Straffas för olovlig körning om handlat i nöd?

Question

Halloj! Får minderåriga köra en personbil vid nödsituationer, om denne har övningskört (har körkortstillstånd) och körningen inte sätter andra människor i fara? Alltså skulle den minderåriga få straff som exempelvis att det dröjer längre innan man får körtkort eller skulle det bortses från pga den akuta nödsituationen.
Säg till exempel att ens pappa har fått något akut hjärtproblem och den minderåriga är den enda som i stunden kommer kunna få pappan till sjukhuset för att rädda hans liv.
Och skulle detta även gälla nödsituationer med djur, till exempel om ens hund har fått magvrid och hunden skulle hastigt kunna dö om den inte tas till veterinären snarast? (Den minderåriga är här också den enda som skulle kunna få djuret till sjukhus i tid för att den ska överleva)

Answer 1

Hej!

Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.

Om jag tolkar dig rätt så undrar du om man blir straffad för att köra utan att ha körkort när det föreligger en allvarlig nödsituation för en persons respektive ett djurs liv. Svaret finns fr.a. i brottsbalken (BrB).

Allmänt om nöd

Den som uppsåtligen (ungefär: medvetet) kör bil utan att ha tillstånd till det, gör sig skyldig till brottet olovlig körning, för vilket böter är stadgat (3 § lag om straff för vissa trafikbrott). När man bedömer huruvida någon gjort sig skyldig till ett brott, ska man vidare ta hänsyn till om det föreligger någon omständighet som är rättfärdigande för den misstänkte. Om det finns en sådan rättfärdigande grund ska man inte dömas för brott – trots att man handlat i strid mot en regel (t.ex. förbudet mot olovlig körning).

En rättfärdigande omständighet som är relevant här är handlande i nöd. Nöd föreligger när det finns en fara som hotar liv, hälsa, egendom, eller något annat av rättsordningen skyddat intresse. Den som handlar i nöd ska dömas för brott endast om gärningen är oförsvarlig. I bedömningen om gärningen är oförsvarlig ska man ta hänsyn till farans beskaffenhet, den skada som drabbar annan, samt omständigheterna i övrigt (24 kap. 4 § BrB). Även den som hjälper någon som har rätt att handla i nöd ska undgå straff för sin gärning, i samma omfattning som den förstnämnda personen (24 kap. 5 § BrB).

Fara för liv

Så hur görs då bedömningen av nöd mer specifikt? Generellt kan sägas att det är en bedömning från fall till fall – det går inte att ge ett tvärsäkert svar som alltid gäller. Det krävs bl.a. att det finns fara för liv. Så är definitivt fallet i den situation du beskriver där någon människa är akut sjuk och riskerar att dö. För att gärningen ska vara försvarlig krävs att handlandet i nöd (här: körningen) är behövlig. Det går inte att åberopa nöd om det finns något annat sätt att avhjälpa faran. Om det finns lika goda möjligheter att få personen till sjukhus via ambulans kan man sannolikt inte åberopa nöd med framgång. I övrigt får man göra en proportionalitetsbedömning, man ska väga de olika intressena som hotas mot varandra. Här är det fara för en människas liv. Likväl kan det innebära fara för andra människors liv om en person som inte har körkort ändå för en bil i trafik. Det torde dock anses innebära en mindre risk för skada om föraren faktiskt har övningskört tidigare och har viss förmåga att hantera en bil. Enligt min bedömning är det tänkbart att den situation du beskriver är tillåten med hänvisning till nöd, förutsatt att körningen är proportionerlig enligt ovan. Föraren ska alltså inte straffas för körningen.

Fara för egendom

Du frågar också hur det skulle bli om det i stället är fara för ett djurs liv. Här måste man dock ha i åtanke att en hund juridiskt sett är materiell egendom – en hund är alltså krasst sett en ”sak”. Bedömningen av huruvida det är försvarligt eller inte ska likväl göras enligt samma principer som ovan. Det värde som hotas i denna situation är en hunds liv. Även om en hund kan ha ett stort emotionellt värde för ägaren och även ett visst ekonomiskt värde, skulle jag säga att detta sammanlagda värde är förhållandevis lågt i jämförelse med värdet som tillskrivs ett människoliv. Vidare måste man beakta de värden som hotas. Körningen kan innebära en fara för såväl människor som annan egendom (bilar, byggnader, infrastruktur m.m.). Dessa värden tycks enligt mig generellt väga tyngre. Utifrån detta har jag svårt att tro att en domare skulle anse att den situation du beskriver är försvarlig med hänvisning till regeln om nöd.

Sammanfattning

Nöd är en rättfärdigande grund som, om den åberopas framgångsrikt, innebär att den som har begått en straffbar gärning inte ska dömas trots att den egentligen har begått en otillåten gärning. Det måste finnas en fara för liv, hälsa eller egendom, och gärningen måste vara försvarlig med hänsyn till olika faktorer. Det görs en bedömning från fall till fall. Generellt skulle detta enligt min bedömning innebära att det finns större möjligheter att åberopa nöd när man försökt rädda ett människoliv än då man försökt rädda ett hundliv, och följaktligen inte bli dömd. Som du förstår är svaret väldigt beroende av de specifika omständigheterna i varje situation, men min slutsats kvarstår.

Hoppas att du fick svar på din fråga!

Med vänlig hälsning,