När är ett testamente ogiltigt och har syskonbarnbarn rätt till arv?

Question

en komplex fråga:

Adam och Eva har inga barn, men skriver testamente 1984 där den överlevande ska ärva den andre. Bevittnas och allt ok. Adam dör slutet 80 tal

2019 dör Eva och då skickar jurist ett brev till 16 syskonbarn och syskon barnbarn till Adam och Eva om att det saknas underskrift på testamente från 1984 av 5 personer (syskon eller syskon barn, alla döda idag) vilket gör att de 14 barnbarnen har arvsrätt och de ombeds att godkänna testamente nu i efterhand p.g.a skatteverkets krav

Till saken hör att ett av Evas syskonbarnbarn har fått "allt" enligt Evas önskan!!

Vad innebär detta i praktiken?

Kan man som syskon barn/barnbarn kräva att få se bouppteckning från både Lars och Eva?

Har Syskon barnbarn arvsrätt eller gäller Eva,s vilja?

Answer 1

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Bakgrund

Din fråga aktualiserar reglerna i ärvdabalken (ÄB). I svensk rätt har vi en legal arvsordning och arvingarna delas enligt denna in i tre arvsklasser (2 kap ÄB).

1. Den första arvsklassen omfattar arvlåtarens barn. Dessa kallas bröstarvingar (2 kap 1 § ÄB).

2. Den andra arvsklassen omfattar i första hand arvlåtarens föräldrar. Om inte föräldrarna lever består denna arvsklass av arvlåtarens syskon. I ett avlidet syskons ställe träder dess barn in, och varje gren tar lika lott. (2 kap 2 § ÄB).

3. Den tredje arvsklassen omfattar mor- och farföräldrar. Om dessa inte är i livet träder deras barn, dvs arvlåtarens fastrar, farbröder, mostrar eller morbröder in (2 kap 3 § ÄB).

Enligt stirpalgrundsatsen tar alla inom varje arvsklass lika stor del i kvarlåtenskapen. Om det enbart finns en arvtagare i en arvsklass ärver denna allt. Om en arvinge avlidit, finns en generell rätt för dennes barn att träda i hans eller hennes ställe. Detta kallas istadarätt.

Syskonbarnen och syskonbarnbarnens arvsrätt

För att Evas syskonbarn ska ha arvsrätt efter henne krävs i princip att båda hennes föräldrar och att alla- eller något av hennes syskon har gått bort. Först då inträder syskonbarnens rätt till arv efter Eva (enligt principen om istadarätt). För att syskonbarnbarnen ska ha arvsrätt efter henne krävs utöver att Evas föräldrar och syskon ska ha gått bort, även att syskonbarnen gått bort. Detta i enlighet med den legala arvsordningen. Då Adam och Eva saknade egna barn (bröstarvingar) kunde de testamentera bort all sin egendom efter egen vilja. Enda möjligheten för eventuella arvingar att försöka få del av arvet skulle vara genom att klandra testamentet ifråga.

Det är inte riktigt tydligt på vilket sätt Evas syskonbarnbarn "fick allt" i enlighet med Evas önskan. Om denna önskan uttrycktes i ett korrekt upprättat testamente har resterande arvingar eventuellt en möjlighet att klandra testamentet för att erhålla sin del av arvet. (Mer om klandermöjlighet kommer under nästa rubrik).

Testamente

Ett testamente ska upprättas skriftligen med två vittnen. I deras samtidiga närvaro ska testatorn skriva under testamentet eller vidkännas sin underskrift på det. Vittnena ska bestyrka handlingen med sina namn. De ska äga kännedom om att handlingen är ett testamente, men de behöver inte veta innehållet (10 kap 1 § ÄB). Beträffande vittnena gäller (förutom de allmänna kraven på att vara över 15 år och inte lida av någon psykisk störning) att dessa inte får vara nära släkt med testator och/eller testamentstagarna. Ingen får bevittna ett förordnande till honom eller henne själv, ett syskon eller någon som står i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag till honom eller henne (10 kap 4 § andra stycket ÄB).

För att ett testamente ska vara giltigt krävs alltså enbart underskrift från testatorn och två vittnen. Att testamentet från 1984 saknar underskrift av fem personer, som dessutom står i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag till testamentstagaren är alltså inte relevant. Testamentet är giltigt under förutsättning att det upprättats i enlighet med kraven i 10 kap 1 § ÄB.

Ett testamente ska delges arvingarna. Delgivning sker genom att man överlämnar en bestyrkt kopia av testamentet (14 kap 4 § ÄB). En arvinge kan antingen godkänna testamentet som då blir direkt gällande mot arvingen, eller endast bekräfta delgivningen. Om en arvinge anser att testamentet är ogiltigt kan denna klandra testamentet. Det görs genom att arvingen inom sex månader från delgivningen väcker klandertalan. Försittes denna tid är rätten till talan förlorad (14 kap 5 § ÄB). Om ingen klandertalan väcktes mot testamentet från 1984 inom sex månader från det att testamentet delgavs arvingarna, innebär det att testamentet är giltigt.

En arvinge kan genom godkännande av ett testamente hos arvlåtaren avsäga sig sin rätt till arv (arvsavsägelse). Ett sådant godkännande ska ske skriftligt hos arvlåtaren och är gällande (17 kap 2 § ÄB). Avsägelse kan göras genom att arvingen tecknar ett godkännande på ett av arvlåtaren upprättat testamente. Om arvingen avsagt sig hela sitt arv är denne inte längre att betrakta som arvtagare och kan därför inte klandra ett eventuellt testamente. En arvsavsägelse gäller också mot arvtagarens avkomlingar, om inte annat anges vid avsägelsen.

Att testamentet skulle vara ogiltigt eftersom underskrifter av fem personer saknas stämmer inte. Endast om testatorns eller de två vittnenas underskrifter saknas kan ett testamente anses ogiltigt på den grunden.

Kan syskonbarnen kräva att få se bouppteckningarna?

En bouppteckning ska som huvudregel förrättas senast tre månader efter ett dödsfall (20 kap 1 § ÄB). Bouppteckningen ska inom en månad efter att den upprättats med en bestyrkt kopia ges in för registrering till Skatteverket. En bestyrkt kopia av bouppteckningen ska förvaras hos Skatteverket (20 kap 8 § ÄB). En handling är allmän om den förvaras hos en myndighet och är att anse som inkommen till myndigheten (2 kap 4 § tryckfrihetsförordningen). En bouppteckning är en allmän handling och det är därför möjligt att hos Skatteverket begära en kopia av en bouppteckning. Syskonbarnen kan alltså via Skatteverkets hemsida beställa bouppteckningarna från både Adam och Eva. Bouppteckningar som är upprättade från och med 1 juli 2001 förvaras hos Skatteverket. Önskar man kopior på äldre bouppteckningar ska man vända sig till Riksarkivet.

Hoppas du fick svar på din fråga!

Med vänliga hälsningar,