Subjektiva rekvisit - uppsåt och oaktsamhet
Vilket subjektiv rekvisit krävs för att någon ska kunna dömas för:
-Dråp
-Vållande av kroppskada
-Djurplågeri
-Misshandel
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!
Din fråga aktualiserar huvudsakligen brottsbalken (BrB).
De subjektiva rekvisiten vid brott gäller gärningsmannens inställning till brottet i form av uppsåt eller oaktsamhet. Enligt 1 kap. 2 § BrB är en gärning brottslig endast om den begåtts uppsåtligen. Det finns dock undantag i form av oaktsamhetsbrott, alltså då en gärning är straffbar även om den inte begåtts uppsåtligen. I de fall då ett brott kan begås genom oaktsamhet är det föreskrivet i den aktuella bestämmelsen. Jag går nedan igenom de former av uppsåt och oaktsamhet som finns.
Uppsåt
För att en gärning ska anses ha begåtts uppsåtligen krävs inte, som det kanske låter, att gärningsmannen velat eller haft som mål att en viss följd ska inträffa. Det finns istället tre varianter av uppsåt, och i varje fall anses den gärningsman som begått en gärning under de förutsättningarna gjort detta uppsåtligen.
1. Den första uppsåtsformen är avsiktsuppsåt, med vilket menas att gärningsmannen antingen haft som avsikt att begå brottet eller att denne betraktat brottet som ett nödvändigt steg på vägen mot att nå sitt mål.2. Den andra formen, insiktsuppsåt, innebär att gärningsmannen insett och varit praktiskt taget säker på att den brottsliga gärningen/konsekvensen skulle inträffa.
3. Den sista uppsåtsformen kallas likgiltighetsuppsåt och innebär att gärningsmannen insett att det fanns en risk för en brottslig gärning/konsekvens men förhållit sig likgiltig till riskens förverkligande.
Oaktsamhet
Liksom det finns tre former av uppsåt finns det två former av oaktsamhet.
1. Medveten oaktsamhet innebär att gärningsmannen, liksom vid likgiltighetsuppsåt, är medveten om att det finns en risk att en handling kan leda till en konsekvens som gör den brottslig men i detta fall inte förhåller sig likgiltig till riskens förverkligande. Om denne ändå begår gärningen och inte förhindrar konsekvensen har denne begått ett brott genom oaktsamhet.2. Den andra formen av oaktsamhet är omedveten oaktsamhet, som innebär att gärningsmannen begår en gärning utan att vara medveten om att gärningen kan leda till en konsekvens som gör gärningen brottslig, men borde ha insett att risken fanns.
Sammanfattning
Det finns alltså olika subjektiva rekvisit som tillämpas i olika situationer. För dina konkreta fall gäller följande. Vid dråp (3 kap. 2 § BrB) krävs uppsåt för att bestämmelsen ska vara tillämplig. Vid vållande till kroppsskada (3 kap. 8 § BrB) räcker oaktsamhet. Vid djurplågeri (16 kap. 13 § BrB) räcker grov oaktsamhet. Vid misshandel (3 kap. 5 § BrB) krävs uppsåt.
Jag hoppas att mitt svar var till hjälp!
Med vänlig hälsning
