Om två makar har avlidit, med det inte har gjorts någon bodelning efter den först avlidne maken, ska det då göras en bodelning efter den sist avlidne maken? Och vems dödsbo ska sälja deras bostad om den ägdes av den först avliden maken?
Min bekants mor avled 2003. Bouppteckning efter henne kunde sent omsider göras. Det gick inte göra bodelning med hennes make (inte far till min bekant) som vägrade att delta i eller godkänna något ( t ex han svarade inte på juristers brev så de gav upp uppdraget och mors konton existerar fortfarande). Även min bekant resignerade. De sista 10 åren var styvfadern mer eller mindre dement. Det har väntats på styvfaderns bortgång vilket har nu skett. Ska det ske en bodelning efter min bekants mor innan man upprättar bouppteckning efter styvfadern? De hade en bostadsrätt - modern ägde den 100 %, vems dödsbo säljer den? Han hade svårt att följa sedvanliga lagar med en så obstinat styvfar. Styvfaderns släkt väntar på ett stort arv - och ett snabbt arvskifte. Men han vill göra rätt - äntligen. Inget testamente eller äktenskapsförord finns.
Jag som också är nyfiken lovade fråga.
Vänligen
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
För att kunna svara helt korrekt på dina frågor behövs det mer detaljerad information om vad som egentligen har hänt!
När din bekants mor avled skulle en bouppteckning göras inom tre månader enligt 20 kap 1§ ärvdabalken. Av ditt brev framgår att det till slut kunde göras. Om inte kan Skatteverket utfärda vite eller utse en lämplig person att genomföra den, se 20 kap 9 § ärvdabalken.
Eftersom modern och styvfadern var gifta måste en bodelning ske innan ett arvskifte kan göras. Om styvfadern vägrade skriva under en bodelning, kan även rätten utse en bodelningsutredare, se 19 kap 1 § ärvdabalken. I det fall styvfader motsatte sig även bodelningen och arvskiftet, kunde en skiftesman utses av rätten, se 23 kap 5 § ärvdabalken.
Bodelningen
Det framkommer av ditt brev att modern och styvfadern var gifta, men att de inte hade något äktenskapsförord. Då innebär det att alla deras tillgångar räknas som deras gemensamma, så kallat giftorättsgods, se 7 kap 1 § äktenskapsbalken. Även bostadsrätten som modern ägde med 100% räknas som giftorättsgods. Vid en bodelning upprättas en bouppteckning, där makarna sedan erhåller sin andel. Giftorättsgodset läggs samman och delas i två, se 10 kap 1 § äktenskapsbalken, samt 11 kap 2-3 §§ äktenskapsbalken. Värderingen av tillgångarna ska ta utgångspunkt i det datum modern avled, se 9 kap 2 § äktenskapsbalken.
Arvet
Din bekant var inte modern och styvfaders gemensamma barn, vilket innebär att din bekant var moderns särkullsbarn. Ett särkullbarn har rätt att få sin del av arvet efter sin förälder före den efterlevande maken, se 3 kap 1 § ärvdabalken. Om det inte finns några andra syskon till din bekant har alltså din bekant rätt till hela arvet efter sin modern, se 2 kap 1 § ärvdabalken. Moderns kvarlåtenskap utgör den andel som tillföll henne efter bodelningen.
Gällande bostaden ägde modern den med 100 %, men hälften av den tillfaller styvfadern som giftorättsgods. I det här fallet har styvfadern tagit över bostaden, vilket innebär att styvfadern skulle lösa ut din bekants del av bostaden. Det går alltså att anse att styvfaderns dödsbo ska sälja bostadsrätten, men att hälften av bostadsrätten ska tillfalla din bekant, även om delen i bostadsrätten överstiger arvslottens värde, se 3 kap 5 § ärvdabalken.
Preskription
Av ditt brev framkommer det att en längre tid har gått sedan modern avled. Preskriptionstiden på att göra anspråk på din bekants del av arvet gäller inom tio år. Sedan är rätten till arvet förbrukad, se 16 kap 4-7 §§ ärvdabalken.
Sammanfattning
En bodelning ska ske efter moderns bortgång. Eftersom de var gifta utan äktenskapsförord räknas alla deras tillgångar som giftorättsgods. Allt delas lika mellan dem. Den del som tillfaller modern, ärver din bekant i egenskap av bröstarvinge. Din bekant har rätt att ta sin del av arvet direkt efter moderns bortgång. I ditt fall har styvfadern levt kvar i bostadsrätten, vilket innebär att dödsboet efter honom måste lösa ut din bekant. Har det gått mer än tio år sedan moderns bortgång och bouppteckningen gjordes, och din bekant inte gjort anspråk på sin rätt till arv inom en tio års period, har han försuttit sin rätt till arvet. Om din bekant har under en tid påtalat sin rätt till arv, bryter det preskriptionen, den löper från det datum han senast påtalade sin rätt. Ett gott råd är att låta en jurist gå igenom vad som har hänt noggrant med detaljerad information, för att kunna ge ett tydligt och klart svar. Våra jurister på Lawline hjälper dig gärna med att reda ut situationen.
Vänligen,
