Miljöbrott, vad gäller? Kan två mindre utsläpp leda till straffansvar? Och vad avses med strafföreläggande?

2020-09-05 i STRAFFRÄTT
FRÅGA
HejVi är ett företag som sysslar med ytbehandling och har blivit anmälda av Miljöförvaltningen pga av 2 utsläpp till det kommunala avloppet där gränsvärdet översteg vår tillåtna gräns ngt. Väldigt små mängder. Detta pga att vår filterpress inte fungerade som den skulle. Detta är nu åtgärdat så att det aldrig kan hända igen då vi har byggt om hela renings processen så inget kan föras ut innan det tagits prover som blir godkända. Nu är vi tillkallade till ett förhör hos Polisen och är givetvis oroliga för detta. Vad kan det bli för åtgärder strafföreläggande mm...Hoppas Ni kan hjälpa oss med lite svar
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,

UTREDNING

Jag tolkar ditt ärende enligt följande. Den juridiska person som du företräder har på grund av två utsläpp blivit föremål för någon sorts utredning. Av din ärendebeskrivning går det dock inte riktigt att utläsa huruvida det föreligger några konkreta misstankar riktade mot dig eller någon annan på företaget och hur dessa i så fall skulle ha rubricerats. Du använder emellertid begreppet "vi", vilket torde betyda att det är fler än du som är kallade till det förestående förhöret hos polismyndigheten. Vilken funktion du har i bolaget förtäljer inte heller din ärendebeskrivning, men utgångspunkten i den här utredningen får ändå bli att du besitter någon form av ledande befattning. Om den av bolaget bedrivna verksamheten är klassificerad som miljöfarlig och därmed eventuellt tillståndspliktig är också ovisst. Den information som du har delgett oss är med andra ord ganska så modest författad varför den fortsatta framställningen kommer att bli något generell till sin karaktär. Jag avser dock att inhämta ytterligare upplysningar ifrån dig i samband med den personlig telefonrådgivning som du också har beställt, vilken jag för övrigt ser fram emot mycket. Och den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av ditt ärende följer enligt nedan.

Miljöbalken (MB).

Brottsbalken (BrB).

Rättegångsbalken (RB).

Några inledande miljörättsliga hållpunkter

I 9 kap. 1 § MB definieras vad som avses med miljöfarlig verksamhet och i lagrummets (lagparagrafens) första punkt stadgas att utsläpp av avloppsvatten, fasta ämnen eller gas från mark, byggnader eller anläggningar i mark, vattenområden eller grundvatten är att betraktas som just miljöfarlig verksamhet. Av lagrummets andra punkt föreskrivs vidare att annat utsläpp än vad avses enligt första punkten hänförligt till användning av mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt som kan medföra olägenhet för människors hälsa eller miljön likaledes sorterar under begreppet miljöfarlig verksamhet. Enligt din beskrivning ovan nämns enbart utsläpp i kommunalt avloppsvatten och därefter ingenting mer. Men såvitt jag kan bedöma torde detta i vart fall omfattas av den senare bestämmelsen, alltså det som framgår av den andra punkten i 9 kap. 1 § MB. Den som bedriver den här typen av verksamhet är skyldig att iaktta de allmänna hänsynsregler som kommer till uttryck i 2 kap. MB, vilka i mångt och mycket bygger på att man ska känna till riskerna för miljön, varmed här likställs människors hälsa, som den ifrågavarande verksamheten kan tänkas orsaka. Det innebär i klartext att verksamhetsutövaren åläggs att vidta alla de skyddsåtgärder och försiktighetsmått som rimligen kan krävas för att förebygga, hindra eller motverka skada eller olägenhet för miljön, 2 kap. 3 § MB. Det nyss anförda brukar benämnas miljöbalkens grundläggande hänsynsregel och ger uttryck för den så kallade försiktighetsprincipen, vilken stipulerar att verksamhetsutövaren ska ta hänsyn redan till risken för tänkbara skadeverkningar. Det ska även i sammanhanget påpekas att det föreligger en omkastad bevisbörda på det här området, vilket innebär att alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en viss åtgärd som inte är rent bagatellartad har att visa att de i lag angivna förpliktelserna i miljöhänseende i alla lägen har iakttagits.

