Säkerhet för efterlevande make

2019-07-24 i Make
FRÅGA
Vi är sambo sedan 1979 vi är 80 år vi har skrivit testamente att vi skall sitta i orubbat bo när någon av oss dör. Har en fastighet som vi båda har lagfart på nu tänkte vi gifta oss efter som vi båda har barn på var sitt hållVad är bäst för oss så vi slipper sälja huset och behöva flytta
SVAR

Hej och tack att du vänder dig till Lawline!

I och med att du skriver att ni ska gifta er och därmed bli makar blir äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB) tillämpliga.

Säkerhet för efterlevande make

Vad gäller makar finns det en bestämmelse i 3 kap 1 § ÄB som föreskriver att makar ärver varandra före gemensamma barn (bröstarvingar). På grund av att du skriver att ni har barn på vardera håll och inga gemensamma, blir fördelningen en annan. Huvudregeln är att barnen till den make som först avlider kommer att få ut allt sitt arv efter sin avlidna förälder vid dennes bortgång, 2 kap 1 § ÄB.

Som ovan nämnt är huvudregeln att den avlidnas bröstarvingar kommer att ärva före den efterlevande maken. Det finns dock en säkerhet i 3 kap 1 § 2 st. ÄB. Av lagrummet framgår det att den efterlevande maken, oavsett om det inskränker på bröstarvingarnas laglott eller ej, så långt kvarlåtenskapen räcker har rätt att få ut fyra prisbasbelopp. En bröstarvinge ska egentligen alltid ha rätt till häften av sin arvslott, den så kallade laglotten enligt 7 kap 1 § ÄB.

Bodelning

Innan den avlidnes bröstarvingar får ta del av arvet ska en bodelning enligt 9 kap 1 § ÄktB äga rum. Om den efterlevande maken vill, kan dock denna bodelning jämkas så att makarna behåller vardera andel av giftorättsgodset, 12 kap 2 § ÄktB. Detta sker på grund av att ett äktenskap anses vara upplöst vid ena makens bortgång, 1 kap 5 § ÄktB. Vid en bodelning tar man makarnas gemensamma egendom, drar av kostnaderna för eventuella skulder/lån och adderar beloppen för att sedan dela summan på två. Det belopp man får fram, efter att ha lagt tillbaka makarnas respektive skulder, är deras andelar i boet. På grund av att den ena maken är avliden blir det arvingarna till denne som kommer att ärva andelen. Nyss nämnda förfarandet för bodelning framgår av 11 kap 2–3 §§ ÄktB.

Vad gäller fastigheten finns bestämmelser om lottläggning i 11 kap 7 § ÄktB. Efter att man räknat ut makarnas andelar i boet ska man fördela dessa på lotter. Av 11 kap 8 § ÄktB framgår det att det är den make som är i bäst behov av den gemensamma bostaden, dvs. den efterlevande maken, som har rätt till bostaden mot avräkning på sin lott, 3 st. Detsamma gäller om fastigheten skulle överstiga den efterlevande makens andel. Den maken får då erhålla fastigheten på sin lott mot betalning till den andre maken, eller snarare till dennes dödsbo, 11 kap 10 § ÄktB

Inbördes testamente

Utöver vad som redogjorts ovan kan ni, som ni redan gjort, skriva ett inbördes testamente enligt 10 kap ÄB som gör att den efterlevande maken ärver den avlidne med antingen fri förfoganderätt eller full äganderätt. Fri förfoganderätt till skillnad från full äganderätt betyder att den efterlevande maken får göra vad den vill med egendomen förutom att testamentera bort den. Den först avlidna makens arvingar kommer då vid den andra makens bortgång att erhålla kvarlåtenskapen efter den först avlidna maken genom efterarv. Viktigt att notera är att ett inbördes testamente enbart får innefatta 50% av den avlidnes kvarlåtenskap pga. regeln om laglott i 7 kap 1 § ÄB.

Hoppas du fick svar på din fråga!

Med vänliga hälsningar,

Isabelle Nordin
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Make (386)
2019-12-11 Vad den efterlevande makan har rätt till efter sin avlidne make
2019-12-08 Önskemål i testamentet
2019-12-02 Testamentera bort makes arvsrätt
2019-11-26 Ekonomisk trygghet för efterlevande make

Alla besvarade frågor (75542)