Ofredande genom tillrättavisning - brott och påföljd

FRÅGA
Hej.Jag är misstänkt för ofredande, olaga hot och skadegörelse.En kille i 13 års åldern hade tillsammans med andra upprepade gånger försökt och lyckats ta sig in i vårt garage i BRF. Vid tillsägelser bara skrikit gubbjävel, fitta mm och sen smitit. Jag har även träffat på honom ute vid promenader mm och även då har han skrikit saker efter mig och även mitt barn.Vid ett tillfälle så ropade han efter mig och skröt om hur många ggr de varit i garaget, repat bilar etc. Flera gliringar följde men jag börjar cykla därifrån. Han skriker återigen efter mig och då tappar jag fattningen. Tar mig ifatt honom och ryter rätt ordentligt, lägg av, det räcker nu, fattar du. Hytter även med hand och pekfinger hyfsat nära hans ansikte.Då kommer en annan vuxen fram, viss upprörd ordväxling följer och sen sticker jag därifrån.Är nu misstänkt för olaga hot, ofredande samt skadegörelse.Jag rörde aldrig killen eller hans cykel och uttalade inga hot. Däremot var jag mycket arg och uppfattades säkert därefter. Är det värt att försöka få en offentlig försvarare med sig vid förhöret? Jag tänker inte dölja något utan bara helt öppen med vad som hände. Kan det jag gjorde verkligen klassas som brottsligt? Och finns det en reell risk att, om jag döms, att det leder till något annat än böter? Mvh
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!

Din fråga aktualiserar huvudsakligen brottsbalken (BrB).

Brottet

Det händelseförlopp som du beskrivit kan enligt min uppfattning inte anses utgöra något annat än ofredande enligt 4 kap. 7 § BrB. Skadegörelse enligt 12 kap. 1 § BrB är uteslutet eftersom du inte skadat eller förstört någon egendom genom ditt agerande, olaga hot eftersom du (beroende på vad exakt du sagt) inte hotat med att begå en brottslig gärning. Att hytta med handen kan enligt min uppfattning inte anses jämförbart med att till exempel höja en knuten näve på ett sätt som indikerar att någon måttar ett slag, även om det naturligtvis kan vara svårt att skilja på i en konfrontation. Med hänsyn till detta kommer jag fokusera mitt svar på ofredandebrottet.

Ofredandebrottet är definierat som att "fysiskt antasta någon annan eller utsätta någon annan för störande kontakter eller annat hänsynslöst agerande döms, om gärningen är ägnad att kränka den utsattes frid på ett kännbart sätt […]". Typexempel på beteende som omfattas av detta är att knuffa någon, slita i annans kläder, utöva telefonterror, spotta på någon och liknande beteenden. Enligt min uppfattning kan en utskällning i stil med vad du beskrivit helt klart omfattas av bestämmelsen i och för sig. Det kan dock diskuteras huruvida din gärning var tillräckligt kännbar för att anses ha kränkt någons frid på ett kännbart sätt. I förarbetena (prop. 2016/17:222) framgår att detta ska tolkas som att "agerandet har utgjort ett angrepp på den privata sfär som varje människa kan sägas ha rätt att hålla fredad". Detta är ett förhållandevis nytt tillägg till bestämmelsen och hur stor betydelse det får tycks inte helt klart.

Att avgöra om ditt agerande utgör en brottslig handling är kort sagt inte helt lätt. Enligt min uppfattning måste det dock anses ligga närmare gränsen mellan vad som ska anses brottsligt och inte än fall av knuffar, spott och slitande i kläder, till stor del för att det i ditt fall inte förekommit någon fysisk kontakt. Som tidigare nämnts tycks det bero på bedömningen av om ditt agerande kan anses ha kränkt den utsattes frid på ett kännbart sätt, vilket sannolikt avgörs av detaljerna i det exakta händelseförloppet.

Straffbarheten

Låt oss anta att gärningen (och, enligt den så kallade täckningsprincipen, varje del av den) är att betrakta som en brottslig gärning. I sådana fall måste det för att gärningen ska bestraffas visas att du när du utförde gärningen hade uppsåt till att gärningen var brottslig. Mycket kan sägas om detta och ytterst är det svårt för mig att bedöma hur den domstol skulle bedöma denna fråga, särskilt utan fullständig information om omständigheterna. Enligt min uppfattning skulle det dock kunna visa sig svårt för åklagaren att visa att du hade uppsåt till det faktum att din utskällningen skulle kunna anses kränka någons frid på ett allvarligt sätt.

