Rätt att ta del av god man eller förvaltares handlingar som huvudman eller anhörig

2017-09-11 i Sekretess
FRÅGA
Har fått ett svar av er nyligen och jag blev faktiskt chockad. Under drygt 30 år som journalist tror jag inte jag fått ett så snabbt och tydligt juridiskt svar så snabbnågon gång. Har huvudman rätt att se och/eller få kopior av alla handlingar som upprättats av Gode män och Förvaltare ? Jag tänker då mest på bokföring och verifikationer. ÖFM ska ha årsvisa redovisningar men påstår att man skickar tillbaka alla verifikat till förvaltaren som i sin tur vägrar lämna ens kopior till huvudmannen som därmed är utan all kontroll liksom vederbörandes anhöriga. Rätt ? eller FEL !!!
SVAR

Hej och tack för att du återigen vänder dig till Lawline med din fråga!

Vi börjar med att ställa oss frågan om vem får ta del av handlingar i dessa typ av ärenden? Har huvudman som det kallas rätt att se och/eller få kopior av alla handlingar som upprättats av Gode män och Förvaltare ?

Ja, huvudmannen har rätt att ta del av de handlingar som rör godmanskapet/förvaltarskapet och som förvaras hos överförmyndaren. En sådan rätt har även huvudmannens make/maka/sambo och de närmaste anhöriga. "Alla" handlingar som gode mannen/förvaltaren har kommer man inte kunna få ut. Enbart de handlingar som berör personen som är ställd under förvaltar- eller godmanskap och finns hos överförmyndaren.

Har huvudmannen eller anhöriga till huvudmannen rätt att få ta del de underlag som som god man/förvaltare har hemma hos sig?

Nej, de har ingen rätt att kräva att få se dessa underlag, men det finns heller inget som hindrar en god man eller förvaltare från att låta dem ta del av det. Som god man är man den som avgör när det är lämpligt.

Den rätt som en huvudman eller en anhörig har att få ta del av dina handlingar finns i 16 kap 7 § föräldrabalken (FB) där det framgår; ”En omyndig som har fyllt sexton år och den som har god man eller förvaltare har rätt att ta del av de handlingar som rör ställföreträdarskapet och som förvaras hos överförmyndaren. En sådan rätt har också den enskildes make eller sambo och närmaste släktingar.”

De kan alltså bara begära att få ut de redovisningar som god man eller förvaltare har lämnat in till överförmyndaren för granskning. Här vill jag belysa praxis från HFD 2013 ref 73 som beskriver de materiella förutsättningarna för att få ta del av dessa typer av handlingar och vilka som får ta del av handlingarna vid godmanskap.

Till att börja med gäller sekretess hos överförmyndare eller överförmyndarnämnd i ärende enligt föräldrabalken för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men vilket framgår av 32 kap 4 § offentlighets- och sekretesslagen (OSL)

I målet så ville en anhörig till huvudmanen ta del av de uppgifter som god man lämnat in till överförmyndaren. Uppgifterna omfattas då alltså av sekretess enligt 32 kap. 4 § OSL eftersom det inte står klart att de kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men.

Av 32 kap. 5 § OSL framgår att sekretessen inte hindrar att uppgift lämnas till enskild enligt vad som föreskrivs i föräldrabalken. Hänvisningen syftar på 16 kap. 7 § FB Enligt denna bestämmelse har bl.a. den som har god man rätt att ta del av handlingar som rör ställföreträdarskapet och som förvaras hos överförmyndaren. En sådan rätt har också den enskildes make eller sambo och närmaste släktingar. Denna möjlighet till insyn har ansetts vara av stor vikt för nära anhörigas möjligheter att följa skötseln av den enskildes intressen (prop. 1993/94:251 s. 174). Uttrycket närmaste släktingar förekommer också i 11 kap. 15 § FB som bl.a. innehåller regler om vem som får ansöka om anordnande av godmanskap. I förarbetena uttalas att till ”närmaste släktingar” kan hänföras bröstarvingar, föräldrar och syskon. Det är inte nödvändigt att sökanden är den som i släktskapshänseende står den hjälpbehövande allra närmast (prop. 1987/88:124 s. 175).

