Sakrättsligt skydd
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.
Sakrättsligt skydd innebär att man som ägare till något dels är skyddad mot den förre ägarens bättre rätt till egendomen, tex vid de fall då dennes borgenärer vill utmäta egendomen för skulder som den förre ägaren har till dem (detta kallas borgenärsskydd), och dels att man är skyddad gentemot andra potentiella köpares bättre rätt till egendomen, tex vid de fall den ursprungliga ägaren har sålt samma egendom till två olika köpare (detta kallas omsättningsskydd). Har man sakrättsligt skydd i form av borgenärsskydd så har man separationsrätt till egendomen, vilket innebär att man vid de fall egendomen har tagits med i den förre ägaren kunkurs eller utmätning så bibehåller man sin äganderätt till egendomen och får separera egendomen från konkursboet.
För att uppnå sakrättsligt skydd krävs det att ett sakrättsligt moment vidtas. Detta moment varierar beroende på vilken typ av egendom det rör sig om och om det ska gälla som borgenärsskydd eller omsättningsskydd. För lös, fysisk egendom krävs det oftast för borgenärsskydd att egendomen har traderats, dvs att den har överlämnats från den förre ägaren till den nye ägaren och för omsättningsskydd att den nye ägaren besitter egendomen, dvs har den i sin ägo. För fordringar av olika slag, immaterialrätter och kontoförda finansiella instrument saknar besittningen betydelse då dessa tillgångar inte finns i fysisk form, istället uppnås borgenärsskydd och omsättningsskydd i de flesta fall genom denuntiation, dvs genom att meddela rätt instans/person om att ett ägarbyte har skett. Även registrering (exv. vid köp av skepp och luftfartyg), märkning (exv. vid köp av virke som ligger kvar hos ursprunglige ägaren) och avtalet i sig (exv. vid köp av avverkningsrätt) kan fungera som sakrättsligt moment.
Med vänliga hälsningar
