Skadeståndsskyldighet genom passivitet
Hej
Min fråga är om man kan hålla företaget/ den ekonomiska föreningen som driver en skidbacke ersättningsskyldiga för skador som sker där det saknas avspärrning och en olycka sker i det området ?
Lawline svarar
Hej,
Tack för att du vänder dig till Lawline.
Det är svårt att uttala sig med 100% säkerhet huruvida ett skadeståndsansvar föreligger i det individuella fallet. Jag ska däremot, så gott det går, besvara din fråga utifrån vad som generellt gäller inom ersättningsrätten.
Skadeståndsskyldighet för person- och sakskada är reglerat i lag genom 2 kap 1 § Skadeståndslagen (SkL). Ur paragrafen ska det utläsas fem kriterier för att skadeståndsskyldighet ska föreligga:
1. Skada har uppstått
2. Orsakad av annan
3. Genom handling eller passivitet
4. Adekvat kausalitet - måste finnas ett orsakssamband mellan handlingen/passiviteten och skadans uppkomst
5. Uppsåt eller vårdslöshet (dolus eller culpa)
I din fråga är det framför allt rekvisit 3-5 som är intressanta att utreda. Att inte sätta upp varningsskyltar är passivitet. Huvudregeln är att passivitet inte leder till skadeståndsskyldighet. I undantagsfall kan det utdömas skadeståndsskyldighet genom passivitet när det föreligger en plikt att handla. En sådan plikt kan grunda sig på reglering i lag eller annan föreskrift, avtal eller om man framkallat fara för annan och sedan inte uppmärksammar omgivningen på detta. Det sistnämnda förhållandet är starkt sammankopplat till bedömningen om varit vårdslös (culpa).
Adekvat kausalitet (orsakssamband) innebär, lite förenklat, att handlingen/passiviteten måste vara den utlösande faktorn för att skada ska uppstå. Det behöver inte vara den enda faktorn men det måste finnas ett samband mellan handlingen/passiviteten och att skadan uppstår. Om det t.ex. blir is utanför min entrédörr och jag underlåter att sanda varpå en besökare halkar och skadar sig är min underlåtenhet kopplad till skadan men behöver nödvändigtvis inte vara den enda anledningen. Generellt brukar man säga att för att adekvat kausalitet ska föreligga måste handlingen/passiviteten ligga i farans riktning.
Culpa-bedömningen kan antingen vara normbunden eller fri. Normbunden bedömning kan göras när det finns uttryckliga lagar, föreskrifter eller allmänt kända sedvänjor som säger hur man ska handla i specifika fall. I andra fall gör domstolen en fri culpabedömning för att utreda om skadan uppkommit genom vårdslöshet. I ett rättsfall som påminner mycket om din fråga (NJA 1979 s 129) hade en person dykt från en brygga där det var grunt vatten och skadat sig allvarligt. Kommunen ansågs vara skadeståndsskyldig genom passivitet på grund av att de inte satt upp varningsskyltar om att man inte bör dyka. I den fria culpabedömningen tittade domstolen på 1. hur stor var risken för skada 2. vilka typer av skador kunde uppstå (allvarliga eller mindre allvarliga) 3. vilka möjligheter hade kommunen att förebygga skada och 4. vilken riskinsikt kunde kommunen förväntats ha? Vid en helhetsbedömning ansåg man att det risken för allvarliga skador var stor och förutsebar. Det hade varit lätt för kommunen att förebygga skada genom att sätta upp varningsskyltar. Således fann man att kommunen genom passivitet, adekvat kausalitet och vårdslöshet var skadeståndsskyldiga.
Sammanfattningsvis: En näringsidkare som sköter driften av en skidanläggning kan mycket väl bli skadeståndsskyldig genom passivitet när hen underlåter att spärra av farliga områden och/eller varna för sådana områden. Det krävs dock att man som skadelidande kan bevisa att näringsidkaren varit vårdslös och att det låg i farans riktning att inte varna för det farliga området. Detta har t.ex. visat sig i rättsfallet från 1979. För en fullständigt korrekt bedömning i det enskilda fallet krävs mer information om omständigheterna. Det bör också tilläggas att även om näringsidkaren anses skadeståndsskyldig för sitt handlande kan ett skadestånd jämkas ner på grund av den skadelidandes egna medvållande men det är egentligen en helt annan fråga.
Hälsningar
