Medlåntagare
Vad innebär det rent juridiskt för oss.?
Jag äger ensam min villa idag, när jag separera så fick min pappa gå in och bli medlåntagare, alltså inte borgensman. Så med andra ord står han för halva mina lån på huset men jag är fortfarande ensam ägare. Om han går bort? Och när mamma går bort? Vad händer med skulden? Jag har en syster. Banken pratade något om att det kunde påverka henne. Man kan väll inte avskriva hans del av skulden när han går bort?
Lawline svarar
Hej.
Tack för att du vänder dig till Lawline.
Vad innebär "medlåntagare"?
Medlåntagarskap nästan samma som solidarisk borgensmannaskap.
Solidarisk borgensmannaskap innebär att man tillsammans med andra står som part i ett lån och svarar lika mycket som alla andra för skulden. Man svarar envar för hela skulden men har sedan regressrätt mot de andra gäldenärerna. 10 kap. 9§ handelsbalken.
Att vara medlåntagare innebär att man solidariskt med låntagaren svarar för en skuld. Ofta sker detta för att ge borgenärer (t.ex. banker) en lite starkare garanti för deras lån. Denna solidariska förpliktelse fungerar lite annorlunda från en vanlig enkel borgen då borgenären kan kräva in betalningen från vilken av parterna de vill. Borgenären måste alltså inte vända sig direkt till "låntagaren" innan de vänder sig till "medlåntagaren" som de måste göra när det gäller en enkel borgen. De två låntagarna har sedan regressrätt mot varandra i vilket om borgenären kräver in hela skulden av t.ex. "medlåntagaren" kan denne sedan kräva "låntagaren" på halva beloppet då de båda anses dela lika på skulden. Detta framgår av 10 kap. 9§ handelsbalken.
Som medlåntagare står båda parter på avtalet i vilket de båda måste deklarera. Detta innebär att alla parter ska deklarera för lika del. Om det är två gäldenärer ska de deklarera för 50% vardera. Detta gäller inte nödvändigtvis för solidarisk borgen med gör det i de flesta fallen.
Vad händer om borgenspart går bort?
Som ovan sagt så svarar gäldenärerna solidariskt för skulden oavsett om man kallar den medlåntagarskap eller solidarisk borgen. Om ena parten dör så kan denne person inte vara part i ett avtal utan då kommer den efterlevande parten att få stå för hela lånet. Detta eftersom banken kan vända sig till vilken av parterna de vill. Om denna situation skulle uppstå så har den efterlevande parten regressrätt mot dödsboet. Detta kan dock vålla ett problem.
Om skulden ska betalas (säg 1 000 000) så svarar du och din pappa gemensamt för beloppet. Banken kan välja att kräva dig på 1 000 000 kronor eller din pappa på 1 000 000 kronor. Om din far går bort så kommer du vara tvungen att betala de 1 000 000 kronorna men du kan sedan, genom din regressrätt, få ut 500 000 kronor från din fars dödsbo. Problemet ligger i att ett dödsbo inte har oändligt med pengar. Eftersom dödsboets finanser utgörs av de tillgångar den avlidne efterlämnas sig så finns det en viss summa pengar. Om din fars dödsbo inte har 500 000 kronor utan kanske 200 000 kronor kommer du kanske inte att få ut hela det belopp som din regressrätt tillåter.
Skulden kommer dock inte att föras vidare längre än så. Detta innebär att skulden inte kommer att överföras på någon annan familjemedlem eller dylikt. Det som påverkar din syster och moder är att din fars kvarlåtenskap sjunker p.g.a. din regressrätt.
Vänligen/
