Näringsidkarens skyldighet att leverera ett online-köp

Hej Har svårt att få klarhet i denna fråga. Om en privatperson köper en vara på nätet, har det då ingåtts ett avtal? Enligt Hallå Konsument har det inte gjort det då kunden bara lämnar ett anbud när de betalar i kassan. En orderbekräftelse från butiken behövs för att det ska bli ett bindande avtal. https://www.hallakonsument.se/konsumentratt/att-inga-avtal/#2OKivXEnQWc8SQLk92ToHp I detta fall kan alltså butiker lägga ut vad som helst till vilket pris som helst och sedan när de tagit emot pengarna välja om de vill fullborda ordern. Bara att vänta med orderbekräftelsen. Det går inte riktigt ihop med vad ni skriver som svar här. Ni skriver om "rätt att kräva att säljaren fullgör köpet" även då frågeställaren inte får någon orderbekräftelse. https://lawline.se/answers/vad-ska-jag-gora-om-jag-inte-fatt-varken-orderbekraftelse-eller-nagon-annan-information-efter-ett-kop-pa-internet Tack på förhand.

Lawline svarar

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.


Anbud och accept
Den grundläggande principen för avtals ingående är anbud-och-acceptmodellen. Enligt avtalslagen(AvtL) är både anbud och accept är bindande (1 § AvtL).  Både köparen och säljaren kan lämna anbud och motanbud (motbud). Motanbud är vanligt förekommande i avtalsförhandlingar och kallas på juridiska för oren accept. Ett anbud behöver av naturliga skäl kunna knytas till en specifik vara för att kvalificera till att utgöra ett anbud. När det senast lämnade (mot-)anbudet antagits av en part, har ett bindande avtal uppkommit.


Utbud
Varför är då inte varor som saluförs i en näringsidkares (nät-)butik att betrakta som (bindande) anbud? Det beror på att det är en avtalsrättslig princip att ett anbud behöver vara riktat till en specifik mottagare. När varor saluförs i affärer – både fysiska och på nätet – finns det inte någon specifik mottagare, varför det i stället handlar om ett utbud. Utbud är inte bindande. Det är först när köparen lägger upp varan på kassabandet, eller lägger den i sin virtuella varukorg och klickar på ”köp”, som ett anbud uppkommit, eftersom det är då det uppstått ett handlande som gett uttryck för önskemålet om att köpa en specifik vara av en specifik säljare. När säljaren sedan slår in varar i kassan, tar betalt och lämnar ett kvitto uppstår accepten i och med det handlandet. Det krävs alltså inte att anbudet och accepten uttalas om det genom parternas handlande framgår vad är deras vilja är. I distansköp-fallet uppstår accepten genom beställningsbekräftelsen, oavsett om varan är betald eller inte. Man kan tro att säljarens mottagande av betalningen skulle utgöra en accept men så är det inte eftersom det är ett automatiserat förfarande som inte är att likställa med ett avgivande av svar.


Marknadsföringslagen sätter begränsningar
Enligt marknadsföringslagen(MFL) måste all marknadsföring stämma överens med god marknadsföringssed och inte vara otillbörlig eller vilseledande. För frågan om oviljan att lämna accept är att anse som vilseledande marknadsföring kan vi gå in och titta i femte punkten till Bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG av den 11 maj 2005 om otillbörliga affärsmetoder som tillämpas av näringsidkare gentemot konsumenter på den inre marknaden och om ändring av rådets direktiv 84/450/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 97/7/EG, 98/27/EG och 2002/65/EG samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2006/2004, som enligt 4 § MFL ska gälla som lag i Sverige: ” Erbjuda produkter till ett angivet pris utan att näringsidkaren uppger att han har rimliga skäl att tro att han inte kommer att kunna leverera, själv eller med hjälp av underleverantör, dessa eller likvärdiga produkter till det angivna priset inom en tid och i sådan mängd som är rimligt med beaktande av produkten, omfattningen av reklamen för produkten och det pris som erbjudits (otillbörligt lockerbjudande).”


Det är alltså inte tillåtet för en näringsidkare att regelmässigt ta betalt för varor som hen inte har för avsikt att leverera. Vid brott mot marknadsföringslagen kan påföljden bli vite, marknadsstörningsavgift eller skadestånd. Värt att särskilt notera är att även en konsument som lidit skada kan kräva skadestånd.

Rätt till fullgörelse
Efter att ett bindande avtal om köp av en vara uppkommit mellan en näringsidkare och en konsument regleras villkoren för köpet av konsumentköplagen (KKL). Om näringsidkaren vägrar att leverera, dvs. är i dröjsmål, får konsumenten enligt 3 kap. 2 § och 4 § kräva att så sker. Om det finns ett hinder som näringsidkaren inte kan övervinna eller om det skulle förutsätta uppoffringar som inte är rimliga med hänsyn till konsumentens intresse av att näringsidkaren fullgör köpet behöver näringsidkaren inte leverera, utan kan i stället välja att återlämna betalningen (med ränta).


Hur du kan gå vidare
Har du någon kompletterande fråga är det bara att ställa fler frågor till oss på Lawline. Du är även välkommen att boka tid med en av våra jurister, så kan vi ge dig personlig rådgivning via telefon.


Hoppas du har fått svar på din fråga och lycka till!
Carl

Carl LindströmRådgivare
Public question details image

Boka tid med jurist

Behöver du hjälp med ärenden relaterade till Avtalsrätt och Anbud och accept? Våra duktiga jurister kan hjälpa dig!

Fyll i formuläret så svarar en av våra jurister dig inom 24 timmar. Juristen kommer att kontakta dig och ge dig ett tidsestimat och ett prisförslag för att hjälpa dig med att lösa ditt ärende

0 / 1000