Svindleri och värdet på aktier

FRÅGA
Om en styrelse i ett aktiebolag skriver som underlags´för en nyemission att "Teckningskurs De nya aktierna ska emitterar till en kurs om 10 kronor, vilket motsvarar aktiens marknadsvärde"Samma styrelse har velat sälja sina aktier för ett värde som flerfaldigt överstiger detta ett antal månader före förslaget. Bolagets läge har inte försämrats sedan dess.Kan förfarandet omfattas av bestämmelserna om svindleri?
SVAR

Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Svindleri
Svindleri är ett brott som regleras i 9 kap. 9 § brottsbalken (BrB). Brottet innebär att "den som offentliggör eller på annat sätt bland allmänheten sprider vilseledande uppgift för att påverka priset på vara, värdepapper eller någon annan egendom" ska dömas för svindleri.

Enligt andra stycket i paragrafen ska en person också dömas för svindleri om "någon, som medverkar vid bildande av aktiebolag eller annat företag eller som på grund av sin ställning bör ha särskild kännedom om ett företag, uppsåtligen eller av grov oaktsamhet offentliggör eller på annat sätt bland allmänheten eller företagets intressenter sprider vilseledande uppgift som är ägnad att påverka bedömningen av företaget i ekonomiskt hänseende och därigenom medföra skada".

Det finns därmed ett antal kriterier som behöver vara uppfyllda för att brottet ska ha begåtts. För att anpassa svaret till de förutsättningen som du uppgett i din fråga kommer jag endast att fokusera på de delar som jag bedömer relevanta utifrån din frågeställning.

Jag tolkar din fråga som att du vill veta om aktiebolagets styrelse kan ha gjort som skyldiga till svindleri. Som jag ser det så finns det två situationer där detta kan ha inträffat. Den första är när de försökte sälja aktierna för ett belopp som flerfaldigt överstiger det belopp som de idag uppger utgöra aktiernas marknadsvärde. Det andra tillfället är när de vid nyemissionen uppger att aktierna har ett marknadsvärde som uppgår till 10 kronor.

För att återkoppla till paragrafen som reglerar brottet svindleri så är det främst andra stycket som blir aktuellt i det här fallet. Först och främst behöver personen i fråga på grund av sin ställning, ha särskild kännedom om ett företag. Till den personkrets som omfattas av stycket hör exempelvis styrelseledamöter, revisorer och verkställande direktörer, men även aktieinnehavare som utövar ett särskilt inflytande på företaget. Sedan behöver personen genom uppsåt eller grov oaktsamhet ha offentliggjort eller på annat sätt bland allmänheten eller företagets intressenter, spridit vilseledande uppgifter. En uppgift är offentliggjord om den exempelvis lämnas till en offentlig myndighet (bland annat Bolagsverket) där den hålls tillgänglig för allmänheten. För att det ska anses att man spridit uppgifterna till allmänheten eller till företagets intressenter krävs det att det rör sig om en så pass omfattande grupp personer att man kan tala om att uppgifter "sprids". Vid småföretag är det oftast uteslutet att det rör sig om svindleri på grund av att personkretsen är för liten. Som intressenter innefattas också företagets fordringsägare. Brottet är fullbordat först när ett offentliggörande eller spridande bland allmänheten eller företagets intressenter har ägt rum.

Förutom detta måste uppgiften ha varit ägnad att påverka bedömningen av företaget i ekonomiskt hänseende och därigenom medföra skada. De som fått del av uppgiften ska på grund av uppgiften kunna antas göra en förlustbringande disposition. Det krävs inget skadesyfte eller att skada verkligen uppstått. Bestämmelse in andra stycket är utformade så att de är inriktade på ett visst företag och den vilseledande informationen lämnas av en person med särskild insyn i företagets ekonomiska angelägenheter. Därmed ställs det högre krav på att den informationen som lämnas ut av dessa personer är korrekt eftersom lämnade uppgifter från personer med särskild insyn i större utsträckning vinner tilltro hos mottagarna och påverkar allmänhetens uppfattning om ett företags ekonomiska ställning.

