Särkullbarns arvsrätt om arvlåtaren är gift vid bortgång

2019-04-23 i Arvsordning
FRÅGA
Vi är sambo och planerar att gifta oss. Jag har tre barn och min sambo har två. Vi har ingen enskild egendom. Om jag avlider så får ju min blivande hustru då hälften av alla tillgångar i form av giftorätt och utan testamente får då mina barn dela på resterande del (arvslotten)Frågan är då: Har mina barn någon rätt till giftorättsdelen den dag min blivande hustru avlider och enligt vilka principer?Hälsningar
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Jag kommer nedan att referera till äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB) och dess regler om bodelning samt arv för att besvara din fråga. Jag tolkar det som att du och din sambo inte har några gemensamma barn, utan att ni har barn sedan tidigare (s.k särkullbarn). Jag har det som utgångspunkt när jag formulerar mitt svar.

I en situation då arvlåtaren var gift vid sin bortgång medför bortgången att äktenskapet upplöses och att en bodelning ska upprättas innan arvskifte kan ske. Detta kommer till uttryck genom 9 kap. 1 § ÄktB och 23 kap. 1 § ÄB. Bodelningens syfte är, som du mycket riktigt är inne på, att det sammanlagda värdet av båda makarnas giftorättsgods delas lika mellan den efterlevande maken och dödsboet. Detta framgår av 9 kap. 5 § ÄktB. Således har dödsboet rätt till hälften av giftorättsgodset ur bodelningen. I en situation då bröstarvingarna är särkullbarn tillfaller arvet dem. Detta kommer till uttryck i 3 kap. 1 § ÄB. Den andra hälften av giftorättsgodset tillfaller den andre maken. När sedan den andra maken går bort är det dennes efterarvingar som står som arvtagare. Det finns ingen rätt för arvingarna till den först bortgångne maken att ta del av arvet. Detta kan utläsas ur 2 kap. 1 § ÄB, som stadgar att bröstarvingar (barn) är närmaste arvtagare.

Dock ska nämnas att särkullbarnen kan avstå arvet till fördel för den efterlevande maken, enligt 3 kap. 9 § ÄB. Se även 3 kap. 1 § ÄB. Om så är fallet ärver den efterlevande maken arvet med fri förfoganderätt. Detta innebär att arvet kan förvaltas fritt (med reservation för att den kvotdel av förmögenhetsmassan som innehas med fri förfoganderätt inte kan testamenteras bort eller genom förmånsförordnande förordnas bort) enligt 3 kap. 2 § ÄB. Om så är fallet har särkullbarnen vid den efterlevande makens bortgång rätt att få ut den kvotdelen, med det värde som den då har. Denna rättighet till efterarv framgår av 3 kap. 2 § ÄB.

Sammanfattningsvis kan konstateras att då makar inte har några gemensamma barn men särkullbarn, tillfallet arvet efter den först avlidne maken dennes barn. Eftersom att särkullbarnen inte är efterarvingar till den efterlevande maken har de inte någon rätt att ärva även den efterlevande maken vid dennes bortgång. Särkullbarnen kan avstå arvet till fördel för den efterlevande maken, trots att den efterlevande maken inte har någon arvsrätt när arvlåtaren har särkullbarn. I en sådan situation erhåller särkullbarnen den kvotdel av arvet som den efterlevande maken erhöll vid den efterlevande makens bortgång, i s.k efterarv.

Jag hoppas att du fick svar på din fråga!

Med vänlig hälsning,

Ida Hellsten
Fick du svar på din fråga?
Kommentera
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Arvsordning (1161)
2019-05-23 Ärver man av sin moster om denne är barnlös?
2019-05-22 Vad menas med en gren vid arvsuppdelning?
2019-05-21 Har jag rätt att ärva min far om han var gift?
2019-05-20 Arvsdelning med ett halvsyskon

Alla besvarade frågor (69227)