Svärsonens rätt till arv?
Hej. Min dotters pappa har gått bort (jag var varken gift eller sambo med honom). Det finns ett barn, en bröstarvinge. Min dotter som ärver är gift och han, hennes make, påstår att han har lika stor del i arvet som min dotter. Har svärsonen del i arvet? De har två barn ska tilläggas. Mycket tacksam för svar.
Lawline svarar
Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
För arvsordningen finns ett antal olika principer. En av dessa är Parentelprincipen som innebär att närmare släktingar ärver framför mer avlägsna släktingar. En persons släktingar är nämligen indelade i olika arvsklasser, där en persons avkomlingar ingår i den första arvsklassen. De som ingår i denna arvsklass ska tilldelas arv i första hand. Eftersom att din dotter är hans barn, även kallat bröstarvinge eller avkomling, så har hon rätt till arvet i första hand. Detta framgår av 2:1 Ärvdabalken (se https://lagen.nu/1958:637#K2P1S1).
Storleken på din dotters arv beror
främst på om hennes bortgångne pappa hade ett giltigt testamente eller ej. Genom
ett testamente har han nämligen möjlighet att tilldela hälften av sin
kvarlåtenskap till vilken person eller vilket ändamål som han än önskat. Den
andra halvan utgörs dock av din dotters laglott, som hon har en ostridig rätt
till enligt 7:1 ÄB och därför inte kan testamenteras bort. För att få ut denna
laglott skulle hon i sådant fall vara tvungen att jämka testamentet för att
vara säker på att få ut sin laglott (7:3).
Detta är alltså vad som skulle gälla om pappan hade formulerat ett testamente.
Om han däremot inte skulle ha gjort det – vilket din fråga tyder på eftersom
att det inte finns någon information om ett sådant – så kommer hela pappans
kvarlåtenskap att tillfalla din dotter utan avdrag.
Då till frågan, om din dotters make som påstår att han har lika stor del i arvet som din dotter. Det finns inget som helst stöd i Ärvdabalkens regler om arvsordning för hans påstående att han skulle ha rätt till arvet. Om din dotter inte skulle vara i livet vid utdelningen av arvet är det istället hennes barn, det vill säga deras gemensamma barn, som ärver i hennes ställe – vilket också framgår av 2:1 ÄB. Han skulle då visserligen indirekt kunna ta del av pengarna i sin roll som förmyndare och vårdnadshavare över barnen, men pengarna skulle inte i juridisk mening tillhöra honom och hans kontroll över pengarna skulle vara begränsad av bestämmelserna i 13 kap Föräldrabalken (se https://lagen.nu/1949:381#K13P1S1).
Det han möjligen kan syfta på är reglerna om giftorättsgods i Äktenskapsbalken. Där framgår det av 7:1 (se https://lagen.nu/1987:230#K7P1S1) att all egendom som inte är enskild är giftorättsgods. Vad som är enskild egendom framgår av 2§ i kapitlet, däribland egendom som ärvs eller erhålls genom testamente där det finns förbehåll från testatorn om att egendomen ska vara enskild. Om den bortgångne pappan i testamente – om nu ett sådant existerade – uttryckt att arvet ska vara dotters enskilda egendom så kommer den inte att bli giftorättsgods. Om han däremot inte gjort ett sådant förbehåll så räknas arvet inte som enskild egendom och kommer således att ingå i giftorättsgodset. Detta ska som bekant ingå i en eventuell bodelning och där delas lika mellan makarna (10:1 ÄktB). Detta kan förhindras genom ett upprättande av ett äktenskapsförord där arvet omvandlas till dotters enskilda egendom.
Sammanfattningsvis, så har alltså din dotters make ingen direkt rätt till arvet efter hennes pappa då han inte ingår i någon arvsklass. Det finns dock senare händelser, likt en bodelning, som kan innebära att han får ta del av arvet. Det har dock inget omedelbart samband med utdelningen av arvet vid denna tidpunkt.
Hoppas att detta var ett tillräckligt svar på din fråga!
Med vänliga hälsningar,
