När har jag rätt till ränta på min försäkringsersättning?

2021-05-14 i Skuld
FRÅGA
Hej, Försäkringsbolaget vill inte ersätta en vattenskada som uppstod i höstas i min fritidsfastighet som var försäkrad, Fritidshusförsäkring Stor. Som svar på min skadeanmälan fick jag 201117 följande besked: "Beslut i ditt ärende. Vi kommer att lämna ersättning till dig för skadorna på din byggnad i enlighet med försäkringsvillkoret punkt A12. Din självrisk är 1 800 kronor" Försäkringsbolaget ändrade sig och föreslog i ett senare benämnt "styrande dokument", mig att välja mellan att åtgärda felet med max 158 000 kr via entreprenör, eller få 111 000 kr om jag ville fixa felen själv. Jag accepterade inte förslaget eftersom jag inte visste hur mycket skadan skulle kosta. Försäkringsbolaget vill trots beslut inte betala mer än vad som föreslagits i det sk styrande dokumentet. De har endast betalat 158 000 kr (7 januari). Jag har betalat min entreprenör 168 000 (15 februar)+242 000 kr (12 april). Mitt krav mot Försäkringsbolaget är 410 000-158 000= 252 000 kr med vissa åldersavdrag m m. Mina frågor är: 1. Hur ser Lawline på tvisten? 2. När kan mitt krav börja löpa med ränta om jag vinner tvisten? Från Folksams beslutdatum 201117 eller vid mina betalningar till entreprenören? Måste jag formellt framställa ett krav mot Folksam med betalningsuppmaning för att ränta ska börja löpa? Hur stor är räntan? Tacksam för svar Vänliga hälsningar,
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!

Jag vill bara börja med att förklara varför jag inte nämner ditt försäkringsbolag vid namn, utan hela tiden kommer att referera till det som "ditt försäkringsbolag" eller liknande. Det är enbart för att vi anonymiserar både bolag och personer i våra svar, så att inte andra utomstående skall kunna förstå vilka frågan handlar om. Det är även därför vi har tagit bort ditt namn i frågan. Jag hoppas att detta inte förvirrar dig!

Tillämplig lagstiftning:

-Räntelagen (RänteL)

-Försäkringsavtalslagen (FaL)

-Rättegångsbalken (RB)

Begrepp som kan vara bra att känna till och förstå både i mitt svar och om du vill göra mer egna efterforskningar:

Fordring = Skulden/ ditt betalningskrav gentemot försäkringsbolaget

Gäldenär = Den personen som är skyldig pengar, alltså den som har en skuld till dig.

Borgenär = Den som har ett betalningskrav riktat mot en gäldenär, alltså du i detta fallet.

Försäkringsfall = Ditt försäkringsärende, alltså varje gång du anmäler en skada eller liknande till ditt försäkringsbolag så skall dem avgöra om det är ett försäkringsfall, vilket det är om t.ex. skadan faller inom försäkringen.

Fråga 1. Hur ser Lawline på tvisten?

Tyvärr så kan jag inte göra en bedömning av tvisten, då det inte går att göra utan att gå igenom era avtal, beslut och försäkringsvillkoren. Det går därmed inte att utifrån den informationen du har återgivit i frågan göra en korrekt rättslig bedömning kring vad som talar till din fördel, utan då måste jag göra en ordentlig utredning av alla avtal och beslut. Tyvärr ligger det inte inom ramen för expressrådgivningen att gå igenom dokument, varav det blir omöjligt att göra en korrekt bedömning kring tvisten, vilket jag ber om ursäkt för!

Jag kan dock varmt rekommendera dig att vända dig till en av våra jurister som kan hjälpa dig att gå igenom avtalen, besluten och försäkringsvillkoren för att hjälpa dig vidare i ditt ärende. Om du finner det intressant så kan du mejla mig på elin.englund@lawline.se för att få hjälp att komma i kontakt med en av juristerna och få en offert för vad arbetet skulle kunna komma att kosta. Jag kommer däremot självklart att svara på dina övriga frågor, som inte är beroende av hur avtal- och försäkringsvillkoren ser ut.

Fråga 2..1 När börjar eventuell ränt att löpa på ditt krav om du får igenom det?

