Särkullbarns rätt till efterarv

2016-05-31 i Särkullbarn
FRÅGA
Min mor dog för många år sedan jag har för mig att det var 2009. Bouppteckningen registrerades den 15 september 2009.Min mor var gift och jag är sk särkullsbarn, en av fyra. Tre av oss särkullsbarn valde att inte ta ut något arvsdel, utan valde att ta ut detta när min mos make dog. I processen begärde maken 12:2, och som jag förstår det innebär det samma sak som ett äktenskapsförord. Bouppteckning efter maken gjordes 4 november 2015, maken dog 8 november 2014. Maken hade ett testamente från 2 augusti 1988 som delgavs och godkändes endast av makens och mammas eget barn, den 4 november 2015. Det finns ett annat testamente från 2003 som inte heller har delgivits oss särkullsbarn. Det enda som vi särkullsbarn sett är texten "Testamentets ordalydelse och i avsaknad av ytterligare utredning är inte utan ytterligare prövning tillräckligt för att anse att testamentet ska anses som ett giltigt testamente". Sedan kommer en konstig slutsats att vi särkullsbarn inte anses vara universella testamentstagare. Men hur är det med mammas giftorätt?Min fråga är helt enkelt kan man på detta sätt bli fråntagen den arvslott som giftorätten innebär?
SVAR

Hej,

Tack för att du vänder dig till Lawine med din fråga!

12:2 innebär att den efterlevande makenväljer att behålla sitt giftorättsgods som sin andel vid bodelningen. detta innebär att den efterlevande maken behåller sitt giftorättsgods med full äganderätt och därmed kan förfoga över egendomen så som personen i fråga önskar. Den del som den efterlevande maken fick genom arv efter din mor ärvde han endast med fri förfoganderätt. Detta innebär att han exempelvis inte kan testamentera bort egendomen. I och med att ni valde att inte få ut ert arv vid er mors död har ni rätt till en viss del av er mors efterlevande makes kvarlåtenskap, se 3 kap 9 § Ärvdabalken. Ni har därför rätt till en viss kvotdel av den efterlevande makens kvarlåtenskap. Hur stor kvotdelen är beror på hur stor del av den efterlevande makens tillgångar som vid din mors död bestod av hennes kvarlåtenskap, se 3 kap 2 § Ärvdabalken. Säg att den efterlevande maken fick 50 000 med full äganderätt och 25 000 med fri förfoganderätt efter din mor. Totalt sett hade han då vid din mors död 75 000. Av dessa 75 000 bestod 25 000 av kvarlåtenskapen efter din mor. Kvotdelen blir därför 25 000/75 000 = 1/3. i detta exempel skulle ni syskon ha rätt till 1/3 av kvarlåtenskapen efter den efterlevande maken.

Det faktum att ni inte är universella testamentstagare spelar ingen roll när det gäller er rätt till efterarv. En universell testamentstagare är någon som enligt testamente har rätt del hela eller viss del av den avlidnes kvarlåtenskap. Att ni inte är universella testamentstagare innebär troligtvis att ni inte är omnämnda i den efterlevande makens testamente. Som nämnts ovan kan den efterlevande maken inte testamentera bort det som han ärvde med fri förfoganderätt efter din mor. Detta innebär att ni har rätt till arvet efter er mor, oavsett vad testamentet säger. Innan den efterlevande makens kvarlåtenskap fördelas i enlighet med det testamente som han efterlämnat sig ska i syskon få den kvotdel som ni har rätt till. Först efter det att ni har fått ut ert arv efter er mor ska den efterlevande makens kvarlåtenskap fördelas på så sätt som han önskat.

Ärvdabalken hittar du här

Hoppas att detta svarade på din fråga och vänd dig gärna till Lawline igen om du har ytterligare frågor.

Vänligen

Evelina Largren
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll