Medgärningsmannaskap och fängelse på livstid?
Hej. Tre offer blir attackerade av tre gärningsmän med knivhugg och slagsmål. Ett av offren avlider, medan de två andra blir allvarligt skadade (men utgången kunde lika gärna varit dödlig även för dem). Man hittar i samband med utredningen endast 2 knivar. De ena offret säger i rättegången att gärningsman A utdelade det dödliga knivhugget mot den som avled, men också knivhugg mot han själv och det andra offret. Samma offer säger att även gärningsman B och C utdelade knivhugg mot de överlevande. Offer 2 säger att gärningsman A utdelade det dödliga knivhugget mot den avlidne och att även denna gärningsman utdelade knivhugg mot han själv. Offer 2 är osäker om gärningsman B och C utdelade knivhugg mot han själv och det andra överlevande offret, men tror det.
Gärningsman A är sedan tidigare dömd för X antal grova brott (t.ex. mord), gärningsman B har ett X antal fall i sitt belastningsregister men inte lika grova. Gärningsman C är inte dömd för några brott sedan tidigare.
Åklagaren kräver livstid för de samtliga tre åtalade männen för mord och mordförsök, med förklarande att det är en tillfällighet att de två offren överlevde och menar att han anser lagens förarbeten ger stöd för det.
Min fråga är nu är det möjligt att alla tre åtalade kan dömas för livstid? Borde det inte vara endast den som har pekats ut som den som utdelat det dödliga hugget som kan dömas för det? Borde inte de två andra bli frisläppta eller mildare straff? Tacksam för svar!
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Vad gäller din fråga så skulle jag vilja dela upp den i två delar; den första delfrågan rör huruvida fler än en person kan dömas för mord på en person, den andra delfrågan är avhängig ett jakande svar på den första delfrågan – om så är fallet så blir att bedöma huruvida tre personer kan dömas till fängelse på livstid vid ett medgärningsmannaskap.
Delfråga 1 – Kan fler än en person dömas för mord?
Inledningsvis kan konstateras att mord regleras i 3 kap 1 § brottsbalken där det framgår att "den som berövar annan livet döms för mord till fängelse på viss tid, lägst tio och högst arton år, eller, om omständigheterna är försvårande, på livstid."
Den som berövar annan livet ("mördar" någon annan) kan alltså dömas för mord. Detta innebär att A som höll i kniven och utdelade det dödande knivhugget alltså kan dömas för mord (förutsatts att det bevis utom rimligt tvivel). A skulle också kunna ha gjort sig skyldig till försök till mord gentemot de övriga två personerna, se 3 kap 1 §, 3 kap 11 § och 23 kap 1 § brottsbalken.
Huvudregeln är att endast den person som begår den aktuella straffbelagda gärningen kan straffas för den. Det finns dock undantag, det finns möjligheter att anse att någon är gärningsman utan att denne i "strikt mening" är att anse som gärningsman. Sådana möjligheter finns genom bestämmelserna om medgärningsmannaskap, se 23 kap 4 § brottsbalken.
Om vi antar att det är bevisat att B och C har knivhuggit de andra två personerna (de överlevande) så kan de ha gjort sig skyldig till försök till mord, se 3 kap 1 §, 3 kap 11 § och 23 kap 1 § brottsbalken. Men kan de också ha gjort sig skyldiga till mord avseende den person som avled, den person som A knivhögg till döds?
Här skulle man kunna fundera kring undantagen, såsom medelbart gärningsmannaskap och ordinärt eller utvidgat medgärningsmannaskap.
Ett medelbart gärningsmannaskap innebär att en person har utnyttjat gärningsmannen som ett redskap (tänk till exempel en psykiater som utnyttjar och befaller sin extremt svårt psykiskt sjuka patient att begå ett allvarligt brott – här har den behandlande och ansvariga psykiatern anstiftat ett brott, men på grund av beroendeförhållandet och den viljelösa gärningsmannen (offret?) kan psykiatern här anses som gärningsman). Här finns ingenting som tyder på att det råder ett sådant förhållande att medelbart gärningsmannaskap är aktuellt.