Påföljden

Låt oss anta att du anses ha haft uppsåt till brottet. I sådana fall blir den relevanta frågan vilken påföljd som kan komma att drabba dig. Av 4 kap. 7 § BrB framgår att straffet för ofredande är lägst böter och högst fängelse i ett år.

Som regel börjar man vid straffmätning i den lägre delen av straffskalan, i ditt fall böter. Därefter gås diverse omständigheter igenom för att avgöra om det enskilda brottet så att säga utgör en mer eller mindre straffvärd variant av den generella brottsbeskrivningen. Bestämmelserna som reglerar detta är 29 kap. 1-5 §§ BrB. Sammanfattningsvis bedömer jag att de punkter som är relevanta i ditt fall är följande:
Försvårande omständighet i 29 kap. 2 § 3 p. BrB, då brottet riktats mot ett barn. Det kan dock diskuteras om detta verkligen är aktuellt med tanke på barnets ålder och att det tycks långsökt att tala om att du "utnyttjat" någons "skyddslösa ställning eller svårigheter att värja sig".
Förmildrande omständighet i 29 kap. 3 § 1 p. BrB då brottet föranletts av provokation, både i nära anslutning till och under en tid före brottet.
Ingen tidigare brottslighet (såvitt du nämner) enligt 29 kap. 4 § BrB.

Min bedömning är sålunda att det möjligen föreligger en försvårande omständighet och att det föreligger en förmildrande sådan. Jag bedömer därmed att påföljden borde stanna vid böter. Det är dock värt att notera att detta är utslaget av en bedömning jag gjort utifrån vad jag fått lära mig och att man i domstolar antingen överlag eller i det enskilda fallet skulle gjort en annan bedömning efter den praxis man där byggt upp. Ytterligare en variabel är att domstolen kommer ha tillgång till en betydligt mer detaljerad bild av händelseförloppet än jag.

Sammanfattning

Det är värt att notera att bedömningarna jag redovisat ovan är en mycket kortare variant av den bedömning som faktiskt görs i brottmål då jag hoppat över stora delar som jag bedömt mindre relevanta i sammanhanget. Det är också värt att understryka det jag berört ovan, nämligen att detta i hög grad handlar om bedömningar, vilket leder till att slutsatserna kan variera beroende på vem som gör bedömningen även om båda bedömarna i och för sig följt samma modell. Att till synes små detaljer i händelseförlopp kan få avgörande betydelse bör också noteras.

Avslutningsvis vill jag beröra skadeståndsfrågan och din fråga om offentligt försvarare. Det framgår inte av din fråga om målsäganden begärt skadeståndsersättning. Oavsett om detta sker kan det vara värt att ha i åtanke att det inte är otänkbart att du utsatts för ofredande av denne, beroende på hur era kontakter sett ut. Eftersom det rör sig om ett barn är det förstås inte aktuellt med något straff, men barn kan fortfarande ådra sig skadeståndsskyldighet med anledning av brott. Detta svar är dock redan långt nog, så jag berör inte detta närmare. Gällande försvararfrågan har jag svårt att uttala mig om några detaljer eftersom jag inte vet mycket om reglerna kring det, men jag kan notera att det nog är en god idé att konsultera en försvarare innan du yttrar dig i målet eftersom frågan om ditt uppsåt kan komma att ha avgörande betydelse. Utan beaktande av kostnadsfrågor och liknande anser jag kort sagt att det skulle kunna vara värdefullt för dig att få råd om vad du bör och inte bör säga om dina tankar och insikter inför och under (det eventuella) brottet.

Jag hoppas att mitt svar var till hjälp!

Med vänlig hälsning

Magnus Gustafsson
Fick du svar på din fråga?
Kommentera
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB (653)
2018-11-19 Kan jag bevisa att jag fått min namnteckning förfalskad och kan gärningspersonen straffas?
2018-11-18 Är det olaga hot att hota om att förstöra en glasruta?
2018-11-15 Vad kan jag göra när en person vägrar slutar kontakta mig?
2018-11-14 Får jag spela in mitt samtal?

Alla besvarade frågor (61972)