Det finns två möjliga svar på denna fråga, vilket av svaren som är korrekt beror på hur man bedömer skulden. Om skulden anses vara en skuld från en försäkringsersättning finns nämligen specialregler som gäller just för försäkringsersättning. Sedan finns det även allmänna regler för skulder, som blir tillämpliga om man av någon anledning skulle bedöma att skulden inte ses som försäkringsersättning. Jag kommer att redogöra för båda möjligheterna, men min bedömning är att det bör vara reglerna för försäkringsersättning som är tillämpliga eftersom din grund för skulden är ett försäkringsfall.

Om skulden räknas som försäkringsersättning:

Ifall skulden räknas som en försäkringsersättning som inte är periodisk skall betalas senast en månad efter det att din rätt till ersättningen har inträtt och den utredning som skäligen kan begäras för att fastställa betalningsskyldigheten och till vem betalningen skal ske har lagts fram till försäkringsbolaget (16:1 FaL). Således så måste du ha givit in den utredning kring skadan som försäkringsbolaget skäligen kan kräva av dig, samt visa på att det är till dig dem skall betala ersättningen. Efter att det är gjort skall utbetalningen ske inom en månad. Om betalningen blir försenad har du rätt till ränta enligt 6 § räntelagen. Jag kommer att förklara längre ned i mitt svar vad 6 § räntelagen innebär.

Så länge skulden räknas som en försäkringsersättning har du således rätt till ränta från att det har gått en månad efter att rätten till ersättningen har inträtt och du givit in de underlag försäkringsbolaget behöver. Jag kan inte bedöma exakt när detta skulle vara baserat på din frågeställning, men jag skulle gissa att rätten till ersättning borde ha inträtt i och med deras första beslut där du fick reda på att dem kommer att lämna ersättning.

Om skulden inte räknas som försäkringsersättning:

Om skulden av någon anledning inte skulle anses falla in under begreppet försäkringsersättning, utan anses vara en "vanlig" skuld så gäller de allmänna reglerna för ränta.

I räntelagen är det stadgat att ifall det är avtalat i förväg när en fordring skall betalas så börjar räntan att löpa från den dagen då fordran skulle ha varit betalt, men betalningen uteblev (3 § RänteL). I ert fall så uppfattar jag det dock som att ni inte har någon överenskommen förfallodag på din fordran gentemot försäkringsbolaget, eftersom ni inte är överens om att dem är skyldig dig pengar.

Vid det fall som man inte har en förfallodag bestämd i förväg så börjar ränta att löpa 30 dagar efter att du har avsänt en räkning eller framställt ditt krav på ett annat sätt, det viktiga är att ett bestämt belopp framgår av din räkning eller ditt krav, samt att du anger att ränta kommer att börja löpa ifall dem inte betalar (4 § RänteL). Försäkringsbolaget kan således inte vara skyldig att betala ränta för tiden innan räkningen eller kravet har kommit dem till handa.

Således är det varken från försäkringsbolagets beslutsdatum, eller från den dagen du betalade dina fakturor, utan från den dagen då skulden skulle ha betalts, om förfallodagen var bestämd i förväg eller 30 dagar från att du har skickat en faktura eller ett krav med ett bestämt belopp där du även meddelar att ränta börjar löpa ifall de underlåter att betala, ifall förfallodagen inte var bestämd i förväg som du har rätt till ränta ifall skulden inte ses som försäkringsersättning.

Fråga 2.2 Måste du formellt framställa ett betalningskrav gentemot försäkringsbolaget för att ränta skall börja löpa?

Om ditt krav räknas som försäkringsersättning:

Så som jag tolkar lagen finns det inget speciellt stadgat kring att du skall ha framställt ditt krav formellt för att du skall ha rätt till ränta på skulden i efterhand, utan som jag beskrev i svaret ovan inträder rätten till ränta en månad efter att din rätt till försäkringsersättning inföll. Således tolkar jag det som att det inte finns något krav på en speciell aktivitet från din sida för att du skall ha rätt till ränta om det senare fastställs att du har rätt till en högre försäkringsersättning.

Däremot kan det krävs åtgärder av dig för att det skall fastställas att du har rätt till en högre försäkringsersättning än försäkringsbolaget idag har beslutat om, varav det indirekt blir ett måste för dig att agera för att få ut det belopp du vill ha ut, däremot är det inget krav kopplat till räntan. Jag skulle dock rekommendera dig att begära en omprövning av ditt ärende hos bolaget och i din begäran förtydliga vilket belopp du anser dig ha rätt till, för att således kunna komma framåt i processen kring att få ut det belopp du anser dig ha rätt till. Du kan läsa mer om omprövning längre ned i mitt svar.

