När övergår skvaller i förtal?
Jag är med i en koloniförening. Där skvallras det en hel del. Jag undrar därför när skvallret går över gränsen och kan räknas som förtal? Gissar att det har att göra med uppsåtet, när någon har en avsikt att få andra att missakta en person (namngiven eller igenkännbar på annat sätt). Om ett rykte är sant eller falsk förstår jag inte spelar roll. Men hur är det med antalet personer som det hela sprids till? Spelar det någon roll? En hel del skrivs i föreningens facebookgrupp med ca 200 medlemmar, men som jag uppfatta räknas all publicering på sociala medier väl som masspublicering? Gör det någon skillnad mot om någon exempelvis hade satt en lapp med samma påstående på en av föreningens anslagstavlor? Eller sagt samma sak på ett årsmöte? (Detta kan tyckas trivialt, men det har förekommit att en medlem har lämnat föreningen efter en "uthängning" och jag bill gärna ha fakta för att föra fram i den annars trevliga föreningen.)
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! För att besvara när skvaller övergår till att vara förtal och om det spelar roll hur det sprids används brottsbalken (BrB).
Brottet förtal
Den som pekar ut någon som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller på annat sätt lämnar uppgift som är menad att utsätta den andra för missaktning döms för förtal. Om personen dock var skyldig att uttala sig eller att det annars med hänsyn till omständigheterna var försvarligt att sprida det man gjort, det visar sig att uppgiften var sann eller att man han skälig grund att säga det ska personen inte dömas till ansvar (BrB 5 kap. 1 §). Detta är vad paragrafen om förtal säger, jag ska förklara närmare vad detta innebär.
Paragrafen kan delas upp i tre delar, alla ska vara uppfyllda för att brottet förtal är begånget. Det ska, för det första, vara en uppgift som lämnas om någon eller några utpekade. För det andra ska uppgiften vara ägnad att utsätta den utpekade för andras missaktning. Och för det tredje ska uppgiften lämnas till någon annan än den som uppgiften avser. Jag kommer gå igenom dessa delar nedan.
När övergår skvallret i förtal?
Förtal består i att lämna en uppgift som är menad att utsätta en person för andra personers missaktning. Sedan tas det i paragrafen upp exempel på detta, alltså att utpeka en person som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt. Men detta är alltså bara exempel, och förtal måste inte bestå i att t.ex, säga att någon är brottslig. Det krävs inte bevisning gällande att beskyllningen faktiskt har gjort att andra personer missaktar den utsatte, utan det räcker att uppgiften är nedsättande.
Man kan säga att uppgiften ska röra något som är nedsättande för den beskylldes rykte och person för att det ska vara förtal. Bedömningen om vad som kan anses vara förtal kan sägas ta utgångspunkt i hur detta påverkar personens anseende i de sociala värderingar som finns där hen bor, inom dennes samhällsgrupp och personkrets i övrigt. Uppgiften ska alltså relateras till den utsattes vardag och de kretsar som hen tillhör. Det som sägs om en viss person eller vissa utpekade personer ska alltså relateras till vad som anses nedsättande för personens rykte inom i dennes vardagsliv och, i detta fall, koloniföreningen.
Det är svårt att sätta en skarp gräns mellan förtal och skvaller, men det är i alla fall bedömningar som dessa som förtalsbestämmelsen tar sin utgångspunkt i.
Spelar det någon roll hur förtalet sprids?
Gärningsmannen ska själv framställa uppgiften eller sprida den vidare, alltså själv komma på saker eller meddela vidare beskyllningar från andra. Vidarespridningen kan ske genom tal eller skrift, det spelar ingen roll. Även andra sätt tex genom film eller bild kan ske. Den nedsättande uppgiften måste ha lämnats till en annan person än den som "förtalas", alltså inte bara framkomma till den uppgiften handlar om. Uppgiften ska handla om en viss enskild fysisk person. Alltså kan inte uppgiften vara mer svepande och gälla hela trädgårdsföreningen. Men om flera bestämda personer i föreningen pekas ut kan det också vara förtalsbrott.
Uppgiften måste alltså ha spridits till någon annan än den som uppgiften avser, sedan spelar det ingen roll om detta är via gruppen på facebook, på årsmötet eller den anslagstavla som finns i föreningen. Det krävs inte någon större spridning, utan brottet är fullbordat när uppgiften kommit till andras kännedom. Däremot kan spridningens grad (alltså hur många som tagit del av uppgiften) få betydelse när det gäller hur allvarligt brottet bedöms vara.
Hoppas du fick svar på din fråga och tack för att du vände dig till oss på Lawline!
Med vänliga hälsningar,
