Skillnad på meddelarbrott och andra yttrandefrihetsbrott
Hej. Jag har en fråga gällande brott mot TF och tryckfrihetsbrott. Om en person som arbetar inom försvaret läcker hemliga uppgifter i en artikel och det rör obehörig befattning med hemlig uppgift, vem är det då som får ansvaret? Obehörig befattning med hemlig uppgift nämns både i 7:3 TF (meddelarbrott) och 7:4 4p. TF och enligt 7:3 så blir "författaren" själv ansvarig men vid tryckfrihetsbrott som anses i 7:4 blir utgivaren dvs. tidningen ansvarig enligt 8:1 TF. Vilken av dessa bestämmelser går först eller ska man skilja dessa åt så bara en av dem är tillämplig i fallet?
Jag förstår inte riktigt skillnaden mellan 7:3 och 7:4 4p så det skulle vara bra att få koll vad som egentligen uttrycks i dessa paragrafer. Tack!
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag förstår din fråga som att det är en person som läckt en uppgift till en tidning som senare publicerat uppgiften i en artikel.
Bestämmelsen i 7 kap 3 § TF tar sikte på så kallade meddelarbrott. Dessa brott ska skiljas från de yttrandefrihetsbrott som finns stadgade i 7 kap 4 § TF på grund av de tar sikte på olika personer.
Som jag ovan skrivit handlar 7 kap 3 § TF om meddelarbrotten. En meddelare i tryckfrihetsförordningens mening är en person som inte medverkar till själva skapandet av artikeln, utan enbart bidrar med uppgiften som publiceras. En meddelare omfattas av vad som kallas för meddelarfrihet. Detta innebär att varje person ska kunna kontakta media med uppgifter som sedan kan publiceras, exempel på detta är visselblåsare som vill uppmärksamma felaktigheter inom till exempel myndigheter av olika slag. Utifrån din fråga gissar jag på att det är denna paragraf som är aktuell i den angivna situationen.
7 kap 3 § TF är den begränsning av meddelarfrihet som vi i Sverige har och som du ser så är mycket riktigt obehörig befattning med hemlig uppgift kriminellt, se 19 kap 8 § BrB. För att straffansvar ska vara aktuellt för meddelarbrott krävs dock att:
- Personen gjort det uppsåtligen
- Personen inte själv är bunden av sekretessregler (vilket lär vara aktuellt i din fråga)
- Att det är fråga om ett grovt fall.
Då försvarsmakten omfattas av tystnadsplikt kan det i fallet du beskriver vara relevant att istället titta på brott mot tystnadsplikt, 20 kap 3 § BrB.
Denna bestämmelse tar sikte på andra än meddelare (som ju har en specialställning i och med 7 kap 3 § TF). Detta innebär att den omfattar andra som kan göra sig skyldiga till brottet, t.ex. de som som skriver, publicerar eller trycker sådana hemliga uppgifter, se nedan.
Ansvarsreglerna
Straffansvar skiljer sig mellan det fall då tidningen ges ut kontinuerligt (en tidning med titel som ges ut minst fyra gånger per år) eller ifall den inte gör det. Är det en tidning som ges ut kontinuerligt så kallas det för en periodisk tidsskrift.
Vad gäller periodiska tidskrifter så är ansvaret som följer:
I första hand är ansvarig utgivare ansvarig, 8 kap. 1 § TF.
I andra hand är det ägaren till tidningen som är ansvarig, t.ex. om ansvarig utgivare inte var behörig, 8 kap 2 § TF.
I tredje hand är den som tryckt skriften ansvarig, 8 kap 3 §
Och i sista hand är den som spridit tidningen ansvarig, 8 kap 4 §.
Vad gäller icke-periodiska tidskrifter så är ansvaret som följer:
I första hand är författaren för skriften ansvarig, 8 kap 5 § TF
I andra hand är utgivaren för tidningen ansvarig, 8 kap 6 § TF
I tredje hand är förläggaren ansvarig, 8 kap 7 § TF
Och i sista hand är tryckaren ansvarig, 8 kap 8 § TF.
I paragraferna finns beskrivet i vilken situation vem är ansvarig. Notera att ansvaret endast uppbärs av en person och att det följer den ordning jag beskrivit.
Jag vill återigen poängtera att meddelarbrott verkar vara aktuellt i din fråga vad gäller personen som läckt uppgifterna.
Jag hoppas att jag kunnat ge lite klarhet i dessa ganska komplicerade regler!
Vänligen,
