Särkullbarns rätt till arv
Hej!
Jag och min bror är särkullbarn, min bror bodde med honom men jag har aldrig har haft kontakt med min far. Han har 2 barn med sin andra fru. Nu har min far gått bort. Har fått reda på att han inte har något för allt står skrivet på hans fru. Gäller detta även lösöret? Har förstått om det finns gåvobrev så kan vi inte räkna med något, vart hittar jag dessa gåvobrev? Man försökte först med en enkel "dödsförklaring", den bestred vi. Måste bil och lösöret även ha gåvobrev? Kan man ta bort särkullbarn helt från arvet? Ska på bouppteckning den 28 oktober och vill därför veta lite vad jag ska tänka på.
Tack på förhand.
/Catarina
Lawline svarar
Hej och tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga!
Jag ska nu försöka utreda din fråga, och hoppas att jag uppfattar den rätt!
Din fråga rör Ärvdabalken (ÄB) och Äktenskapsbalken (ÄktB) (se lagen genom att trycka på länken).
Oavsett om ni är särkullbarn eller om du inte haft kontakt med din far så har du och din bror, eftersom ni är bröstarvingar (barn) till arvlåtaren (alltså din far), rätt till arv från honom. Om din far inte upprättat något testamente gäller den legala arvsordningen och då ska det han lämnar efter sig delas lika på alla hans barn (vilket är du, din bror och hans två andra barn med frun- alltså 4 barn om jag uppfattat det rätt). Att arvlåtarens kvarlåtenskap ska delas lika på hans arvingar framgår av 2 kap 1 ÄB. Det bröstarvinge får på detta sätt kallas arvslott. Särkullbarn har, till skillnad från gemensamma barn, alltid rätt att få ut sitt arv direkt, 3 kap 1 § ÄB.
Om det finns ett testamente kan man frångå den legala arvsordningen genom att din far kan fördela kvarlåtenskapen fritt så som han önskar. Med undantag för bröstarvingars laglott. Det framgår inte av din fråga om din far har upprättat ett testamente eller inte. Men om ett testamente finns ska du veta att oavsett vad som står i det har du som bröstarvinge alltid rätt till din laglott (som är halva arvslotten) (7 kap 1 § ÄB). Om något annat skulle stå i ett testamente, t.ex. att all kvarlåtenskap från din pappa ska tillfalla frun, är det viktigt att du som bröstarvinge påkallar jämkning av testamentet inom 6 månader från att du fått del av testamentet, 7 kap 3 § ÄB. Detta för att få din laglott. Om du inte gör det ses det som ett tyst godkännande av testamentets innehåll och testamentet blir giltigt. Observera att sådan jämkning behöver påkallas av var och en av bröstarvingarna som vill få sin laglott! Det räcker alltså inte att du påkallar jämkning och tror att det även ska gälla för din bror, utan den som vill få ut sin laglott (om laglotten kränks av testamentet) måste var och en själv påkalla jämkning enligt 7 kap 3 § ÄB.
Detta om testamente. Men kom ihåg att om inte testamente finns, gäller den legala arvsordningen som jag beskrev inledningsvis.
När en make avlider ska bodelning ske enligt 11 kap ÄktB. Då ska giftorättsgodset delas lika mellan makarna (detta är huvudregeln) enligt 11 kap 3 §, förutsatt att makarna varit gifta i 5 år (12 kap 1 § ÄktB). Dock finns en specialregel vid dödsfall i 12 kap 2 § ÄktB som säger att efterlevande make kan välja att istället för likadelning, vardera sida som sin andel ska behålla sitt giftorättsgods. Detta är fördelaktigt för en efterlevande make att använda sig av om denne är ägare av den största delen av giftorättsgodset.
Enskild egendom ingår inte i bodelningen (däremot i bouppteckning) och den delas därmed inte mellan makarna. Make som gjort egendom till sin enskilda enligt något av tillvägagångssätten i 7 kap 2 § ÄktB får alltså alltid behålla denna egendom, och om maken är avliden tillfaller denna egendom dennes bröstarvingar direkt och blir alltså aldrig föremål för delning mellan makarna.
