Uthyrningsinkomster från privatbostadsfastighet och enskild näringsverksamhet - Vad gäller?
Jag skriver till er som ombud till M som har blivit tillfrågad av Skatteverket om att inkomma med förklaringar till ett antal transaktioner som inbetalats till hennes konto under 2020 och 2021. Tidigare har M drivit en enskild firma men är sedan ett antal år 100% sjukskriven och får sjukpenning från Försäkringskassan. De allra flesta transaktionerna SKV efterfrågar är inga problem att förklara. Däremot finns det två kategorier betalningar som hon behöver hjälp med. - Hon har en uthyrningsdel i sitt hus som hon hyrt ut till några hyresgäster under den aktuella tiden för ca 80-100 tkr/år. Hon har inte tagit upp någon inkomst i sin deklaration i inkomstslaget kapital för dessa. - Det finns 3 st inbetalningar från Högberga Gård på totalt ca 80 tkr som hon inte heller har tagit upp i sin deklaration som inkomstslaget av tjänst. Högberga Gård har konterat fakturan som ”Inhyrd personal”, M finns inte med i deras personalliggare. Underlag för dessa inbetalningar är fakturor som M skickat från sin Enskilda firma som är vilande. Frågeställningen är bör M göra en rättning av sina tidigare deklarationer och redovisa dessa inkomster i tjänst och kapital? Eller har ni några förlag på hur M kan göra? Svaret till SKV ska vara dem tillhanda 20 mars.
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,
UTREDNING
Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid behandlingen av ditt ärende är inkomstskattelagen (IL).
Uthyrningsinkomsterna - Vad gäller?
I huvudregeln sägs, vilken för övrigt återfinns i 42 kap. 1 § 1 st. IL, att ränteinkomster, utdelningar, inkomster vid uthyrning av privatbostäder och alla andra inkomster på grund av innehav av tillgångar samt kapitalvinster ska tas upp som intäkt, om inte något annat anges i detta kapitel, alltså 42 kap., eller i 8 kap. Vidare anges i 42 kap. 30 § 1 st. IL att ersättningar när en privatbostadsfastighet eller en privatbostad upplåts samt ersättningar när produkter från sådana fastigheter eller bostäder avyttras ska tas upp och detsamma gäller även ersättningar när en bostad som innehas med hyresrätt upplåts. Därutöver uttalas, i den sistnämnda bestämmelsens andra stycke, att utgifterna för upplåtelsen eller produkterna inte får dras av. Emellertid ska avdrag göras med 40 000 kronor per år för varje privatbostadsfastighet, privatbostad eller hyreslägenhet och om ersättningen avser upplåtelse ska ytterligare avdrag göras hos upplåtaren enligt bestämmelserna i 31 § i samma kapitel. Notera dock att avdraget inte i något fall får vara högre än intäkten. Och av 42 kap. 31 § 1 st. IL följer att när en privatbostadsfastighet upplåts ska ett belopp som motsvarar 20 % av intäkten av upplåtelsen dras av.
Ovanstående innebär att din klient är skyldig att ta upp de aktuella uthyrningsinkomsterna i inkomstslaget kapital. Några förtydligande behöver dock göras. Avdraget om 40 000 kr anknyter till fastigheten eller motsvarande, vilket betyder att om det skulle finnas två delägare som äger objektet med hälften vardera får var och en av dem dra av 20 000 kr. När det sedan gäller bestämmelsen i 42 kap. 31 § 1 st. IL bör följande noteras. Om en uthyrningsinkomst exempelvis uppgår till 80 000 kr på årsbasis (vilket är fallet här) får den skattskyldige, dvs. din klient, dra av dels 40 000 kr och dels ytterligare 20 % av 80 000 kr, alltså 16 000 kr, dvs. sammanlagt 56 000 kr. Men märk väl att det ytterligare avdraget om 20 % endast gäller när det är fråga om uthyrningsinkomster. Sammanfattningsvis i den här delen kan därför sägas, som svar på din faktiska (och enda) fråga, att din klient bör redovisa hennes kapitalinkomster, dvs. uthyrningsinkomsterna.
De skickade fakturorna - Vad gäller?
Att de här inkomsterna ska redovisas torde, och återigen som svar på din faktiska fråga, vara självklart. Men huruvida de ska hänföras till inkomstslaget tjänst eller inkomstslaget näringsverksamhet är dock inte alltid lika självklart. Med tanke på sjukskrivningen finns det naturligtvis mycket som talar för att det inte är fråga om någon näringsverksamhet, se nedan och särskilt rekvisitet ”yrkesmässigt”. Härnäst lämnas en allmän redogörelse över inkomstslagets avgränsning.
