Terminologisk förklaring av brottet vårdslöhet i trafik
Hej!
Skulle ni kunna hjälpa mig att förklara hur denna lagregel ska tolkas och tillämpas? Alltså förklara lagens innebörd på en mera lättbegriplig svenska.
Lag (1951:649) om straff för vissa trafikbrott
1 § Brister vägtrafikant, den som för spårvagn eller den som någon annanstans än på väg för motordrivet fordon i väsentlig mån i den omsorg och varsamhet som till förekommande av trafikolycka betingas av omständigheterna, döms för vårdslöshet i trafik till dagsböter. Om någon vid förande av motordrivet fordon eller spårvagn gör sig skyldig till grov oaktsamhet eller visar uppenbar likgiltighet för andra människors liv eller egendom, döms för grov vårdslöshet i trafik till fängelse i högst två år. Lag (1994:1416).
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Absolut, vi hjälper till!
Paragrafen tar främst sikte på handlingar som begås med ett medvetet risktagande eller av allvarlig oaktsamhet. Det är just dessa som lagstiftaren önskar bekämpa med denna paragraf. Första stycket har det viktigaste straffbudet, huvudbrottet, och det är det vi börjar med att reda ut, då andra stycket är till för att värdera första stycket.
Sorterar vi ut spårvagn, annat fordon samt påföljden, får vi att; ”Brister vägtrafikant […] i väsentlig mån i den omsorg och varsamhet som är förekommande av trafikolycka och betingas av omständigheterna, […]”
Med brister i väsentlig mån menas att du i förhållande till omständigheterna varit vårdslös vid din körning och att det inte ska ha varit tillfälligt. Tittar föraren exempelvis snabbt på passagerarsätet och krockar sedan i en lyktstolpe, är det inte att anse som vårdslöshet i trafik. Till det här ska vi kunna kräva av en förare att denne agerar efter vad som händer i trafiken, och gör den detta, är det inte vårdslöshet. I ett fall från Högsta Domstolen (NJA 2007 s. 3) hade en kvinna som blivit bländad av solen fällt ner sitt solskydd och sänkt hastigheten, men ändå kört på en fotgängare som korsade vägen vid ett obevakat övergångsställe. Domstolen sa att hon visserligen brustit i den omsorg och varsamhet hon skulle tagit som förare, men eftersom hon anpassat sig till situationen dömde man inte för vårdslöshet i trafik.
Ett annat avgörande som är intressant på frågan från HD är NJA 2011 s. 349, där en lastbil gjort en vänstersväng över det passerande körfältet och då blivit rammad av en personbil som kört långt över hastighetsbegränsningen. Frågan var då om det kunde anses vara vårdslöst av lastbilsföraren att inte ha väntat med svängen och om han borde kollat mot personbilen igen. Här sa domstolen, med omvänt resonemang från fallet ovan, att han visserligen kanske inte anpassat sig efter situationen, men att detta inte berodde på att han inte vidtagit den omsorg och varsamhet som krävts av honom. Domstolen dömde honom därför inte för vårdslöshet i trafik.
Inom all straffrätt är det mycket noga att följa den exakta ordalydelsen av varje straffparagraf. Som jag försök beskriva ovan ser vi två typfall där de uppfyller det ena rekvisitet, men inte det andra och har därmed inte uppfyllt vad som krävs brottet.
Angående det andra stycket är det till för att öka straffvärdet när man väl uppfyllt de två huvudrekvisiten. Ett exempel här är en man som dömdes i Hovrätten för Västra Sverige efter att ha kört över fem mil i ca 230 km/h med motorcykel och både krossat spärrlinjer och kört till och från på körbanorna. Just mannens beteende och likgiltighet inför andra människors liv och hälsa gjorde att brottet ansågs vara grovt, och han dömdes därför för grov vårdslöshet i trafik.
Jag hoppas jag lyckades förklara begreppet för dig, annars är du självklart välkommen att höra av dig igen.
Med vänlig hälsning,
