Muntligt nödtestamente
Min bror dog i cancer för några veckor sedan. Dagen innan han dog sa han i närvaro av mig och min mamma, min man och mammas man att han vill att mina barn ska ärva huset. Han hade inte styrkan att skriva ner det. Kan det då anses som ett nödtestamente med min man och min mammas man som vittnen? Det är alltså jag och mamma som är arvingar då han varken var gift eller hade några barn. En annan fråga, om dödsboet sätts i konkurs kommer det då att annonseras?
Lawline svarar
Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag förstår din fråga som så att du funderar kring arv, förutsättningar för giltigt nödtestamente och verkningarna efter att ett dödsbo gått i konkurs.
Bestämmelser kring dessa frågor regleras i ärvdabalken (ÄB) och konkurslagen (KonkL).
Ifall där den avlidne saknar make/maka eller bröstarvinge ska den avlidnes föräldrar, i enlighet med legala arvsordningens andra arvsklass, i första hand ärva sitt avlidna barn. Finns föräldrarna inte i livet blir istället den avlidnes syskon arvsberättigade.
(2 kap. 1, 2 och 3 kap. 1 § ÄB).
Har den avlidne upprättat ett testamente, kan den legala arvsordningen dock delvis sättas ur spel (förutom gällande bröstarvinges oinskränkta rätt till sin laglott). Huvudregeln och formkraven gällande ett giltigt testamente är att det ska upprättas skriftligen och i samtidig närvaro av två vittnen. Ifall där testatorn (dvs. den som upprättar testamentet) ligger på sin dödsbädd och är så pass sjuk att denne är förhindrad att upprätta testamentet enligt formkraven, finns möjligheten att upprätta ett s.k. nödtestamente. Ett nödtestamente kan vara muntligt och ska då formuleras inför två vittnen.
(10 kap. 1 och 3 § ÄB).
Sammanfattningsvis kommer din brors muntliga nödtestamente sannolikt att anses som giltigt eftersom att hans sjukdom förhindrade honom att upprätta ett formenligt testamente och att två vittnen (dvs. din man och din mammas man) samtidigt närvarande när din bror uttryckte sin vilja att dina barn skulle ärva hans hus. Härtill hör att kraven på att en nödsituation ska anses föreligga inte ska ställas alltför stränga och att bedömningen sker från testatorns ståndpunkt huruvida denne haft fog att anse att en nödsituation förelåg som motiverar att frångå formkraven.
Om den avlidnes skulder är större än tillgångarna kan inte skulderna betalas i sin helhet. Dödsboet måste då ansöka om konkurs hos tingsrätten och tillgångarna ska fördelas mellan borgenärerna i särskild ordning. I dödsboets konkurs har skulder med någon form av säkerhet, ex. ett bostadslån med huset som säkerhet, enligt konkursregleringen företräde framför "vanliga" skulder och begravningskostnader eftersom att dessa har en särskild förmånsrätt. De tillgångar som eventuellt finns kvar i dödsboet, efter att en skuld med en säkerhet och begravningskostnaderna har betalats, fördelas på de övriga skulderna. Dessa har lika rätt inbördes, vilket betyder att varje fordringsägare får betalt i proportion till sin fordran. Arvingarna ärver inte skulderna, därför måste resterande skulder som inte kan betalas med tillgångar ur dödsboet avskrivas.
(2 kap. 1 och 3 § 2 stycket KonkL).
Hoppas att du har fått svar på dina frågor!
Med vänlig hälsning,
