Om rätt till laglott och kallelse till bouppteckning

2015-02-01 i Laglott
FRÅGA
Min biologiske far var gift när han avled så jag är ett så kallat särkullbarn. Jag har hört att min far avled för omkring 2 år sedan. Jag delgavs aldrig något testamente. Så jag undrar om det verkligen gick rätt till att utestänga mig som luft. Vad har jag för rättigheter i det här fallet?
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!

Som dotter till den avlidne är du s.k. bröstarvinge, se 2:1 Ärvdabalken (ÄB). En bröstarvingen har alltid rätt till så stor del av arvet som motsvaras av dennes laglott, även om det finns ett testamente som fråntar bröstarvingen rätten till hela arvet, se 7:3 1 stycket ÄB. Laglotten är halva arvslotten, dvs hälften så mycket som bröstarvingen hade haft rätt till i arv om det inte hade funnits något testamente, se 7:1 ÄB. Vi kan illustrera laglottens storlek i ett exempel. A avlider och efterlämnar sig två döttrar, B och C, (bröstarvingar) och en förmögenhet på 100 000 kr. I avsaknad av något testamente har döttrarna rätt till hälften var av arvet, dvs 50 000 kr var. A har dock skrivit ett testamente som säger att B ska ärva hela A:s förmögenhet. C klandrar testamentet och begär att få ut sin laglott i enlighet med 7:3 ÄB. Laglotten utgör halva arvslotten, dvs 50 % av 50 000 kr, vilket är 25 000 kr. B får alltså 75 000 kr av kvarlåtenskapen och C 25 000 kr.

Enligt 20:2 ÄB ska samtliga dödsbodelägare kallas till bouppteckningen. I egenskap av bröstarvinge är du dödsbodelägare, se 18:1 ÄB, och skulle ha kallats till bouppteckningen. Rätten att bli kallad till bouppteckningen står sig även om det skulle finnas ett testamente som fråntar den legale arvingen rätten till arv, så länge som testamentet inte har vunnit laga kraft. Ett testamente vinner laga kraft 6 månader efter det att den legala arvingen har delgivits testamentet utan att klandra det. Delgivning av testamentet sker genom överlämnande av bestyrkt kopia. Om dödsbodelägare inte deltar vid bouppteckningen måste det fogas ett bevis om att denne i vart fall har blivit kallad till bouppteckningen i god tid innan den företas, se 20:3 2 stycket ÄB. Om sådant bevis saknas får inte Skatteverket registrera bouppteckningen, se 20:9 3 stycket ÄB.

Några frågor som man kan ställa sig är:

1) Finns det något testamente?

2) Har Du i sådant fall delgivits testamentet?

3) Har det företagits någon bouppteckning?

4) Har du kallats till bouppteckningen på rätt sätt enligt lag?

5) Har bouppteckningen registrerats (kolla med Skatteverket)

Om arvskiftet har skett i strid med reglerna ovan bör du söka juridisk hjälp för detta. Jag skulle föreslå att du ringer till någon av våra jurister och redogör mer för omständigheterna i det här fallet eller tar hjälp av vår sammarbetspartner Familjens Jurist för att redogöra för omständigheterna och se om allt har gått rätt till.

Ärvdabalken hittar du här.

Victor Sundh
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Laglott (746)
2020-07-03 Är ett testamente som ger ensambarn 25 % av arvet giltigt?
2020-06-30 Har jag rätt att ärva min portugisiska far?
2020-06-30 Kan man testamentera en större del av sina tillgångar till ett av sina barn?
2020-06-25 Kan man göra sina barn arvslösa?

Alla besvarade frågor (81747)