Skadestånd till arbetsgivare från anställd

En arbetstagare har utfört regelvidrigt arbete utan arbetsgivarens vetskap. Arbetstagaren är fullt utbildad, har erforderliga behörigheter licenser betalade av arbetsgivaren.

Kan arbetsgivaren begära skadestånd?

Lawline svarar

Hej!

Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.

Situationen du beskriver bedöms olika beroende på den specifika situationen. Det viktiga är att se om arbetet utfördes för arbetsgivarens räkning och hur sambandet med eventuell skada ser ut.

Frågan är mycket invecklad, så om du bara söker ett kort svar finns det i slutet av texten.

Vem är ansvarig för eventuella skador hos beställaren av arbetet?

Den första frågan som uppkommer är om arbetet utförts för arbetsgivarens räkning. Om arbetet utfördes i arbetsgivarens tjänst är det arbetsgivaren som ska betala skadestånd. I sådana fall kan inte den anställda krävas på pengar, men sakliga skäl för uppsägning(7 § LAS) eller tom. avsked(18 § LAS) kan tänkas uppstå.

Mycket beror på arbetsgivarens och arbetsgivarens praxis sinsemellan. Ju mer självständighet arbetstagaren har i sitt arbete desto större sannolikhet för att arbetsgivaren blir ansvarig för skadan som arbetsgivaren orsakat. Detta grundar sig på det s.k. principalansvaret som arbetgivare har för sina anställda (3 kap 1 § Skadeståndslagen). Fasta arbetstider, vilka uppgifter den anställda har, om arbetet utförs på särskild plats, etc. kan ha betydelse på om arbetstagaren betraktas vara i arbetsgivarens tjänst.

Den viktigaste aspekten av detta är om arbetstagaren har kunnat ingå avtal för arbetsgivarens räkning s.k. ställningsfullmakt (10 § 2 stycket Avtalslagen). Om arbetstagaren har haft denna rättighet genom sin position som anställd gäller avtalet de ingått, även om just det avtalet inte var ett sådant som de hade rätt att ingå(11 § Avtalslagen). Det enda fallet detta inte gäller är om det kan antas att den som beställde arbetet hade skäl att misstänka överskridande av fullmakten.

Frågan om vem som är ansvarig är den svåra för en arbetsgivare i det här fallet, eftersom arbetsgivare antas ansvara för sina anställda. Det är endast vid synnerliga skäl arbetstagare är ansvariga för skadan de orsakar i tjänsten(4 kap 1 § Skadeståndslagen). Detta brukar vara ifall arbetstagaren begått brott i tjänsten, eller upprepade gånger orsakat skada utan att ändra på sitt beteende. Detta kan komma att bli aktuellt ifall arbetstagaren vetat om att de inte får göra det de gjort.

Oavsett vem som ses som skyldig att ersätta skadan hos beställaren kommer den att behöva betala skadestånd i enlighet med Konsumenttjänstlagen.

Ansvar för skadan och skadestånd till arbetsgivaren

Om man förutsätter att arbetstagaren ses som ansvarig för skadan kommer de tre centrala frågorna inom skadeståndsrätten som nästa steg. Dessa följer av 2 kap 1 § Skadeståndslagen och praxis.

"Den som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar personskada eller sakskada skall ersätta skadan". Nyckelorden är kursiva.

1. Hur stor är skadan för den som kräver ersättning?

Frågan här är om det faktiskt har skett en mätbar skada. Licenserna som arbetsgivaren betalar kommer arbetstagaren troligen att förlora, vilket leder till en förlorad kompetent anställd för arbetsgivaren. Detta leder i sin tur minskade vinster för arbetsgivaren.

Skada på arbetsgivarens varumärke är ytterst svårt att prissätta, vilket kommer resultera att denna fråga kommer falla på denna punkt.

Sist kan man tänka sig att arbetstagaren skadat arbetsgivarens utrustning. Denna punkt är lätt att bedöma, och kan lösas med en undersökning av utrustningen. Man värderar utrustningen, och jämför med vad den var bokförd för för att mäta skadan.

2. Har svarande varit klanderlig i sitt agerande?

Just i det här fallet är denna fråga given. Eftersom den som utfört arbetet inte följt regler har den uppenbarligen varit försummlig eller till och med uppsåtlig i sitt agerande.

3. Finns det ett tillräckligt samband mellan det som svarande gjort och skadans uppkomst?

Denna fråga är den som brukar förbises ofta i situationer som denna. Om arbetstagagaren förlorar licenserna och därför förlorar arbetsgivaren kapacitet att ta an sig arbete i sin verksamhet finns ett samband mellan skadan och arbetstagarens agerande. Det här sambandet är dock inte tillräckligt för att motivera skadeståndskyldighet eftersom osäkerheten kring om det faktiskt finns mer arbete att ta sig an bryter kedjan av orsakssamband.

Om skada uppstått på utrustningen medan arbetstagaren hanterade den är denna fråga lätt att hantera. Det är bara att värdera den skadade utrustningen och jämföra med det tillståndet utrustningen var i innan skadan uppstod. Om skillnaden är väsentlig och den uppstod när arbetstagaren hanterade den finns ett starkt orsakssamband.

Sammanfattning

Det är ytterst svårt för en arbetsgivare att kräva skadestånd från en anställd. I normala fall behöver en arbetsgivare i ett fall som detta snarare värja sig mot krav från beställaren, inte själv begära skadestånd.

Om arbetsgivaren mot förmodan skulle lyckas lägga över ansvaret på den anställda är det fortfarande en minst lika kraftig uppförsbacke att sedan avkräva den anställda ett skadestånd för egen del.

Mitt korta svar är därför: Tyvärr, det finns nästan inga möjligheter för arbetsgivaren att kräva skadestånd i den här situationen.


Jag hoppas du har fått svar på din fråga, även om det troligen inte var det svar du ville ha

Med vänliga hälsningar,

Adam NovakRådgivare
Public question details image

Boka tid med jurist

Behöver du hjälp med ärenden relaterade till Skadeståndsrätt och Skadeståndsansvar, arbets-givare/tagare? Våra duktiga jurister kan hjälpa dig!

Fyll i formuläret så svarar en av våra jurister dig inom 24 timmar. Juristen kommer att kontakta dig och ge dig ett tidsestimat och ett prisförslag för att hjälpa dig med att lösa ditt ärende

0 / 1000