När skvaller blir förtal på jobbet

FRÅGA
Hej!En kollega har spridit ut ett rykte om att jag vid några tillfällen skulle ha "luktat sprit" på mitt jobb. Detta har hen aldrig tagit upp med mig och jag har inte heller testats på något sätt, inte heller blivit beskylld för något liknande tidigare. Detta har lett till att min arbetsgivare mer eller mindre tvingat mig till kontakt med företagshälsovård där jag vid testning befunnits frisk (olika alkoholparametrar inklusive frågeformulär). Hen vidhåller dock sin uppfattning och fortsätter med sin ryktesspridning. Är detta förtal?Med vänlig hälsning
SVAR

Hej och tack för att du valt att ställa din fråga till Lawline!

Bestämmelserna om brottet förtal finns i Brottsbalk (1962:900), 5 kap 1 §, se här: här

Rekvisit för förtal:

1. Förtalet måste handla om en idag levande person, vissa undantag finns.

I det här fallet är den här punkten utan tvekan uppfylld eftersom det är din kollega som har spridit rykten om dig.

2. En uppgift ska ha lämnats till annan än den berörda personen. För att det ska anses vara en uppgift måste det ta sikte på/ antyda något som vederbörande har gjort, gör eller möjligen kan tänkas göra. Ett utlåtande som beskriver hur något är eller uppfattas utan att på något sätt beröra något som vederbörande har gjort, gör eller möjligen kan tänkas göra är endast ett så kallat värdeomdöme och kan då inte leda till förtal.

Eftersom jag inte vet exakt vad din kollega har sagt är det svårt att göra en bedömning på den här punkten. Men om hen har spridit rykten om att du luktar sprit på jobbet, och endast det, så är det ett värdeomdöme. Har hen sagt att du sitter och dricker hemma, att du har ett problem och är alkoholist så är det ett uttalande som kan ligga till grund för förtal. Även om hen bar har antytt något liknande så kan det läggas till grund för förtal.

3. Den lämnade uppgiften ska vara ägnad att utsätta vederbörande för andras missaktning. För det första ska uttalandet kunna leda till andras missaktning, uppgiften ska alltså vara nedsättande. För det andra räcker det att det ska ha funnits en risk för att vederbörande skulle ha blivit utsatt för andras missaktning. Vad som avgör om vederbörande kan bli utsatt för andras missaktning är vilka sociala normer och värderingar som råder på orten, i det här fallet din arbetsplats - bedömningen göra alltså från din utgångspunkt och inte utifrån rådande värderingar.

Intentionen hos din kollega måste alltså ha varit att utsätta dig för era kollegors missaktningen. Du behöver ej bevisa att beskyllningen har lett till andras missaktning, utan det räckar att intentionen hos din kollega har varit att väcka missaktning hos andra.

4. Uppgiften måsta ha blivit lämnad till annan än vederbörande. Om uppgiften inte har blivit lämnad till annan än vederbörande kan inte uppgiften anses vara ägnad att leda till andras missaktning.

Din kollega måste alltså ha spridit ryktet till fler än dig på arbetsplatsen.

Det finns inget krav i bestämmelsen på att uppgiften tvunget ska vara osann, uppgiften som din kollega har spridit kan vara sann men då förutsätter det såklart att det inte fanns något ansvar hos din kollega att förmedla uppgiften vidare. det här grundar sig i att personen som lämnat uppgifterna undantas straffansvar om det kan bevisas att hen var tvungen att uttala sig.

Som du ser kan inte jag avgöra om din kollega har gjort sig skyldig till förtal eftersom det utifrån uppgifterna jag har fått av dig inte är tillräckliga för att avgöra om uttalandet är ett värdeomdöme eller en uppgift, vilket är bärande för om det ens kan leda till förtal eller inte. Tvekan inte att höra av dig i kommentarsfältet.

Hoppas att du har fått svar på din fråga!

Med vänlig hälsning,

Ophelia Wigström
Fick du svar på din fråga?
Kommentera
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Ärekränkning, 5 kap. BrB (1039)
2020-10-20 Publicering av dom på sociala medier
2020-10-20 Förtal i bok
2020-10-19 Någon har skrivit information om mig som inte stämmer - vad kan jag göra?
2020-10-18 Insulting behaviour

Alla besvarade frågor (85188)