När aktualiseras förtal?

FRÅGA
Jag har en fråga om att förtala någon inom en Facebook-grupp. Om man utpekar någon som brottsling i en Facebookgrupp, krävs det att uppgiften lämnas till en större grupp av personer för att uppgitslämnandet innebär förtal?
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!

Som jag förstår din fråga, vill du veta om förtal är det lämpliga rubriceringen i ditt fall. Svaret på denna fråga kommer att formuleras utifrån reglerna i brottsbalken, BrB.

Vad är förtal?

Bestämmelserna i 5 kap är avsedda att skydda den enskildes ära. Bland dem finns förtal, som är ett ärekränkningsbrott och regleras i 5 kap 1 § BrB. Förtal aktualiseras när någon pekar ut någon annan, d.v.s. en levande person, som brottslig, klandervärd i sitt levnadssätt, eller annars lämnar uppgifter ägnade att utsätta personen för andras missaktning.

Brottet förutsätter att uppgiften lämnas till någon annan den beskyllde. Det krävs även att det är en uppgift med viss konkretion och inte enbart ett värdeomdöme. Som ex. på konkreta uppgifter som kan utgöra förtal kan nämnas påståenden om att en person är pedofil eller alkoholist.

När anses brottet vara fullbordad?

Brottet anses som fullbordat så snart uppgiften har kommit till tredjemans kännedom. Lämnandet av uppgiften kan ske genom framställning och fortspridning av uppgiften. Det krävs inte någon bevisning om att beskyllningen faktiskt har medfört andras missaktning, utan att den ska vara av nedsättande beskaffenhet. Uppgifterna ska typiskt sett leda till skada, men skadan behöver inte ha inträffat utan det räcker med att uppgiften typiskt sett kan framkalla en sådan negativ uppfattning hos andra om den förtalade.

Ansvarsfrihet
En gärning som uppfyller rekvisiten i 5 kap. 1 § första stycket BrB, d.v.s. är förtal, kan ändå vara straffri om den som lämnat uppgiften antingen var skyldig att uttala sig eller om det annars, med hänsyn till omständigheterna, var försvarligt att lämna uppgiften och uppgiftslämnaren visar att uppgiften var sann eller att han eller hon hade skälig grund för uppgiften. Exempel på när sådana situationer kan föreligga är en skyldighet att uttala sig om vittnesmål, polisförhör och andra förhör eller utredningar som äger rum inför domstolar o.s.v.

Bedömningen kan vara svår och aktualiserar ofta en avvägning mellan olika motstående intressen såsom det allmännas vs det enskildas. Yttrandefrihetsaspekter ska beaktas såväl som syftet med uttalandet. Andra saker att ta hänsyn till är när, hur och till vem den nedsättande uppgiften lämnades. Det finns ett ganska stort utrymme att i umgänget med närstående och vänner göra uttalanden som kan uppfattas som nedsättande. Vidare kan det vara försvarligt att diskutera aktuella uppgifter, men vara brottsligt att t.ex. dra fram en gammal brottmålsdom ur glömskan.

Det kan även vara försvarligt att, i varningssyfte, på ett sakligt sätt lämna uppgifter till exempelvis föräldrar till barn på en förskola om att en viss utpekad person, som dömts för sexualbrott mot barn, brukar uppehålla sig i närheten av förskolan. En mer allmän spridning av uppgifter, på internet eller annars till en stor krets, om att någon har gjort sig skyldig till exempelvis sexualbrott eller är pedofil, kan vara men anses ofta inte försvarligt även om syftet uppges ha varit att varna andra för personen. Bedömningen måste, liksom annars, göras mot bakgrund av omständigheterna i det enskilda fallet.

Ditt fall

Bedömningen av vad som kan anses som nedsättande, görs ur den utsattas omgivnings synvinkel. När bedömningen görs, ser man till hur aktuella uttalande subjektivt uppfattas av omgivningen. Det finns inte något krav på att uttalandet får en större spridning bland allmänheten för att det skall räknas som förtal, det kan vara förtal så fort den lämnas till annan än den beskyllde.

I ditt fall utpekas personen som en brottsling. Ett av förtalsuppgifterna i brottsbeskrivningen är att någon utpekar en annan person som brottslig. För att vara nedsättande måste uppgiften gälla brottslighet av allvarligare beskaffenhet. Det innebär att påståenden om att någon gjort sig skyldig till exempelvis en trafikförseelse eller ordningsförseelse inte kan utgöra förtalsbrott.

Det framgår inte vidare vad för brott personen som sig skyldig till och inte heller av vilket syftet. Jag kan därför inte uttalar mig avseende detta.

Jag hoppas att det var till hjälp!

Hälsingar,

Marlene Zouzouho
Fick du svar på din fråga?
Senaste besvarade frågorna inom Ärekränkning, 5 kap. BrB (1215)
2021-06-07 Får man kalla polisen för "byling"?
2021-06-03 Får arbetsgivare yppa personliga uppgifter till anhöriga om anställda?
2021-06-03 Förtal i bok och podcast?
2021-05-31 Preskriptionstiden för grovt förtal

Alla besvarade frågor (93181)