När kan man hållas straffrättsligt ansvarig för en underlåtenhet?
Lawline svarar
Hej och tack för att du att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Huvudregeln i svensk rätt är att man inte kan bli dömd för en underlåtenhet. Från denna huvudregel görs vissa undantag. För att urskilja vilka fall där man kan bli dömd för en underlåtenhet kan man inledningsvis göra en uppdelning av de olika brotten som går att finna i vad man brukar kalla omissivdelikt och kommissivdelikt.
(i) Omissivdelikt
Med omissivdelikt åsyftas sådana brott som uttryckligen i lagtexten kriminaliserar en underlåtenhet. Ett exempel på detta är brottet fyndförseelse (10 kap 8 § brottsbalken) där lagtexten stadgar: "Fullgör man ej vad i lag är föreskrivet om skyldighet att tillkännagiva hittegods eller annans sak som man av misstag eller tillfällighet fått i besittning, dömes för fyndförseelse [...]." Här framgår det alltså uttryckligen i lagtexten att man kan bli dömd för en underlåtenhet att tillkännagiva hittegods. Här krävs inte någon garantställning vilket då beror just på hur lagtexten har formulerats.
(ii) Kommissivdelikt
Med kommissivdelikt åsyftat de återstående brotten som då inte uttryckligen bygger på en underlåtenhet. Inom denna kategori faller de flesta brotten in. Som exempel kan brottet misshandel (3 kap 5 § brottsbalken) tas som föreskriver: "Den som tillfogar en annan person kroppsskada, sjukdom eller smärta eller försätter honom eller henne i vanmakt eller något annat sådant tillstånd, döms för misshandel [...]". För dessa brott behöver man som första steg tolka ordalydelsen i lagtexten och om den rymmer en underlåtenhet. Beträffande just misshandel kan det då konstateras att lagtexten inte utesluter en underlåtenhet just då man man tillfoga någon en kroppskada genom att inte göra något, exempelvis om man underlåter att tillkalla sjukvård och detta leder till att någons skador förvärras. Som ett andra steg behöver man utreda om man kan tillskriva gärningsmannen en garantställning. Om det inte är möjligt göra det är det i princip inte möjligt att döma personen för brottet. I förenklad mening bygger begreppet garantställning på att gärningsmannen befunnit sig i en sådan situation eller haft en sådan ställning som gör det rimligt att bestraffa personen för en underlåtenhet. Begreppet garantställning kan i sin tur delas in i två kategorier där den första är skyddsgarant och den andra är övervakningsgarant. Med skyddsgarant avses personer som har en skyldighet att skydda andra från skador m.m., exempelvis kan en badvakt som underlåter att ingripa när någon drunknar bli dömd för mord, dråp eller vållande till annans död (beroende på omständigheterna). Med övervakningsgarant avses personer som har en skyldighet att skydda omgivningen från något (en farokälla). Exempelvis kan en förälder som inte ingriper när hans eller hennes barn begår brott ansvara för denna underlåtenhet.
Med detta sagt hoppas jag att mitt svar har varit till hjälp! Om det kvarstår några frågor är du självklart välkommen att åter höra av dig till oss på Lawline.
