Vem beslutar om kostnadsfördelningen mellan olika verksamhetsgrenar i en samfällighetsförening?
Hej, jag sitter i en Samfällighetsförening som har att hantera tre olika verksamhetsområden. Dessa är GA:1, GA:2 och GA:5. Samfälligheten består av fem (5) stycken Brf med olika deltagande och andelstal. Den övriga styrelsen samt personen som sköter vår bokföring och jag har diametrala åsikter om vad som gäller för samfälligheten och dess ekonomi. Vi är alla överens om att det är stämman som tar beslut om debiteringslängden men sedan är enigheten slut. De övriga i styrelsen och vår externa ekonom menar att styrelsen kan flyta förmögenhet mellan de olika verksamhetsområden efter eget tycke. Allt löser sig när man gör bokslut genom att det görs en avstämning. Den förmögenhetsflytt som är genomförd får till följd att det i GA:1 uppstår ett negativt saldo. Man har dessutom adderat ytterligare en kostnad på GA:1 och dess redan Jag menar att resonemanget inte följer Lag (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter, SFL. Som jag tolkar SFL §§41-45 är det stämman och endast stämman som tar beslut rörande utdebiteringar från medlemmarna och även eventuell förmögenhetsflytt mellan de olika verksamhetsområdena. Att flytta medel från en GA till en annan GA är detsamma som att ändra i en fastställd debiteringslängd och står dessutom i strid med SFL §45, Anser man att något är fel i beslutad debiteringslängd och att en justering av fördelningen mellan de olika GA skall göras skall styrelsen ta fram en särskild debiteringslängd som skall presenteras för en stämma. Är min tolkning rätt?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,
UTREDNING
Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid behandlingen av ditt ärende är, vilket du redan själv har konstaterat, lagen om förvaltning av samfälligheter (samfällighetslagen, SFL). Och nedan lagrum utgör hänvisningar till den nyss nämnda lagen om ingenting annat anges.
I 41 § 1 st. sägs att innan uttaxering sker ska styrelsen upprätta utgifts- och inkomststat för föreningen och staten ska sedan föreläggas föreningsstämman för godkännande. Vidare anges i lagrummets andra stycke att gäller i fråga om skyldigheten att delta i kostnader olika bestämmelser för skilda verksamhetsgrenar ska inkomsterna och utgifterna för varje verksamhetsgren beräknas för sig. Och slutligen uttalas att gemensamma inkomster och utgifter fördelas på verksamhetsgrenarna efter vad som är skäligt.
Vid en snabb genomläsning av lagtexten ovan står det för mig klart att du har fog för din uppfattning gällande kompetensfördelningen mellan styrelsen och föreningsstämman. Framförallt med tanke på hur 41 § är utformad. Jag gör vidare samma bedömning avseende tolkningen av 45 §. Av den bestämmelsen följer att sammanblandning av medel inte är tillåtet och i fråga om fall som avses i 41 § 2 st. gäller dessutom att medel och andra tillgångar som är att hänföra enbart till viss verksamhetsgren inte får användas eller utmätas för ändamål som faller utanför verksamhetsgrenen (min kursivering).
Exakt vad som avses med flytt av förmögenhet i det här sammanhanget bereder dock vissa tolkningssvårigheter, men om det exempelvis rör sig om medel hänförligt till en verksamhetsgren som uttryckligen används för att täcka kostnader på annat håll i samfällighetsföreningen, dvs. inom en annan verksamhetsgren, finns det goda skäl att ifrågasätta styrelsen på nästa föreningsstämma eftersom ett sådant agerande, såvitt jag kan bedöma, strider mot regeln i 45 §. Notera dock att detta inte hindrar att egendom som är att hänföra till viss verksamhetsgren tas i anspråk för betalning av skulder som har samband med samtliga verksamhetsgrenar i samfällighetsföreningen, s.k. overheadkostnader, och då typiskt sett olika former av gemensamma administrationskostnader, jfr prop. 1973:160 s. 576 f. Men något sådant är det ju inte vara fråga om i det här fallet.
Märk väl att föreningsstämman fungerar som en sorts demokratisk församling som har att avgöra viktiga föreningsangelägenheter och kan i stor utsträckning godtyckligt agera så länge stämmans beslut inte står i strid med tvingande lagstiftning. Föreningsstämman kan även överpröva styrelsens beslut. Viktigt att framhålla är att stadgarna enligt 28 § 2 st. inte heller får innehålla föreskrifter som strider mot samfällighetslagen eller annan författning. Emellertid finns utrymme för viss särreglering i stadgarna när det gäller uttaxering av föreningens medlemmar, jfr 42 § samt Högsta domstolens (HD) uttalanden i avgörandet NJA 1989 s. 87.
Notis: HD styr rättspraxis på det här området och är den yttersta uttolkaren av all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen s.k. prejudikat (normerande/vägledande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.
Avslutande ord och ytterligare rådgivning
Sammanfattningsvis och som kort svar på din faktiska och egentligen enda fråga kan sägas att din tolkning, enligt min mening, är helt korrekt.
Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar.
Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.
Vänligen,
