Narkotikabrott och häktning
Hej!
Mitt ex, min dotters pappa, sitter just nu anhållen. Den enda informationen jag har fått är att han har blivit tagen på bar gärning i en försäljningssituation av narkotika. Det är oklart i nuläget om han skulle köpa eller sälja, vilken betydelse har alternativen för påföljden?
Utöver detta är det lite drygt en månad sen polisen gjorde en husrannsakan hos honom och den kompis han bodde med där de hittade en mindre mängd narkotika samt ammunition. De har alltså haft span och uppenbarligen fortsatt med det efter första tillslaget.
Utan att veta mängd och liknande förstår jag att det är svårt att bedöma men vad brukar straffpåföljden bli i såna här lägen?
Efter vad jag har läst så måste det ges ett besked imorgon (tredje dagen) om han ska släppas eller häktas, hur vanligt är det att man blir fortsatt häktad?
Tacksam för lite svar och riktlinjer.
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Narkotikabrott regleras i narkotikastrafflagen som du kan hitta här.
För försäljning och köp av narkotika samt narkotikainnehav är straffet fängelse i högst tre år (1§). För ringa narkotikabrott är straffet böter eller fängelse i sex månader och för grovt narkotikabrott är straffet fängelse i lägst två år och högst sju år (2-3 §§). Narkotikabrott är ett så kallat artbrott vilket innebär att det i normala fall ska föranleda fängelsestraff. Utan att veta art och mängd samt övriga omständigheter är det väldigt svårt för mig att ge något svar på hur långt fängelsestraff det kan antas bli. Även återfall i brott kan påverka påföljden (29 kap 4 § brottsbalken).
Häktning regleras i 24 kap rättegångsbalken som du kan hitta här.
För häktning krävs det att personen är på sannolika skäl misstänkt för ett brott där fängelse ett år eller mer ingår i straffskalan. Vidare måste någon av de tre häktningsgrunderna flyktfara, kollusionsfara eller recidivfara föreligga (24 kap 1 §). Flyktfara innebär att det är risk för att personen ska fly, kollusionsfara innebär att det finns riska för att den misstänkte förstör bevisning och recidivfara innebär att det finns risk för att den misstänkte fortsätter sin brottsliga verksamhet. Kravet på skälig misstanke brukar beskrivas som att misstanken ska vid en objektiv bedömning framstå som berättigad.
Det är åklagaren som avgör om denne vill häkta den misstänkte och det är domstolen som beslutar om häktning ska ske (24 kap 5 §). En person kan omhäktas efter två veckor om det fortfarande finns skäl för häktning (24 kap 18 § 3 st).
Häktning kan även ske vid en lägre misstankegrad, skälig misstanke (24 kap 3 §). Häktning på skälig misstanke kan ske om det är av synnerlig vikt att den misstänkte tas i förvar i avvaktan på ytterligare utredning om brottet.
Vänligen,
