Utpekad som homosexuell, är det förtal?
Hej! Jag har blivit mobbad nu sedan 4an för att i 4an var jag homosexuell,är nu hetero och jag ska nu börja 8an och några personer har börjat sprida att jag är bög, endast för att andra personer ska kunna använda det emot mig! Jag undrar om det anses som förtal och om jag kan polisanmäla dem för jag har börjat blivit riktigt less på allt nu.
Lawline svarar
Hej, och tack för din fråga!
Bestämmelsen om förtal finns i 5 kap. 1 § Brottsbalken. Bestämmelsen är indelad i två delar, den första avser vilka förutsättningar som måste vara uppfyllda för att det ska röra sig om s.k. förtala teknisk mening. Den andra delen träffar vissa omständigheter då förtalet anses försvarligt och därför inte straffbart.
Enligt första stycket utgör det förtal att peka ut någon som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt, eller på något annat sätt lämnar en uppgift som är ägnad att utsäga en person för andra missaktning. Det finns inget krav på att uppgifterna ska vara falska utan även uppgifter som är sanna kan mycket väl konstituera ett förtal. Däremot krävs det att uppgifterna har spridits till andra människor, vilket tycks ha hänt i ditt fall. Att utpeka någon som homosexuell är inte att utpeka denne som brottslig, och möjligen inte heller som klandervärd i sitt levnadssätt (det beror ju lite grann på i vilket sammanhang det görs).
Däremot kan det mycket väl vara en uppgift som är ägnad att utsätta dig för andra personers missaktning, och detta tycks rentav ha varit syftet med att sprida uppgifterna. Det kan alltså sägas att personerna har spridit uppgifter till andra personer som, oavsett om uppgifterna är sanna eller ej, har till ändamål och potentiell effekt att utsätta dig för dessa andra personers missaktning. S.k. förtal i teknisk mening föreligger nog alltså här.
Försvarlighetsbedömningen i andra stycket görs individuellt för varje enskilt fall med hänsyn till omständigheterna, och det är svårt att säga något generellt om vad som gäller. Bedömningens syfte är emellertid att man ska göra en avvägning mellan den enskildes rätt till integritet och intresset av yttrandefrihet. Ett mål från Högsta domstolen där saken prövades ger intrycket att försvarlighetströskeln höjs om uppgifterna rör saker av stort allmänintresse (frågan i målet rörde uttalanden i en artikelserie rörande mordet på Olof Palme). Ju mindre allmänintresset är, desto större sannolikhet är det att det inte är försvarligt att lämna uppgifterna.
En annan sak är att det i brottmål uppställs höga beviskrav, och att det kan vara svårt att bevisa för en domstol vad som "egentligen har hänt". För att en polisanmälan ska kunna leda till åtal och så småningom fällande dom krävs bevisning som i tillräcklig mån styrker att det gått till på ett sätt som uppfyller rekvisiten i lagbestämmelsen.
Hoppas att du fått svar på din fråga!
