Rådgivning inom straffrätt

2020-12-04 i STRAFFRÄTT
FRÅGA
Jag har vänt mig i förtroende till en pensionerad präst och berättat om ett stryptag som min man har utsatt mig för, strax efter att det inträffat. För att få stöd och medkänsla av en person med absolut och livslång tystnadsplikt. Men prästen gjorde en anmälan och polisen kommer och tar in min man på förhör men han släpps direkt efter det. Men det går under allmänt åtal.Som jag förstår det, kan prästen inte ens vittna i en rättegång. Om jag vägrar delta i förundersökningen, blir det något åtal då?
SVAR

Hej, tack för att du vänder dig till Lawline.

Jag förstår din fråga som om du vill veta om det blir något åtal trots att du inte medverka och om prästen kan vittna.

Blir det något åtal?

Enligt 20 kap. 3 § rättegångsbalken (RB) anses alla brott höra under allmänt åtal om det inte uttryckligen sägs annat i lagtexten. För brott som inte hör under allmänt åtal brukar det stå om i Brottsbalken. För dessa brott har Åklagaren rätten att väcka åtal. Men det innebär nödvändigtvis inte att åtal kommer att väckas automatiskt.

Förundersökning inleds om det genom angivelse eller av annat skäl finns anledning att anta att ett brott som hör under allmänt åtal har begåtts (23 kap 1 § RB). I ditt fall finns en angivelse från den pensionerade prästen.

När det gäller en målsägandes (ditt) deltagande i en förundersökning får Polisen hålla förhör med alla som kan antas kunna lämna upplysning av betydelse för utredningen (23 kap 6 § RB). Även om du inte vill delta, kan polisen om du antas ha viktig information, i regel "tvinga" dig att delta i förhör. Underlåter du att komma till ett förhör kan du uppmanas att göra så genom antingen vite eller hämtning (23 kap 6a -7 §§ RB). Viktigt att komma ihåg är emellertid att polisen aldrig kan tvinga någon att prata under ett förhör eller en rättegång. En målsägande kan sitta tyst utan att riskera några som helst komplikationer, mer än att målet kan bli mer svårutrett. Rätten att förbli tyst under förhör och rättegång kan hittas i art. 6 EKMR.

När det gäller deltagandet i en rättegång för målsägande måste denne infinna sig vid en huvudförhandling om denne kallats till denne genom brev eller liknande (45 kap 15 § RB). Infinner sig inte målsäganden kan denne behöva betala vite.

När förundersökningen är färdig bedömer åklagaren om det finns tillräckliga bevis för att väcka åtal i domstol. Undersökning kan emellertid komma att läggas ned pga processekonomiska skäl (24 kap 4a § RB) och när det inte längre finns anledning för det (23 kap 4 § st 3 RB). Exempel på det senare är när det gärningen inte kan styrkas, dvs att bevisningen inte är sådant som kan nå upp till "utom rimligt tvivel".

Kan Prästen vittna?
Tystnadsplikten för präster finns i Svenska kyrkans stadgar, Kyrkoordningen 31 kap 9 §. Den innebär att om prästen skulle få reda på att någon far illa under bikt eller under enskild själavård till exempel så får den informationen inte föras vidare, inte ens under en rättegång.

36 kap. 5 § RB ställer ett förbud för präster i Svenska kyrkan att vittna om sådant som kommit fram under bikt eller enskild själavård. Vittnesförbudet är livslångt för de uppgifter som en präst (eller den som intar motsvarande ställning) har fått del av under bikt eller enskild själavård under tid som han eller hon var behörig. Detta innebär alltså att vittnesförbudet för dessa uppgifter fortsätter att gälla även efter det att prästen har lämnat sin tjänst eller sitt uppdrag, exempelvis till följd av pensionering. (Prop: 1998/99:38)

Sammanfattningsvis, kan jag inte uttala mig om huruvida förundersökningen kommer att läggas ned. Detta hade krävts lite mer insikt i bevisläget. Ärendet blir dock generellt sett svårutrett när målsägande slutar inte vill medverka.

Vänligen,

Marlene Zouzouho
Fick du svar på din fråga?