Ett ordinärt medgärningsmannaskap kännetecknas av att det är flera personer som deltar i den brottsliga handlingen. Personerna kan utföra olika handlingar som alla ingår i brottet. Med andra ord ställs inga krav på att de måste utföra likartade handlingar och det spelar ingen roll om någon har varit mer aktiv än någon annan. Man brukar säga att gärningsmännen har handlat "tillsammans och i samförstånd" eller "gemensamt och i samråd".
Man kan säga att det utvidgade medgärningsmannaskapet kännetecknas av handlingar som begås av en eller flera personer utan att de direkt har deltagit i själva utförandet av brottet. Det krävs dock att personernas agerande har spelat en central roll för brottets tillkomst.
Gränsen mellan utvidgat medgärningsmannaskap och medhjälp kan vara svår att dra, klart är dock att det utvidgade medgärningsmannaskapet oftare torde föranleda en strängare påföljd än medhjälp.
Svaret på din första delfråga är alltså ja, fler än en person kan dömas för mord trots att det bara är en som har begått gärningen. Om de personer som inte rent faktiskt högg det dödande hugget, men i tillräcklig grad har spelat en central roll i utförandet så är det möjligt att döma alla tre för mord. I det här fallet har alla tre medverkat i det brottsliga handlandet, A var dock den som utdelade det dödande hugget. Den inblandning de andra hade i gärningen skulle kunna ses ett ordinärt medgärningsmannaskap.
Delfråga 2 – kan man dömas till fängelse på livstid vid ett medgärningsmannaskap?
Ofta när det gäller medgärningsmannaskap och dödligt våld är det svårt att avgöra precis vad och precis vem som dödade offret. För att exemplifiera kommer här ett exempel från ett verkligt mål. Tre män misshandlar en man grovt under tortyrliknande former och utövar sedermera dödligt stickvåld mot överkropp och hals samt dödligt trubbigt våld mot huvudet. Mannen dör, men precis vilken specifik skada mannen dog av är omöjligt att säga. Mannen kan ha dött av stickvåldet eller av det trubbiga våldet mot huvudet. Eller så dog mannen av chock och/eller blodförlust som ett resultat av det kombinerade våldet. Inte heller kan det avgöras precis vem som har utövat varje specifik gärning, men det står klart att alla i stor utsträckning har varit delaktiga i det dödliga våldet. Här valde domstolen att döma alla tre män för mord då domstolen ansåg att det var styrkt att alla hade deltagit i våldsutövandet och att alla hade haft en lika stor del i mannen dödsfall. Domstolen framhöll att flera personer som tillsammans har begått ett brott kan dömas i medgärningsmannaskap för detta brott om de handlat "tillsammans och i samförstånd" eller "gemensamt och i samråd".
Då våldet hade varit hänsynslöst och rått dömdes alla tre män till fängelse på livstid, se 29 kap 2 § brottsbalken (se särskilt p. 2).
Det här fallet visar alltså att det är möjligt att döma till livstids fängelse, trots att det inte är utrett vem som rent faktiskt har dödat offret.
Om vi däremot i din fråga utgår från att det är fastställt att A dödade mannen så är jag inte helt säker på att medgärningsmannaskapet får lika stor betydelse – medgärningsmannaskap har större betydelse när man har bevisat att flera gärningsmän har varit delaktiga i en gärning, men där det inte går att visa precis vem som t.ex. utdelade det dödande knivhugget.
Men, om alla tre ändock befinns vara medgärningsmän och det föreligger försvårande omständigheter så är det möjligt att döma alla tre för mord till livstids fängelse, se 3 kap 1 § och 29 kap 2 § brottsbalken.
Jag hoppas att du har fått någorlunda svar på dina frågor. Har du någon ytterligare fråga så är du välkommen att ställa en ny fråga till oss på Lawline!
Med vänliga hälsningar