Avseende det andra tillfället när styrelsen kan ha gjort sig skyldig till svindleri, det vill säga vid nyemission får vi se till bolagsrättsliga bestämmelser. Nyemission regleras i 13 kap aktiebolagslagen (ABL), där den 4 § och den 28 § är relevanta i förhållande till svindleribestämmelsen eftersom ett inlämnande till offentlig myndighet utgör offentliggörande av felaktig uppgift. Det framgår dock av NJA 1992 s 691 att registreringsförfarandet som sådant inte beaktar sådana affärshändelser eller andra transaktioner som ett bolag företagit före nyemissionen utan det är enbart inriktat på att säkerställa att bolaget tillförs det kapital eller den apportegendom som nyemissionen i sig avser. Så länge de i 13 kap 28 § (tidigare 4 kap 12 §) aktiebolagslagen uppställda kraven uppfyllts kan därför en registrerad och offentliggjord uppgift att aktiekapitalet höjts till visst belopp inte vara vilseledande på sätt förutsätts enligt 9 kap 9 § 2 st BrB.

Svar

Min tolkning är att styrelsens handlande kan utgöra svindleri när styrelsen försökt sälja aktierna till ett flerfaldigt högre belopp än det verkliga värdet eftersom styrelsen hör till en sådan personkrets som haft särskild kännedom om företaget. Kravet att dessa personer genom uppsåt eller grov oaktsamhet har offentliggjort eller på annat sätt bland allmänheten eller företagets intressenter, spridit vilseledande uppgifter framstår som uppfyllt, förutsatt att uppgiften spridits till en omfattande grupp personer. Angående rekvisitet att uppgiften ha varit ägnad att påverka bedömningen av företaget i ekonomiskt hänseende och därigenom medfört skada anser jag att de som fått del av uppgiften på grund av den kan antas riskera göra en förlustbringande disposition. De som erbjöds att köpa aktierna för ett flerfaldigt högre värde kan antas kunna riskera att göra en förlustbringande disposition för att aktiens egentliga värde var avsevärt mindre än det reella värdet. Jag vill poängtera att det inte krävs att den offentliggjorda uppgiften har lett till skada för någon. Det räcker att den till sin art och innehåll är sådan att den typiskt sett inneburit risk för att någon skall lida ekonomisk skada. Uppgiften måste rimligtvis anses vara ägnas att påverka bedömningen av företaget i ekonomiskt hänseende. Alltså är de objektiva rekvisiten för svindleri är uppfyllda i detta fall om den felaktiga prisuppgiften spridits till en större grupp.

Rörande den andra situationen då styrelsen vid nyemission angett aktiernas värde till deras verkliga värde, kan inte rekvisiten för brottet anses uppfyllda dels eftersom det enligt HD:s domskäl i NJA 1992 s 691, vid registerförfarandet inte ska tas någon hänsyn till transaktioner som skett innan uppgiften lämnas och dels för att aktiens verkliga värde är detsamma som det registrerade värdet. Alltså har ingen vilseledande uppgift offentliggjorts genom registrering hos myndighet.

Jag rekommenderar att konsultera en bolagsjurist vid ingående analyser av aktiebolag och att vidta försiktighet då styrelsen vill sälja aktier, om värdet vid försäljning är flerfaldigt högre än det verkliga värdet. Om du har någon följdfråga är du välkommen att mejla mig, jessica.konduk@lawline.se

Vänligen,

Jessica Konduk
Vi kan hjälpa dig vidare!
Våra jurister ger dig personlig hjälp. Klicka för att boka tid med Lawline Juristbyrå: BOKA.
Fick du svar på din fråga?
Senaste besvarade frågorna inom Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB (477)
2021-11-25 Ersättning för bedrägeri vid nedlagd förundersökning
2021-11-23 Säljaren skickade aldrig varan, vad kan jag göra?
2021-11-20 Räntetak och kostnadstak vid konsumentkrediter
2021-11-07 Användande av fel prislapp vid självvägning av varor

Alla besvarade frågor (97608)