vittnesplikt som framgår av 36 kap. 1 § rättegångsbalken. Det innebär att om man kallas att vittna vid en rättegång är man tvungen att göra det. Den som kallas som vittne ska kallas vid vite (36 kap. 7 §) vilket innebär att om man inte dyker upp vid rättegången får man betala vitesbeloppet. Det finns däremot vissa undantag från vittnesplikten, undantaget gäller närstående till den tilltalade och personer som omfattas av sekretess (36 kap. 3 § och 5§).
Sammanfattning
Sammanfattningsvis kan sägas att om förundersökningen leder till att det finns tillräckligt underlag för fällande dom måste åklagaren väcka åtal och då blir det rättegång. Skulle åklagaren istället finna att det inte finns tillräckligt underlag väcks inget åtal och det blir heller ingen rättegång. Om ni väljer att rikta ett eget skadeståndsanspråk eller inte påverkar inte om åtal väcks eller inte, åklagaren har som sagt åtalsplikt. Skulle ni bli kallade att vittna är ni skyldiga att göra det, även din man. För att underlätta för den som ska vittna (om man till exempel vill slippa möta personen) kan däremot den tilltalade och den som vittnar befinna sig i olika rum under vittnesförhöret (36 kap. 18 §) eller så kan förhöret ske över telefon alternativt videolänk (5 kap. 10 §).
Hoppas du fick svar på din fråga!
Vänligen,
