Skadestånd med anledning av brott och övergrepp i rättssak

2019-05-26 i STRAFFRÄTT
FRÅGA
Låt säga att en gärningsman har begått två brott. Får straff för det ena brottet och åtalsunderlåtelse (bedrägerifall) för det andra brottet.Låt säga att offret från det fallet där gärningsmannen skulle begära tillbaka pengar tillbaka av gärningsmannen trots att denne fått åtalsunderlåtelse och inte behövt betala skadestånd till offret.Skulle detta klassas som övergrepp i rättssak? Även om då offret fortsätter hävda sin rätt till ersättning av gärningsmannen?Tänker då om offrets anhöriga och vänner även hör av sig för att kräva ersättning?
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Som jag tolkar din fråga nu, så menar du att mannen varit misstänkt för två brott, varav han fälls för det ena, men får åtalsunderlåtelse för det andra. Åtalsunderlåtelsen avsåg ett bedrägeribrott som målsäganden hoppades skulle inbringa skadestånd, men då åtalet "underläts" kan en sådan dom inte ligga till grund för skadeståndstalan. Nu undrar du hur offrens efterföljande agerande gentemot mannen ter sig ur rättslig synpunkt. Bestämmelserna som är relevanta för besvarandet av frågan hittar du i brottsbalken (BrB).

Övergrepp i rättssak att ge sig på någon för dennes medverkan i rättsprocess

Att angripa någon med våld eller hot om våld för att denne exempelvis avgett vittnesmål hos en domstol eller annan myndighet kan – precis som du varit inne på – utgöra övergrepp i rättssak (BrB 17 kap. 10 §). I det fall du beskriver, alltså rörande en åtalsunderlåtelse, för antas att den misstänkte endast förhördes på polisnivå och alltså inte inför domstol, men detta borde ända vara tillräckligt för att vara skyddsvärt enligt bestämmelsen. Två frågor består dock, den första huruvida offren som senare sökt upp den misstänkte har brukat våld eller hotat med detta, och den andra om detta gjorts med anledning (som "hämnd") av rättsprocessen i fråga. Eftersom jag inte vet mer om omständigheterna än vad du beskrivit i din fråga, blir min översiktliga bedömning att den begäran om betalning som offren gjort inte klassas som övergrepp i rättssak. För det första därför att den inte utgör ett nog allvarligt hot om våld, och för det andra inte avser en "hämnd" för mannens vittnesmål hos polisen, utan istället en direkt förfrågan om betalning.

Att tvinga sig till betalning kan utgöra olaga tvång eller rån

Skulle begäran om pengar framstå som hotfull och tvingande, menar jag att det snarare riskerar att röra sig försök till olaga tvång eller till och med rån (BrB 4 kap. 4 §, BrB 8 kap. 5 §). Det krävs förstås att hoten är allvarliga och anspela på våld mot person; endast en artig begäran om betalning är inte att bedöma som brottslig i detta fall. För att det ska kunna vara fråga om rån dessutom krävs att (ekonomisk) skada uppkommer, något som inte är fallet om den som rånar faktiskt har en fordran (rätt till betalning) på sitt offer (BrB 8 kap. 1 §). Skulle det vara så i fallet du beskriver att offret (för bedrägeriet) har rätt, och mannen faktiskt är skyldig offret pengar som denne kommit över genom bedrägeriet (trots att åtal ej väckts), utgör det inte stöld eller rån för offret att ta "betalning" för det, även om det sker med hot eller våld. Närmast ligger – om eventuellt hot är grovt nog – antagligen brottet olaga tvång, om mannen du beskriver skulle pressas att betala skadestånd.

Skadestånd inte en del av straffet

Slutligen kan snabbt redogöras för en systematisk skillnad mellan brottmål (straffet) och tvistemål (skadeståndet). Som du förstår av föregående mening utgör brottmål och tvistemål, straff och skadestånd, alltså olika saker. Vid en åtalsunderlåtelse tas ett ärende inte upp till åtal, dvs. brottmålet avgörs inte, och gärningsmannen döms därför inte heller till straff.

Men detta innebär inte nödvändigtvis att denne blir fri även från skadeståndet, som då istället tillhör tvistemålet. I detta konkreta fall vilar det begärda skadeståndet på brottets existens – utan bedrägeri heller inget skadestånd för detta – och hade mannen dömts för bedrägeri i rätten hade det utan tvivel lett även till en utbetalning av skadeståndet. På så viss hade en fällande brottmålsdom utgjort stark bevisning för offrets rätt till skadestånd.

Men i detta fall har skadeståndets rättsliga grund, brottet, alltså inte prövats i rätten. Det har varken ogillats eller gillats. Det torde därför innebära att offren fortfarande kan väcka en tvistemålsprocess om skadeståndet, där frågan om bedrägeriet kommer att behandlas inom ramen för skadeståndsanspråket. Det innebär dock inte att mannen kan dömas för bedrägeriet, eftersom denna tvist endast kommer vara av civilrättslig karaktär.

Slutsatsen av det hela är att även om ett brott inte tas upp till prövning och straffas, kan eventuellt skadestånd som beror på brottets följder fortfarande prövas och fastställas i rätten, fast då i ett tvistemål. Att en man fått åtalsunderlåtelse för bedrägeri innebär alltså inte nödvändigtvis att han inte måste betala skadestånd för det.

Jag hoppas du fick svar på din fråga!

Mvh,

Viking Ringstedt
Fick du svar på din fråga?
Kommentera
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Övrigt (2188)
2019-08-23 Innebär en LVU-dom grundad på brottslighet hinder mot ett åtal?
2019-08-22 Kan man bli ansvarig som admin för en facbooksida? (BBS-lagen)
2019-08-22 Står man med i belastningsregistret vid en överklagan?
2019-08-22 I vilka situationer är det straffbart att underlåta att handla?

Alla besvarade frågor (72196)