Särkullbarns rätt att va med vid bouppteckning och ta del av arv.

FRÅGA
Jag är ett vuxet särkullbarn. Min pappa dog sommaren 2019. Förutom mig efterlämnade han fru och två vuxna barn, ett tredje dog som liten. Bouppteckning har hållits 9/9 2019 som jag inte fick inbjudan till eller information om. Min pappa och hans fru hade upprättat ett inbördes testamente med texten att den som överlever den andra ska med fri förfoganderätt erhålla den avlidnes kvarlåtenskap. Efter bådas frånfälle ska den dåvarande kvarlåtenskapen tillfalla deras två gemensamma bröstarvingar. Kan man hantera min rätt och mitt eventuella arv efter min pappa så? Bouppteckningen är gjord på Skatteverkets mall, ingen juristfirma har varit inblandad.
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline.

Det är två saker i hur arvskiftet du berättar om gått till som jag reagerar på och jag reder ut dem var för sig.

Bouppteckningen
När en person går bort så är alla dess barn tillsammans med make eller sambo och universella testamentstagare delägare i dödsboet och den som sköter bouppteckningen är skyldig att kalla alla delägare till förrättandet av bouppteckningen (18 kapitlet 1 § och 20 kapitlet 2 §, ärvdabalken (ÄB)). Här gör det ingen skillnad om boupptecknaren är en make, en av tingsrätten utsedd bouppteckningsman eller någon annan och det är ingen skillnad på särkullbarn och övriga barn. Den som vårdar egendomen eller i övrigt bäst känner till boet ska lämna uppgifter till bouppteckning och teckna försäkran på heder och samvete att den är riktig och att inga uppgifter avsiktligt utelämnats. Om en felaktighet upptäcks i en bouppteckning ska en tilläggsbouppteckning göras inom en månad.

Arvet
När det gäller arv och testamente så är det så att en bröstarvinge (avkomling) inte mot sin vilja kan göras helt lottlös och som minst har varje barn rätt till sin laglott (7 kapitlet, 1 §, ÄB). Laglotten kan kort beskrivas som arvet delat på antalet barn delat på två. Ett räkneexempel:

A har vid sin död 300 kr och inga skulder. A lämnar tre barn efter sig. Finns inget testamente och om ingen annan överenskommelse görs ska arvet delas lika, alltså 100 kr per barn. Detta kallas för arvslotten. Laglotten utgörs av hälften av arvslotten, alltså 50 kr i det här exemplet.

När ett testamente anger att en person ska få en mindre del av arvet än sin laglott kan den som inte får hela sin laglott kräva att att testamentet jämkas. Ett sådant krav måste ställas inom 6 månader från det att personen fått kännedom om testamentet.

Din situation
I ditt fall låter det som att det inte gått rätt till enligt de regler jag nämner här ovan. Dels har inte bouppteckningen gått rätt till och dels har du rätt att kräva jämkning av testamentet. När det gäller frågan om din pappas fru kan ärva din pappas kvarlåtenskap med fri förfoganderätt så är det som huvudregel så att en efterlevande make gör just det, med undantag för det arv som tillkommer särkullbarn. Din pappas och hans frus gemensamma barn kommer alltså få vänta på att få ut sitt arv, men du har rätt att få ut din del direkt om du inte väljer att frivilligt vänta med att få ut den till dess även den efterlevande maken går bort.

Sammantaget tycker jag det låter som att du inte ska låta dig nöja med hur det gått till utan begär att bouppteckningen görs om, eller om det är för sent för det, kräv att testamentet jämkas.

Hoppas det var svar på din fråga.

Med vänlig hälsning

Isak Bergström
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Bouppteckning och arvsskifte (1000)
2020-09-27 Vad är kostnaden för bouppteckning och arvsskifte?
2020-09-21 Får man tömma dödsboet innan bouppteckningen?
2020-09-20 Ska syskon bli kallade till bouppteckning om ena maken fortfarande lever?
2020-09-17 Till vilket värde ska en hund tas upp i en bouppteckning?

Alla besvarade frågor (84447)