Vilka sanktioner kan aktualiseras i den förevarande situationen?

Inledningsvis ska sägas att eventuella sanktioner riktade mot företaget så som företagsbot (för brott som har begåtts i verksamheten), miljösanktionsavgift (förvaltningsrättslig avgift vid överträdelse av vissa miljöregler), skadeståndsskyldighet (civilrättslig sanktion riktad mot en skadevållare vid uppkommen skada) och annat dylikt kommer att bortses ifrån. Du personligen och möjligen flertalet andra är kallade till polisförhör och för att den här utredningen inte ska bli alltför omfattande och svåröverskådlig kommer fokus därför enbart att ligga på tänkbara brott. Brott kan nämligen enligt svensk rätt endast begås av fysiska personer. Juridiska personer kan förvisso göra otillåtna saker, men ej föröva några brott. De övriga sanktionerna enligt ovan kan vi naturligtvis behandla och diskutera under vårt kommande telefonsamtal om så önskas.

Den straffbestämmelse som torde ligga närmast till hands i det här fallet är miljöbrott enligt 29 kap. MB, vilket är en gärning som kan rendera i böter eller fängelse upp till två år. För att någon ska kunna dömas för miljöbrott fodras att denne uppsåtligen (avsiktligen) eller av oaktsamhet (vårdslöshet) orsakar att det i mark, vatten eller luft släpps ut ett ämne som typiskt sett eller i det enskilda fallet medför eller kan medföra en förorening som är skadlig för människors hälsa, djur eller växter i en omfattning som inte har ringa betydelse eller någon annan betydande olägenhet för miljön, vilket framgår av 29 kap. 1 § 1 st. 1 p. MB. Det krävs alltså dels att uppsåtet alternativt oaktsamheten hos gärningsmannen är styrkt och dels att övriga brottsrekvisit i det aktuella lagrummet är uppfyllda. Huruvida så är fallet har jag av förklarliga skäl ganska svårt att avgöra givet vad jag i nuläget vet om de faktiska omständigheterna. Men något uppsåt verkar inte föreligga ifrån er sida. Däremot kan eventuellt en oaktsamhetsbedömning avseende underhållet av filtret jämte utformningen av bolagets reningsprocess behöva göras. Du uppger förvisso själv att det rör sig om "väldigt små mängder", ett begrepp som dock potentiellt kan föranleda en del tolkningssvårigheter. Men detta talar trots allt ändå för att det inträffade eventuellt kan vara av ringa betydelse och om det skulle förhålla sig på det sättet så utlöses följaktligen inget straffansvar. Men det ska samtidigt noteras att även små mängder av mycket farliga ämnen naturligtvis kan orsaka omfattande skador på miljön liksom för djur och människors hälsa. Det här tåls med andra ord att vidare diskuteras över telefon.

Ett annat brott som möjligen skulle kunna aktualiseras är vårdslöshet med gift eller smittämne enligt 13 kap. 9 § BrB i vilket hänvisning görs till brotten spridande av gift eller smitta (13 kap. 7 § BrB) och förgöring (13 kap. 8 § BrB). De två sistnämnda brottsbeskrivningarna är uppsåtliga brott och den förra är oaktsamhetsvarianten av de två senare. Men det ska betonas att det framstår som mycket osäkert om det här lagrummet verkligen är tillämpligt på den uppkomna situationen. Den rättsliga bedömningen härvidlag är givetvis avhängig vilken typ av ämne som fanns i de två aktuella utsläppen. Vidare krävs för straffansvar att gärningen har framkallat allmän fara för människors liv eller hälsa eller, vilket stadgas i 8 §, allmän fara för djur eller växter. Med allmän fara avses att någon eller något verkligen ska ha utsatts för fara och i detta krav ligger bland annat att exempelvis en människa måste ha kommit in i den så kallade farozonen. Den som befinns skyldig till oaktsamhetsbrottet vårdslöshet med gift eller smittämne kan dömas till böter eller fängelse i högst två år.

