Skadegörelse eller inte?

Min son använde sin fot i form av en spark för att öppna en dörr på sin skola och råkade då slö sönder fönstret på dörren. Han säger att det inte var meningen och att det var dumt att han gjorde så men skolan menar att skadegörelsen inte var pga oaktsamhet utan avsiktligt.

Jag har redan betalat skadan men jag störde mig på att skolan kallade det för vandalisering vilket det uppenbarligen inte var.

Hur klassas en sådan skadegörelse?

Lawline svarar

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Frågan om klassificering av en skadegörande handling kan dels besvaras rent straffrättsligt, det vill säga enligt Brottsbalkens regler, och även civilrättsligt enligt Skadeståndslagen. Inledningsvis ska sägas att termen "vandalisering" är en språklig klassificering som inte har någon direkt juridisk bärkraft. Oftast används ordet när man talar om uppsåtlig skadegörelse, till exempel när någon klottrar eller slår sönder fönsterrutor, men det är ingen juridisk term.

Straffrättsligt ansvar för skadegörelse

Vad gäller den straffrättsliga sidan av din fråga regleras skadegörelse i Brottsbalkens (hädanefter BrB) 12 kap. Det stadgas i 12 kap. 1 § BrB att den som "skadar eller förstör egendom till men för annans rätt" döms för skadegörelse. Vad det innebär är att den som påverkar en annan persons egendom på ett negativt sätt, så att ägarens rätt till egendomen kommer till men (skada) har gjort sig skyldig till skadegörelse. Skadegörelse kan sedan räknas som ringa, av normalgraden, eller grov, beroende på bl.a. det skadades värde.

Det är viktigt att komma ihåg att alla straffbud i BrB kräver uppsåt från gärningsmannen för att ansvar ska kunna dömas ut, se 1 kap. 2 § BrB. Uppsåtet måste täcka alla objektiva förutsättningar för den otillåtna gärningen, något som brukar kallas täckningsprincipen. Det kan förklaras som att gärningsmannens uppfattning av ett händelseförlopp ska stämma överens med det faktiska händelseförloppet, som visar sig utgöra en otillåten handling. Detta innebär, grovt förenklat, att en person som inte är medveten om vad den gör, eller inte har för avsikt att uppnå ett visst resultat inte kan dömas för ett brott i BrB. Uppsåt delas traditionellt in i tre olika "grader", och graden kan senare komma att påverka påföljdsbestämmelsen. Gränsdragningen mellan de tre är inte alltid helt glasklar.

1.Avsiktsuppsåt. Gärningsmannen har för avsikt att en viss följd ska inträffa. Skjuter för att döda någon exempelvis.

2.Insiktsuppsåt, GM hyser inga egentliga tvivel om att handlingen kommer att få en viss specifik följd som konsekvens. Gärningsmannen inser konsekvenserna av sitt agerande.

3.Likgiltighetsuppsåt, gärningsmannen är likgiltig inför risken av sitt agerande och även likgiltig inför följden. Annorlunda uttryckt, följden av handlingen är inget som får GM att ändra sig.

Civilrättsligt

Det går även att på civilrättslig grund hålla någon ansvarig för en skadegörande handling enligt Skadeståndslagen, (hädanefter SkL). Detta är inget som kräver uppsåt, utan även vårdslöshet kan innebära ansvar, se 2 kap. 1 § SkL. Det som måste visas på vid skador enligt SkL är s.k. adekvat kausalitet, vilket innebär att det ska ha varit rimligt och tänkbart att faran av ett visst agerande har förverkligats. Att en dörr skadas innebär enligt SkL sakskada, vilket kan leda till skadeståndsansvar för att täcka skadan och andra kostnader som kan uppstå för ägaren till den skadade egendomen, se 5 kap. 7 § SkL.


Slutsats
Jag kan inte på rak arm säga om din sons agerande vid en rättslig prövning hade klassats som skadegörelse enligt 12 kap BrB. Med svaret har jag försökt visa på de skillnader som finns mellan de straffrättsliga bestämmelserna som finns, som innebär en uppgörelse mellan den enskilda individen och staten som för brottsoffrets talan, och de civilrättsliga bestämmelserna som innebär att enskilda individer gör upp sinsemellan utan att en straffrättslig process dras i gång. Vad gäller de språkliga klassificeringarna är det inte möjligt för mig att sätta olika gränser, men det här är de juridiska skillnaderna.

Hoppas du fick svar på din fråga!

Daniel HögmanRådgivare
Public question details image

Ställ en Expressfråga 1499 kr

Behöver du hjälp med att lösa en fråga gällande Straffrätt och Skadegörelsebrott, 12 kap. BrB? Vi kan hjälpa dig!

Ställ din fråga i formuläret nedan och få svar inom 72 timmar.

Betala medKlarna Logo
0 / 1500
swish logo