Hos överförmyndare eller överförmyndarnämnd gäller enligt 32 kap. 4 § OSL sekretess i ärenden enligt föräldrabalken med ett omvänt skaderekvisit, dvs. det råder en presumtion för sekretess. Mot den bakgrunden bör den krets som har rätt till insyn enligt den sekretessbrytande bestämmelsen i 16 kap. 7 § FB vara begränsad. Samtidigt ska den sistnämnda bestämmelsen ge nära släktingar en möjlighet att tillvarata den enskildes intressen.

Frågan om vem som kan anses höra till en persons närmaste släktingar måste avgöras med hänsyn till förhållandena i det enskilda fallet. I detta mål är förhållandena följande. Mosterns närståendekrets bestod av endast en bror, dennes barn samt barnen till en avliden syster, däribland Ulf Persson. Enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening får Ulf Persson därmed anses vara en av mosterns närmaste släktingar i den mening som avses i 16 kap. 7 § FB. Han har därför rätt att ta del av de aktuella handlingarna.

Överförmyndaren påstår här i att man skickar tillbaka alla verifikat till förvaltaren som i sin tur vägrar lämna ens kopior till huvudmannen som därmed är utan all kontroll liksom vederbörandes anhöriga. Rätt ? eller FEL ?

Helt klart fel. Överförmyndarnämnden har en skyldighet att pröva om handlingarna kan lämnas ut. Som ovan nämt föreligger det ett omvänt skaderekvisit som innebär att en sekretessprövning måste göras innan handlingarna kan lämnas ut. Men överförmyndaren kan inte med hänvisning till att han skickar det tillbaka till förvaltaren undvika att pröva frågan om handlingarna kan lämnas ut. Detta följer b.la förvaltningsrättsliga principer om att myndigheter har en serviceskyldighet vilket också framgår av 4 § Förvaltningslagen (FL). En huvudman och anhörig har nästan alltid en rätt att få ta del av god man eller förvaltares bokföringar och verifikationer som lämnats in till överförmyndaren för granskning trots att det råder sekretess.

Jag vill även belysa Mål nr 5475-13 där Överförmyndarnämnden i Malmö kommun nekade en journalist på Sydsvenskan att få ut vissa uppgifter om gode män. Journalisten överklagade till kammarrätten och yrkade att domstolen skulle tvinga nämnden att lämna ut:

1. Alla inkomna klagomål mot gode män under vissa angivna tidsperioder, 2. uppgifter om orsaken till entledigande av gode män och förvaltare i 17 fall, och 3. en förteckning över samtliga gode män i Malmö med uppgift om hur många huvudmän respektive god man har.

Kammarrätten avslog det första yrkandet eftersom det skulle krävas allt för omfattande efterforskningar för att hitta de begärda klagomålen. Nämnden skulle behöva söka igenom både det digital dagboksregistret och göra en manuell sökning i alla akter. Det andra yrkandet återförvisades till överförmyndarnämnden eftersom nämnden inte hade gjort en tillräckligt noggrann sekretessprövning enligt kammarrätten. Slutligen biföll kammarrätten det tredje yrkandet och bestämde att de begärda uppgifterna skulle lämnas ut. Enligt kammarrätten stod det klart att uppgifter om att en person är förordnad som god man samt hur många huvudmän som personen har kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men.

Det är en relativt komplex fråga och man behöver sätta sig in ännu mer exakt i det enskilda fallet för att ta reda på hur förhållandena ser ut, vad man har rätt till och inte rätt till. Men jag hoppas det gav svar på din fråga!

Med vänliga hälsningar

Gustav Persson
Du är välkomna att boka en erfaren jurist för fortsatt juridisk rådgivning genom att skicka en kostnadsfri bokningsförfrågan till Lawlines Juristbyrå här.
Våra jurister på Lawline Juristbyrå erbjuder rådgivning inom en rad olika områden och hjälper dig i ditt specifika ärende utifrån ditt behov.
Fick du svar på din fråga?
Senaste besvarade frågorna inom Sekretess (268)
2021-07-28 Kan man begära ut släktings journal vid dödsfall?
2021-07-04 Kan jag ta reda på om min bror är adopterad utan att någon får veta de?
2021-06-30 Har jag rätt att få ta del av underlaget som gett upphov till misstankar om att jag begått brott?
2021-06-30 Sjukjournal

Alla besvarade frågor (94603)