Utgör 5 kap. 7 § SFB ett argument för att inte avregistreras ur folkbokföringen?
Hej
Vår son med svensk familj har en villa i Sverige, men bor sedan några år i Thailand. De har för avsikt att överklaga ett utslag i förvaltningsdomstolens (kort utdrag):
"Skatteverket stödjer sitt beslut att skriva ut oss ur landet på Folkbokföringslagen 20§ som lyder: "Den som kan antas komma att regelmässigt tillbringa sin dygnsvila utom landet under minst ett år ska avregistreras från folkbokföringen som utflyttad om inte annat följer av fjärde stycket eller 14 §.
Socialförsäkringsbalken 5:e kap 7§ lyder: "En i Sverige bosatt person som lämnar landet för att studera i ett annat land ska fortfarande anses vara bosatt här så länge han eller hon genomgår en studiestödsberättigande utbildning". I 8§ framgår att detta även gäller familjemedlemmar.
I socialförsäkringsbalken 2 kap. står "Socialförsäkringen administreras av Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten samt av Skatteverket."
Detta borde innebära att Skatteverket även måste beakta socialförsäkringslagen. Familjen har nu dock förlorat rätten bl.a. till svensk sjukvård och mediciner genom att skatteverket skrivit ut dem, trots att de studerar på (godkänd) distans i Sverige på heltid. Barnen får därmed inte de mediciner de måste ha.
Vad är deras chanser att vinna i Kammarrätten? Bör de trycka på något speciellt i sin överklagan?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!
Utredning
Enligt 20 § folkbokföringslagen ska den som kan antas komma att regelmässigt tillbringa sin dygnsvila utom landet under minst ett år avregistreras från folkbokföringen som utflyttad, om inte annat följer av fjärde stycket i samma lagrum eller i 14 § folkbokföringslagen. Fjärde stycket avser uppdrag som ledat mot av Europaparlamentet bland annat medan 14 § folkbokföringslagen avser den som är utsänd på anställning på utländsk ort i svenska statens tjänst.
Bedömningen om bosättning
Vid bedömningen av om en person ska anses ha sitt egentliga hemvist här i landet eller utomlands ska samtliga omständigheter ligga till grund för bedömningen. För en person med familj tillmäts familjeförhållandena normalt störst vikt. För den som saknar familj bör arbetsförhållandena i första hand ha betydelse. Hänsyn ska dock tas till de speciella omständigheter som i det enskilda fallet bör väga tyngst. Vid den samlade bedömningen som ska ske bör, förutom var familjen är bosatt och arbetsförhållandena, vägas in bland annat vistelsetid, antalet övernattningar i respektive bostad, bostädernas storlek och standard och var huvuddelen av ägodelarna förvaras, men också med vilken rätt personen nyttjar bostäderna (äganderätt, hyresrätt, andrahandskontrakt osv.) samt vilken koppling den enskilde i övrigt har till Sverige respektive utlandet (jfr. prop. 2012/13:120 s. 149).
I HFD 2018 ref. 15 ansågs en person som hade dubbel bosättning och som bedrev långvariga studier utomlands med hänsyn till samtliga omständigheter ha sin egentliga hemvist utom landet. I domen uttalade domstolen att prövningen av om en person med dubbel bosättning har sin hemvist inom eller utom landet bör ske med särskild omsorg. Prövningen ska dock ske på objektiva grunder, vilket innebär att det saknas skäl att fästa avseende vid den enskildes önskemål om att vara, eller inte vara, folkbokförd i Sverige.
I bedömningen togs, förutom längden på vistelserna utom och inom landet, hänsyn till den enskildes anknytning i övrigt till Sverige. Personen i det fallet hade som huvudsaklig sysselsättning att utomlands bedriva heltidsstudier och tillbringade en klart övervägande del av sin tid utom landet. Personens anknytning till Sverige hade inte samma styrka då hon saknade familj i folkbokföringslagens mening, inte hade någon egen bostad och endast vistades kortare tid vid avbrott från studierna i Sverige. I familjebegreppet enligt folkbokföringslagen ingår den enskildes make, maka, sambo samt hemmavarande barn (prop. 2012/13:120 s. 73 och 149).
För att er son med familj ska nå framgång med en överklagan måste han således visa att det finns en starkare anknytning till Sverige. Det blir å min mening svårt sett till att såväl han som familjen bor tillsammans och studerar utomlands. Hade er son haft familjen kvar i Sverige, bostad i Sverige etc. hade det sannolikt varit lättare att argumentera för sådan anknytning. I er sons fall vet jag inte vilken eventuell anknytning som kan åberopas för att få vågskålen att tippa över till hans fördel.
Betydelsen av 5 kap. 7 § socialförsäkringsbalken
Enligt 5 kap. 7 § socialförsäkringsbalken (SFB) ska en i Sverige bosatt person som lämnar landet för att studera i ett annat land fortfarande anses vara bosatt här så länge hen genomgår en studiestödsberättigande utbildning. Av 5 kap. 8 § SFB framkommer att detsamma gäller medföljande make samt barn som inte fyllt 18 år. Med make likställs sambo, om samborna tidigare varit gifta eller gemensamt har eller har haft barn.
Bestämmelsen i 5 kap. 7 § SFB avser rätten till socialförsäkring och är ett undantag till huvudregeln om de bosättningsbaserade förmånerna (jfr 5 kap. 9 § SFB). Det innebär att enligt huvudregeln åtnjuter man ett visst skydd som bosatt i Sverige, vid utflytt förlorar man detta skydd. Om man lämnar landet för att studera i ett annat land och utbildningen är studiemedelberättigande ska man sett till rätten till socialförsäkring fortsatt anses som boende i Sverige. Därför saknar bestämmelsen i 5 kap. 7 § SFB betydelse i frågan om avregistrering ur folkbokföringen.
När någon blir avregistrerad ur folkbokföringen gör Försäkringskassan en utredning om man ska vara försäkrad i Sverige vid sin vistelse utomlands eller ej. Skulle det beslutas att er son och hans familj inte har rätt till socialförsäkring i Sverige får de överklaga det beslutet och hänvisa till 5 kap. 7 § SFB.
Sammanfattningsvis utgör 5 kap. 7 § SFB inget hinder eller argument för avregistrering ur folkbokföringen. Bestämmelsen avser rätten till socialförsäkring, inte vart man ska vara folkbokförd. För det fall att ni behöver vidare hjälp från en av våra jurister med överklagan är ni varmt välkomna att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.
Med vänliga hälsningar,