Du beskriver att din far inte har något för att allt står på hans fru. Vad du menar med detta är jag oklar över. Om du syftar på äganderätten så spelar det ingen roll vid en bodelning. Där enda som är relevant är vilken egendom som är giftorättsgods och vilken som är enskild egendom, eftersom endast giftorättsgodset delas (10 kap 1 § ÄktB). Om frun inte gjort egendom som hon äger till enskild på något av de angivna sätten i 7 kap 2 § ÄktB så ska denna egendom delas och även tillfalla din fars sida vid en bodelning. Giftorättsgods är allt som makarna äger som inte har blivit enskild egendom på något av de 6 sätten som räknas upp i 7 kap 2 § ÄktB. Det finns inga andra sätt än dessa 6 för egendom att bli enskild och därmed undantas i bodelningen! Att bara den ena maken äger någonting har ingen betydelse. Även sådant som bara den ena äger är giftorättsgods om den inte gjorts till enskild. Huruvida egendomen utgörs av lösöre eller inte har inte heller någon betydelse.
Angående gåvobreven: Makar kan sins emellan inte göra egendom till enskild genom gåvobrev utan endast genom äktenskapsförord, 7 kap 3 § ÄktB. Däremot kan egendom vara enskild genom föreskrift om att den ska vara enskild i ett gåvobrev som kommer från någon annan än makarna själva (t.ex. en gåva från en förälder till maken med villkoret att egendomen ska vara makens enskilda). Men om makarna emellan sig vill göra egendom till enskild kan det endast göras genom ett äktenskapsförord.
Vad du menar med dina frågor om gåva, har jag dessvärre svårt att tyda. Det jag kan säga är att det finns bestämmelse om förskott på arv, 6 kap 1 § ÄB, som säger att om arvlåtaren i sin livstid gett en (större) gåva till sin bröstarvinge ska den ses som förskott på arv. Detta betyder enkelt uttryckt att gåvans värde ska avräknas på arvet bröstarvingen ska få från arvlåtaren. Om du t.ex. i gåva av din far tidigare har fått en bil (utan särskild föreskrift om att det inte ska ses som förskott) ses det som ett förskott på ditt arv och du ska få mindre i arv eftersom du fått bilen. Om bilens värde var större än din arvslott (alternativt laglott) så kan det falla sig så att du inte får något arv. Du har redan fått "för mycket".
Den efterlevande makan har enligt andra stycket i 3 kap 1 § ÄB alltid rätt att ur kvarlåtenskapen från den avlidna maken få egendom som, tillsammans med den efterlevandes del vid bodelningen och eventuell enskild egendom denne har, utgör fyra gånger prisbasbeloppet. Denna rätt går före bröstarvingars laglottsrätt. Om den avlidne inte efterlämnat så mycket efter sig och den efterlevande makens egendom inte når upp till fyra gånger prisbasbeloppet, kan hen kräva ut så mycket ur den avlidnes kvarlåtenskap. Om denna kvarlåtenskap inte är stor kan det alltså resultera i att inget blir över till laglott för bröstarvingarna.
Sammanfattningsvis och för att svara på dina frågor så kan man inte ta bort särkullbarn helt från arvet eftersom varje bröstarvinge har rätt till sin laglott. Makar kan inte göra egendom till enskild genom gåvobrev (makar emellan) endast genom äktenskapsförord. Detta betyder att makar endast kan undanta egendom från att bli föremål för hälftendelning i en framtida bodelning genom att göra egendomen till enskild genom något av de angivna sätten i 7 kap 2 § ÄktB. Trots att din far kanske inte varit ägare till något ska han (på hans kvarlåtenskap som tillfaller er barn) i bodelningen få del av det frun äger om det är giftorättsgods. Detta förutsatt att frun inte väljer att använda sig av regeln i 12 kap 2 § ÄktB. Om all egendom gjorts till fruns enskilda däremot, ja då är det hennes och ni får inte del av det. Om någon bröstarvinge fått en gåva, kan gåvan behöva avräknas som förskott på arv. Prisbasbeloppsregeln finns och kan aktualiseras och går i sådana fall före bröstarvingars rätt till laglott.
Hur mycket ni har rätt att få av er pappa i arv beror alltså på ovan nämnda omständigheter.
Hoppas du har fått hjälp med din fråga. Om inte, skriv gärna tillbaka och kommentera så kanske jag kan hjälpa dig bättre.
Med Vänliga Hälsningar
