Mened och god advokatsed
Om jag i efterhand kan bevisa att ett vittne först ljugit i polisförhör vid platsen för ett påstått brott och vittnet senare i rätten då denne får den berättelsen uppläst för sig, han drar en annan historia först, inte förnekar att det stämmer, ses det då som mened? Om jag lämnat uppgifter till min försvarare som talar till min fördel och denne inte lämnar dessa uppgifter vidare till åklagaren, är det då ett brott mot god advokatssed? Om jag med foto kan bevisa att vittnets historia är omöjlig, borde det då inte fria mig eller åtminstone vara nog för resning?
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Allmänt om vittnen och deras vittnesplikt
Det är inte ovanligt att vittnesbevisning förekommer i mål i svenska domstolar. Denna typ av bevisning är ett viktigt bevismedel som ofta har en avgörande betydelse för målets avgörande. Var och en, som inte är part i målet, får höras som vittne (36 kap. 1 § rättegångsbalken). I Sverige har vi vidare en allmän vittnesplikt, vilket innebär en skyldighet för enskilda att inställa sig i domstol och avlägga vittna under ed om det skulle vara så att någon av målets parter begär det. Vittnesplikten innebär dessutom en skyldighet för den som är kallad som vittne att vittna. Undantag görs enbart för närstående (36 kap. 3 § rättegångsbalken), den som själv är misstänkt för brott i samma mål (36 kap. 1 § rättegångsbalken) eller eventuellt om man är väldigt ung eller lider av en psykisk störning (36 kap. 4 § rättegångsbalken). Det framgår inte av din fråga att vittnet skulle omfattas av något av undantagen från vittnesplikten och hen måste således vittna under ed i domstolen (Se 36 kap. 11 § rättegångsbalken).
Innan ett vittne avlägger sitt vittnesmål ska domstolen försöka klargöra om vittnet har något förhållande, till antingen någon av parterna eller till saken, som kan vara av vikt för bedömningen av tilltron till vittnets berättelse eller om det i övrigt finns några omständigheter av betydelse (36 kap. 10 § rättegångsbalken). I ditt fall kan du göra domstolen uppmärksam på fotot som finns.
Vittnet kommer som ovan nämnt dessutom behöva avlägga en vittnesed inför domstolen, vilket innebär att hen har en skyldighet att berätta sanningen och om hen skulle ljuga så riskerar hen att dömas för straffansvar. Skulle hen vägra att avlägga vittneseden så kan rätten utdöma vite och därefter vid äventyr av häkte. Skulle detta inte hjälpa så får vittnet häktas i upp till tre månader (36 kap. 21 § rättegångsbalken).
Brottet mened
Om en person lämnar en osann uppgift eller förtiger sanningen, när denne avlagt vittnesed, kan denne dömas för brottet mened (15 kap. 1 § brottsbalken). Brottet anses vara fullbordat först när uppgiftslämnaren avslutat sin berättelse i dess helhet. Fram tills den tidpunkten får den som avlägger sitt vittnesmål ändra sin berättelse för att undgå straffansvar för mened. Om uppgifterna som lämnats dock har varit helt utan betydelse som bevismedel så ska ansvar inte utdömas (15 kap. 4 § brottsbalken). Är det även så att den som avlagt eden, själv rättar den felaktiga uppgiften innan avsevärd olägenhet uppkommit, kan straffet för menedsbrottet bli lindrigare. Viktigt att notera är att vittnet inte lägger någon ed vid polisförhör, och således får ljuga under dessa. Det krävs att vittnet ljuger under ett förhör när denne avlagt vittnesed, för att hen ska dömas till mened.
Avgörande för om mened har begåtts är om den utsaga som har lämnats under ed är osann. Huruvida en utsaga är osann bygger på en jämförelse mellan den verklighet som domstolen eller annan funnit vara utredd och vad den edsvurna har angivit i sin utsaga. Man får därför fråga sig hur mycket utsagan avviker från det konkreta händelseförloppet. Att endast ange en nyans av denna verklighet kan bara betraktas som en minimal avvikelse. För att en utsaga ska kunna anses vara osann krävs således att avvikelsen är av någon vikt eller betydelse i det enskilda fallet. I ditt fall uppfattar jag det, utifrån din fråga, som att det kan vara fråga om en sådan avvikelse som är av vikt, varför det inte kan anses röra sig om någon minimal avvikelse i ditt fall.
För att kunna dömas för mened krävs det vidare att den som vittnar har haft uppsåt till att lämna en osann uppgift eller förtiga sanningen. Detta innefattar ett krav på insikt om att uppgiften eller förtigandet rör ett förhållande som den edsvurna uttalat sig om under ed. Den edsvurne kan sällan försvara sig med att denne inte trott att en osann uppgift omfattas av eden. Utifrån de uppgifter du lämnat är det svårt att säga med säkerhet om vittnet är medveten om att de uppgifter som han avser att lämna under sitt vittnesmål omfattas av är falska och om hen kan anses ha uppsåt till handlandet.
God advokatsed
En advokat är, i sin yrkesroll, skyldig att följa god advokatsed (8 kap. 4 § rättegångsbalken). Det är advokatsamfundet som bestämmer reglerna om god advokatsed och utövar tillsyn över advokaterna i Sverige. En advokat har en långtgående plikt att vara lojal och visa trohet mot sin klient, det vill säga dig. Om en advokat går emot sin klient kan det innebära att advokaten inte visar trohet och lojalitet mot sin klient. Om du anser att din advokat inte har gjort detta, genom att underlåta att vidareförmedla uppgifterna till åklagaren så kan du göra en disciplinanmälan till advokatsamfundet och uttrycka ditt missnöje. Om disciplinnämnden efter en anmälan kommer fram till att advokaten har agerat i strid med god advokatsed så kan advokaten tilldelas en disciplinär åtgärd, såsom en varning eller uteslutning.
Jag hoppas du fick svar på din fråga och om du vill ha ytterligare hjälp skulle jag varmt rekommendera dig att boka tid med någon av våra jurister här.
Bästa hälsningar,