Om ditt krav räknas som ett "vanligt" krav:

Svaret på denna fråga har du egentligen redan fått i mitt svar på föregående delfråga, men för tydlighetens skull så upprepar jag svaret även här. Ifall ni inte har en överenskommen skuld, där försäkringsbolaget själva anser sig vara skyldig dig pengar och vet när skulden skall betalas senast, då måste du skicka ett betalningskrav eller en faktura till dem, annars kan du inte få ränta på din skuld (4 § RänteL). Ett krav kan du skicka genom att t.ex. mejla eller skicka ett brev till försäkringsbolaget där du skriver och förklarar att du anser att dem är skyldiga dig 252.000 kr och att ränta kommer att börja löpa ifall dem inte betalar inom 30 dagar. I kravet rekommenderar jag dig även att skicka med underlag för beloppet, så som kvitton etc., och förklara hur du har räknat fram beloppet.

Fråga 2.3 Hur stor är räntan enligt 6 § räntelagen?

Oavsett om ditt krav på försäkringsbolaget räknas som ett "vanligt" krav eller försäkringsersättning så är storleken på räntan densamma och följer av 6 § räntelagen.

Räntan beräknas per år och består av den vid tiden gällande referensräntan som bestäms av riksbanken (9 § RänteL) plus åtta procentenheter (6 § RänteL). I dagsläget är referensräntan 0, varav dröjsmålsräntan blir 0.8. För att sedan räkna ut hur mycket det blir i faktiska pengar så tar du beloppet gånger 1.08, i ditt fall blir det 252.000 x 1.08 = 272.160 kr, vilket innebär att dröjsmålsräntan per år i dagsläget är 20.160 kr på det belopp du anser att försäkringsbolaget är skyldig dig. Ifall dem då är till exempel en månad sen med betalningen så delar du 20.160 på 12 för att få fram hur mycket en månads ränta blir, 20.160/12 = 1680 kr. Om det inte är ett helt antal månader de är sena kan du istället dela 20.160 kr på 365, så kan du då se vad varje dag kostar i ränta, 20.160/365= 55,2 kr. På det viset kan du få fram hur mycket räntan blir i faktiska pengar ifall du vill kunna räkna på det.

Finns det något annat du kan göra om du inte är nöjd med ditt försäkringsbolags beslut?

Om du får ett beslut från ditt försäkringsbolag som du inte är nöjd med så är det viktigt att begära omprövning av det beslutet innan tiden för omprövning har löpt ut. Det innebär att du berättar att du inte är nöjd med beslutet som försäkringsbolaget har tagit och begär att dem gör en ny bedömning av ditt försäkringsfall. Om du vill begära en omprövning är det viktigt att du följer de instruktioner som försäkringsbolaget ger dig kring hur du skall begära en omprövning, samt att du gör det inom den tid som dem har satt ut, vilket normalt brukar röra sig om 6 månader efter att du fått ta del av beslutet. Instruktioner kring hur du begär omprövning skall dem delge dig med beslutet dem har tagit (2:7 FaL).

På ditt försäkringsbolags hemsida så står det att du kan ansöka om omprövning av deras kundombudsman i upp till ett år efter att du fått beslutet. Kundombudsmannen gör sedan en opartisk bedömning av ditt ärende och rekommenderar efter det försäkringsbolaget hur de skall göra och det kostar inte dig några extra pengar.

Ifall du och ditt försäkringsbolag inte kommer överens även efter en omprövning och det inte finns någon mer möjlighet att få ärendet överprövat hos försäkringsbolaget så finns det fler vägar att gå för att få er tvist avgjord, jag kommer att beskriva dessa under egna rubriker här nedanför.

Allmänna reklamationsnämnden (ARN)

ARN är en statlig myndighet där du kostnadsfritt kan få din tvist prövad när det gäller en privat försäkring, så länge försäkringen inte grundar sig på kollektivavtal som föreskriver ett särskilt tvistelösningsförfarande. ARN:s beslut är dock inte att likställa med en dom från en domstol, utan de ger en rekommendation till försäkringsbolaget kring hur ärendet skall lösas. De kan dock inte tvinga försäkringsbolaget att följa denna rekommendation, de riskerar dock att hamna på råd och röns "svarta lista" om de inte följer rekommendationerna.

