Om två olika juridiska personer kan utgöra en koncern i arbetsrättslig mening
För att beräkna uppsägningstid så utgår man från arbetstagarens sammanlagda anställningstid hos arbetsgivaren, vilket framgår av Lag (1982:80) om anställningsskydd 11 § första och andra styckena. Vid tillämpning av denna bestämmelse så får en arbetstagare, som har bytt anställning genom övergång från en arbetsgivare till en annan, tillgodoräkna sig tiden från den förra anställningen i den senare om de två arbetsgivarna ingick i samma koncern vid tidpunkten för övergången (Lag om anställningsskydd 3 § första stycket, punkt 1). Det förutsätts dock att arbetstagaren gör en direkt övergång mellan de två arbetsgivarna, utan mellanliggande uppehåll i form av anställning utanför koncernen eller arbetslöshet.Gäller detta även om bolagen i koncernen är två olika juridiska personer?
Lawline svarar
Hej! Tack för att du vänt dig till oss på Lawline!
3 § i lagen om anställningsskydd avser koncerner. En arbetstagare ska alltså kunna tillgodoräkna sig tiden från en tidigare anställning om anställningen ingick i samma koncern. Jag utgår därför från att du egentligen undrar om två olika juridiska personer överhuvudtaget kan räknas som en koncern.
Med juridisk person avses här ett bolag (handelsbolag, kommanditbolag), en stiftelse, en förening mm. (En juridisk person kan också vara något annat, t ex kommun eller stat, men är alltså inte en fysisk person som du eller jag.) En juridisk person kan liksom en fysisk person ingå avtal med andra och äga egendom.
Vad är en koncern?
Koncern definieras på flera olika ställen i lagen. Eftersom det i ert fall t ex inte rör sig om några skatterättsliga frågor, så nämner jag inte någon av inkomstskattelagens definitioner. Inkomstskattelagens koncernbegrepp bygger sig mestadels på det civilrättsliga begreppet och därför tillämpas ofta den aktiebolagsrättsliga definitionen. Det är också aktiebolagslagens definition som avsågs vid tillkomsten av 3 § i lagen om anställningsskydd (se prop. 1973:129 s. 136-137).
Enligt aktiebolagslagen krävs därför att moderbolaget är ett aktiebolag och sedan spelar det ingen roll vilken juridisk person som dotterföretaget är (se 1 kap. 11 § ABL); det andra kravet är annars att moderbolaget har ett bestämmande inflytande över dotterbolaget. Dotterbolaget kan alltså vara vad som helst än ett aktiebolag.
Det är dock inte alltid så att moderbolaget i en koncern måste vara ett aktiebolag. Du nämner inte om vilka sorters juridiska personer i en koncern det rör sig om i ditt fall, därför är det bra att du också beaktar att det finns fler situationer där moderföretaget kan vara något annat än ett aktiebolag. När det till exempel gäller ekonomiska föreningar, kan ekonomiska föreningar äga aktier eller ha andelar i en annan juridisk person och därmed utgöra en koncern (1 kap. 10 § EFL). Svenska ideella föreningar kan också bli moderföretag till en annan juridisk person. Därutöver kan stiftelser vara moderföretag (1 kap. 5 § SL). Banker kan också bli moderföretag och bilda en koncern med andra juridiska personer (jfr 1 kap. 2 § sparbankslagen och 1 kap. 5 § lagen om medlemsbanker).
Även om det alltså krävs att moderbolaget i koncernen antingen är ett aktiebolag eller någon i lagen utpekad juridisk person, har lagstiftaren utökat tillämpningsområdet för just 3 § (lagen om anställningsskydd). I prop. 1973:129 s. 137 framgår nämligen att också fall där moderföretaget är ett handelsbolag kan innebära att ett koncernförhållande föreligger i anställningsskyddslagens mening.
Slutsats
En koncern kan alltså föreligga även om bolagen i koncernen är två olika juridiska personer, men för att räknas som koncern i arbetsrättslig mening måste det röra sig om ett koncernförhållande som utpekas i lagen eller av förarbetena (t ex prop. 1973:129) eller annan rättskälla.
Med vänliga hälsningar,