Enligt 13 kap. 1 § 1 st. IL gäller att till inkomstslaget näringsverksamhet räknas inkomster och utgifter på grund av näringsverksamhet och med näringsverksamhet avses (1) förvärvsverksamhetsom bedrivs (2) yrkesmässigt och (3) självständigt (min kursivering). Vidare anges i bestämmelsens andra stycke att det vid bedömningen av om en uppdragstagares verksamhet bedrivs självständigt ska särskilt beaktas vad som avtalats med uppdragsgivaren, i vilken omfattning uppdragstagaren är beroende av uppdragsgivaren och i vilken omfattning uppdragstagaren är inordnad i dennes verksamhet. Det kan vara värt att nämna att näringsverksamhet i vardagligt tal brukar benämnas företagande och beskattning av sådan verksamhet för företagsbeskattning. Generellt kan sägas att en näringsverksamhet ska förstås som en yrkesmässigt bedriven verksamhet av ekonomisk natur. Ovan tre rekvisit, dvs. förvärvsverksamhet, yrkesmässighet och självständighet, måste alla vara täckta (uppfyllda) för att det ska röra sig om en näringsverksamhet.
Med förvärvssyfte menas att verksamheten bedrivs i syfte att skapa värden, alltså för att ge ett något slags ekonomiskt utbyte. Huruvida verksamheten är lönsam är dock en icke-fråga. Avgörande är enbart syftet och den rättsliga bedömningen görs på objektiva grunder och utifrån olika yttre iakttagbara omständigheter. Yrkesutövarens egen inställning är helt utan betydelse. Om verksamheten är av sådan art att den vanligtvis bedrivs i vinstsyfte och dessutom tillhandahålls allmänheten anses i regel ett förvärvssyfte föreligga. I din klients fall torde det stå klart att det finns (fanns) ett uttalat syfte att bereda vinst åt verksamhetsutövaren, dvs. åt hennes själv, och att så möjligen har skett i viss omfattning. I rättsfallet RÅ 1987 ref. 56 ansåg Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) att en verksamhet som under den närmaste femårsperioden endast hade gett 7 400 kr i bruttointäkter med ett tillhörande underskott om drygt 77 000 kr hade bedrivits i förvärvssyfte. Kravet synes alltså vara ganska lågt ställt.
Kravet på yrkesmässighet innebär att verksamheten inte endast ska bedrivas tillfälligt. Detta betyder i sin tur ett krav på viss omfattning och varaktighet. Notera att en mycket omfattande verksamhet bedriven under en kort period ändå kan anses yrkesmässig. Likaså blir kravet på omfattning lägre om verksamheten bedrivs under lång tid. Precis påpekats ovan bör verksamheten också vända sig till allmänheten och inte bara vara bedriven för egen räkning. I RÅ 81 1:4 bedömdes dock en betydande handelsverksamhet med värdepapper endast vara bedriven för egen räkning eftersom den inte var inriktad på att tillhandagå allmänheten eller andra tydligt utpekade investerare, se även HFD 2012 not 57. Och självständighetsrekvisitet tar sikte på om verksamhetsutövaren bedriver sin verksamhet självständigt i förhållande till sina uppdragsgivare. Faktorer som brukar få betydelse vid den här bedömningen är exempelvis om det finns något riskmoment, antalet uppdrag, bruket av egen utrustning samt om uppdragstagaren är arbetsledd (vilket typiskt sett är fallet inom ramen för ett anställningsförhållande, vilket inte talar för en näringsverksamhet).
Notis: HFD styr rättspraxis på förvaltningsrättens (och skatterättens) område och är den yttersta uttolkaren av all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar HFD s.k. prejudikat (normerande/vägledande rättsfall), vilka övriga förvaltningsdomstolar i lägre instanser (förvaltningsrätter och kammarrätter) informellt har att följa. HFD hette tidigare Regeringsrätten varför äldre domar har refererat som börjar på "RÅ".
Avslutande ord och ytterligare rådgivning
Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar.
Notera dock att vi på straff- och skatterättens område endast ger viss typ av inledande rådgivning (som denna) och då inom ramen för vår expresstjänst som du numera har nyttjat. Byrån åtar sig inte några sådana uppdrag fullt ut. I så fall behöver du vända dig till en byrå specialiserad på straff- respektive skatterätt.
Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.
Vänligen,
