Putativt envarsgripande?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! För att kunna besvara de frågor du har ställt kommer jag inledningsvis göra några generella anmärkningar gällande brottsbegreppet; alltså vad som krävs för att någon i lagens mening ska ha begått ett brott. Man gör då en bedömning som har två sidor, först en objektiv del där vi bl.a. utreder (1) om rekvisiten för den aktuella brottsbestämmelsen är uppfyllda och (2) om det trots detta föreligger s.k. rättfärdigande omständigheter. Därefter görs även en subjektiv prövning där man främst utreder om kravet på uppsåt (eller i vissa fall oaktsamhet) är uppfyllt. Uppsåtskravet kan något förenklat beskrivas så att det ställer ett krav på i vart fall en viss grad av insikt och likgiltighet från gärningsmannens sida (se bl.a. NJA 2004 s 176). För att uppsåtskravet ska vara uppfyllt krävs det då att uppsåtet täcker alla de objektiva förutsättningarna för brottet (den s.k. täckningsprincipen). Nedan kommer jag gå igenom hur denna bedömning blir för den frågan du ställt.
Har Y gjort sig skyldig till brott i samband med envarsgripandet på X?
I samband med att Y försöker göra ett ensvarsgripande på X skulle – precis som du skriver – eventuellt rekvisiten för olaga frihetsberövande i 4 kap 2 § brottsbalken vara uppfyllda. För att de objektiva förutsättningarna ska vara uppfyllda krävs det dock även att det inte heller föreligger några rättfärdigande omständigheter. Ett exempel på en rättfärdigande omständighet skulle då kunna vara ensvarsgripande som regleras i 24 kap 7 § 2 st rättegångsbalken. I den situation du beskriver förelåg det ju dock inte en sådan situation som bestämmelsen beskriver eftersom X inte hade begått något brott. Således kan vi på det objektiva planet inte rättfärdiga gärningen. Däremot kräver brottet olaga frihetsberövande även uppsåt (jfr 1 kap 2 § brottsbalken). Förutsatt att Y varit i (den visserligen felaktiga) föreställningen om att X begått ett brott och således trott att en sådan situation som tas upp i 24 kap 7 § 2 st rättegångsbalken föreligger kommer det istället brista i uppsåt. Denna typ av uppsåtsbrist brukas benämnas putativsituationer varför vi skulle kunna beskriva situationen som att det föreligger ett putativt envarsgripande. Slutsatsen blir alltså att Y inte begått ett brott eftersom han saknar nödvändigt uppsåt.
Vilka åtgärder får X vidta mot Y?
Frågan blir nu vilka åtgärder X får vidta mot Y. Om vi tänker oss att X använder sig av våld eller annars några lättare knuffar skulle man kunna tänka sig att rekvisiten för misshandel (3 kap 5 § brottsbalken) eller alternativt ofredande (4 kap 7 § brottsbalken) är uppfyllda. Frågan blir då återigen om vi ändå kan rättfärdiga gärningen. Av 24 kap 1 § brottsbalken framgår då att en gärning som någon begår i nödvärn utgör brott endast om den är uppenbart oförsvarlig. Vidare framgår det att en nödvärnssituation kan föreligga mot ett påbörjat/ överhängande brottsligt angrepp på person/ egendom. Detta innebär att om man blir utsatt för ett sådant brottsligt angrepp kommer gärningens att rättfärdigas förutsatt att den inte går över gränsen för vad som skulle göra den uppenbart oförsvarlig (vilket exempelvis skulle kunna vara fallet om man använder överdrivet våld). Som vi ovan kunnat konstatera har ju dock Y inte begått något brott varför det inte rör sig om ett brottsligt angrepp i objektiv mening. På det objektiva planet kan vi därför inte rättfärdiga gärningen. Däremot skulle man på goda grunder kunna tänka sig att X är i föreställningen att det rör sig om ett brottsligt angrepp mot honom eftersom han saknar vetskap om varför Y från ingenstans valt att attackera honom. Förutsatt att vi då godtar att X varit i denna föreställning om händelseförloppet samt att hans angrepp (med hänsyn till denna föreställning) inte är uppenbart oförsvarlig skulle det då brista i uppsåt (putativ nödvärn) och således inte utgöra ett brott. På samma sätt skulle då X kunna gör ett envarsgripande och på samma sätt som ovan bli rättfärdigad på grund av bristande uppsåt även där.
Avslutande ord
Avslutningsvis vill jag säga att du lyft fram en väldigt intressant juridisk frågeställning. Det rör sig visserligen om en tämligen komplicerad juridik men mitt svar hade egentligen kunnat utvecklas och kompliceras ytterligare om man gräver sig djupare i omständigheterna och lagrekvisiten. En annan sak som också är viktig att notera är att vi i en situation som detta bör skilja mellan teorin och praktiken. Jag har i mitt svar analyserat frågan enbart ur ett rent teoretiskt perspektiv. I en domstol skulle dock även bevisfrågor aktualiseras och man kan därför ifrågasätta om exempelvis Y hade nått framgång med sitt försvar enbart genom att påstå att han trodde att X begått ett brott. Bevisfrågor avseende uppsåt är dessutom väldigt komplicerade och det är något som också hade kunnat komma att bli relevant för din fråga. Min förhoppning är dock att jag på ett någorlunda förståeligt sätt givit dig lite vägledning i hur man juridiskt kan se på situationen.
Hoppas mitt svar har varit till hjälp!