Strafföreläggande, vad gäller?

Eftersom du specifikt nämner strafföreläggande i din ärendebeskrivning kommer det nedan att ges en översiktlig genomgång av denna summariska processform, vilken till viss del liknar det civilrättsliga förfarandet inom ramen för rättsinstitutet betalningsföreläggande. Det är en åklagare som utfärdar ett strafföreläggande enligt 48 kap. RB i vilket den misstänkte uppmanas att direkt eller inom viss föreskriven tid erkänna en gärning och godta den påföljd (böter, 25 kap. BrB, eller villkorlig dom, 27 kap. BrB, eller kombination av dessa) som framgår av det ifrågavarande föreläggandet. Det utgör således ett för åklagaren möjligt alternativ till att väcka åtal. Om den misstänkte godkänner föreläggandet kommer frågan aldrig att hänskjutas till domstol varför det sedvanliga rättegångsförfarandet helt uteblir. Ovanstående summariska processform kan nyttjas då en förundersökning inte leder till åtal och därmed inte heller till en rättegång trots att bevisningen bedöms vara tillräcklig. Det förutsätter likaledes att det framstår som klart vilket straff det ska bli och detta kan endast bli aktuellt när påföljden är begränsad till böter och/eller villkorlig dom. Slutligen ska noteras att ett strafföreläggande i princip har samma verkan som en avkunnad dom varför ett sådant äger rättskraft enligt 30 kap. 9 § RB och antecknas i belastningsregistret. Gällande frågan om du eller någon annan på företaget kan bli föremål för ett strafföreläggande är tämligen svår att besvara med säkerhet. Men under förutsättning att det är konstaterbart att exempelvis ett miljöbrott har förövats och påföljden med all säkerhet kommer stanna på bötesnivå kan detta naturligtvis inte uteslutas.

Sammanfattning och ytterligare rådgivning

Sammantaget kan följande anföras. Alla som handhar och bedriver en miljöfarlig verksamhet måste iaktta de skyldigheter som framgår av 2 kap. MB. Vad som avses med miljöfarlig verksamhet definieras och utvecklas i de inledande bestämmelserna i 9 kap. MB. Förutom en rad rättsliga sanktioner riktade mot den faktiska näringsidkaren (företagsbot, miljösanktionsavgift m.m.) kan överträdelser av det slag som nu är i fråga även utlösa ett personligt straffansvar, vilket går att utläsa av 29 kap. MB och i det här fallet torde främst miljöbrottsbestämmelsen vara aktuell. Strafföreläggande är en summarisk process som ersätter huvudförhandlingen i en domstol och utfärdas direkt av handhavande åklagare när påföljden bedöms stanna vid böter och/eller villkorlig dom.

Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller ånyo genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.

Du har som sagt också beställt en 30 minuters personlig telefonuppföljning med möjlighet att kunna ställa kompletterande frågor och till vidare diskussion. Jag kommer därför att ringa dig redan nu på måndag den 7/9 kl 16.30. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Vänligen återkom per mail om den föreslagna tiden inte skulle passa.

Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende hittills har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.

Vänligen,

Jacob Björnberg
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Övrigt (2443)
2020-09-27 straff vid innehav av olagliga smällare
2020-09-27 Hur lång tid tar det innan man försvinner ut brottsregistret?
2020-09-27 Servering av alkohol till personer under 20
2020-09-26 Polisens rätt att kvarhålla och kroppsvisitera ungdomar med alkohol?

Alla besvarade frågor (84468)