Ansökan om betalningsföreläggande hos Kronofogden

Så länge fordran har förfallit till betalning, alltså att försäkringsbolaget är försenade med sin betalning så kan du även ansöka om ett betalningsföreläggande hos kronofogden (2 § BfL). Det gör du genom att fylla i en blankett hos kronofogden, där du skall fylla i uppgifter om dig, skulden och gäldenären. Det är väldigt viktigt att det är tydligt vad skulden grundar sig på, så att gäldenären förstår varifrån skulden kommer, annars kommer du behöva komplettera din ansökan. Det kostar 300 kronor att ansöka och du kan begära ersättning för den kostnaden av försäkringsbolaget i din ansökan, där kan du även begära ersättning för ditt eget eller ditt ombuds arbete, normalt 380 kr.

När du har skickat in en ansökan kommer kronofogden inte att utreda vem av er som har rätt, utan dem skickar ett brev till försäkringsbolaget med ett föreläggande. Sedan kan försäkringsbolaget välja att betala eller bestrida skulden. Om dem bestrider skulden så kommer du få välja mellan att be kronofogden skicka ärendet vidare till domstol för prövning av frågan i sak, eller lägga ner ärendet. Min bedömning är att försäkringsbolaget med största sannolikhet kommer välja att bestrida skulden, varav du alltså måste ta det vidare till domstol om du vill få betalt. Jag ville ändå berätta om denna väg, så du vet alla möjligheter.

Om du då väljer att ta ärendet vidare till domstol får du betala 2.500 kronor för att domstolen skall ta över ärendet. När du kommit till domstol denna vägen så gäller sedan samma regler som jag beskrivit i rubriken under som heter "allmän domstol", till exempel att du vid förlust kan behöva betala försäkringsbolagets rättegångskostnader. Det kan således bli mycket kostsamt att driva en process i domstol!

Allmän domstol

Du kan välja att stämma ditt försäkringsbolag inför domstol, om du vill göra detta är det viktigt att du gör det inom 6 månader från det att du fått deras slutgiltiga beslut, annars förlorar du rätten/möjligheten till att göra detta föralltid (7:4 FaL). Skillnaden gentemot ARN är att försäkringsbolaget måste följa det domstolen beslutar, vilket innebär att om domstolen dömer att försäkringsbolaget är skyldig dig 252.000 kronor så har du en verkställbar dom, till skillnad från ARN:s beslut. Det kan dock bli en kostsam process ifall du förlorar, då du kan behöva betala både dina och försäkringsbolagets rättegångskostnader i såna fall. Ifall du har en hemförsäkring med rättsskydd så kan dock försäkringen täcka dina rättegångskostnader, så det rekommenderar jag dig att kolla upp ifall du vill ta ärendet inför domstol.

Mina rekommendationer till dig:

-Begär omprövning av ditt ärende innan tiden för omprövning har löpt ut.

-Ifall du vill ha ytterligare rådgivning där vi går igenom beslut, avtal och försäkringsvillkor så kontakta mig per mejl för att komma i kontakt med en av våra jurister, som kan hjälpa dig kring bästa sättet att ta ditt ärende vidare.

-Om du vill ha möjlighet att dra frågan inför domstol, så tänk på att ansöka om stämning innan 6 månader från det att försäkringsbolaget har tagit sitt slutgiltiga beslut har gått. Du ansöker om stämning vid den tingsrätt som ligger i den ort som försäkringsbolaget har sin hemvist (10:1 RB). Försäkringsbolagets hemvist är den ort där styrelsen har sitt säte. Här kan du läsa mer om att ansöka om stämning.

Avslutande ord

Jag hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga, om det dyker upp några följdfrågor eller om du vill boka tid med en av våra jurister är du varmt välkommen att höra av dig på elin.englund@lawline.se för ändamålet!

Med vänliga hälsningar,

Elin Englund
Fick du svar på din fråga?
Senaste besvarade frågorna inom Skuld (501)
2021-06-08 Måste jag svara på delgivningskvittot vid betalningsföreläggande om jag har betalat skulden?
2021-05-27 Är det möjligt att överlåta en skuld till ny gäldenär?
2021-05-27 Avskriva skuld
2021-05-25 Vad innebär 19 kap. 11 § 2st. ÄB?

Alla besvarade frågor (93136)