Måste min dotters bostadsrätt säljas för rätt till försörjningsstöd?

2020-03-19 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA
HejBostadsrätt & Ekonomiskt bistånd:Vi köpte en bostadsrätt till vår dotter 2018 för ca 750000:- för lånade pengar på vårt hus. Detta för att hon överhuvudtaget skall ha en chans att komma in på bostadsmarknaden. Min dotter står för lägenheten och äger den juridiskt. Hon har inga lån utan dessa tar jag på vårt huslån.Vår dotter är 24 år och har tyvärr inte lyckats få jobb trots många försök. Har aktivitetsstöd.Tanken var att hon skulle studera men urbildningen var en katastrof och många hoppade av så vi betalade till baka CSN pengarna efter några månader.Vi köpte lägenheten för att få en rimligt låg hyra som hon skulle klara av i framtiden.1rum och kök 40m2Hyra 3213:-/ månadEl 270:-/månadFack 112:-/ månadHemförsäkring 97:-/ månadAktivitetsstöd ca 6000:-Bostadsbidrag 400:-Hittills har jag betalat hyran och el för hon kan inte klara detta på sin låga inkomst. Tufft men nu vill jag försöka att hon kan få detta bidrag så detta kan avlasta mig.Fick ett första besked av socialkontoret i dag 16/3-20 om att hon måste sälja sin lägenhet för att man överhuvudtaget skall kunna få denna hjälp.Kan detta verkligen vara rätt? Vilken paragraf kan jag använda mig av?Om jag förstår det rätt så även om hon har en br så skulle hon vara berättigad till bistånd.,Såg att ni svarat på ett liknande fall 2019-04-24 men vill ändock ge er vårt fall.
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!

Utredning

Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Den som inte kan försörja sig men som kan arbeta har rätt till försörjningsstöd om hen står till arbetsmarknadens förfogande. Om det finns godtagbara skäl har den enskilde rätt till försörjningsstöd även om han eller hon inte står till arbetsmarknadens förfogande. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hens möjligheter att leva ett självständigt liv (4 kap. 1 § socialtjänstlagen, SoL).

I bedömningen av om den enskilde kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt bör enligt socialstyrelsens allmänna råd endast beakta sådana tillgångar som den enskilde faktiskt kan förfoga över eller få tillgång till. I första hand bör beaktas kontanter, bankkonton och andra tillgångar den enskilde förfogar över, s.k. lätt realiserbara tillgångar. Om behovet av bistånd bedöms överstiga tre sammanhängande månader eller om det finns andra särskilda skäl, bör även möjligheten att realisera andra tillgångar påverka socialnämndens bedömning av rätten till bistånd. En tillgång bör dock endast påverka rätten till bistånd, om den har ett betydande värde och om överskottet vid en försäljning motiverar åtgärden. Vid en försäljning bör den enskilde kunna använda intäkten till att betala eventuella lån som är knutna till det som sålts, utan att det påverkar rätten till ekonomiskt bistånd. En villa eller en bostadsrätt bör endast betraktas som realiserbar tillgång, om en försäljning bedöms kunna ge ett intäktsöverskott som motiverar åtgärden och det finns möjlighet att ordna annat boende. Även om ett överskott talar för en försäljning kan en sådan vara olämplig av andra skäl. Om försäljningen blir aktuell, bör den enskilde få skälig tid på sig att sälja villan eller bostadsrätten (Socialstyrelsens allmänna råd SOSFS 2013:1 s. 16-17).

De allmänna råden är inte bindande i sig men överensstämmer väl med hur domstolen brukar döma. Den skäliga tiden (s.k. rådrum) den enskilde ska ha på sig att sälja villa eller bostadsrätt är normalt sett fyra månader från den tidpunkt då den enskilde fick information om nämndens bedömning (jfr Kammarrätten i Stockholm mål nr 5116-10 och Kammarrätten i Stockholm mål nr 1250-19). Som skäl mot en försäljning framkommer av Socialstyrelsens allmänna råd att nämnden bör ta hänsyn till beslut som medför att den enskilde tvingas flytta från den tätort eller den del av kommunen där hen bott under flera år. Nämnden bör även ta hänsyn till om det i individuella fall finns särskilda skäl mot byte av bostad eller bostadsområde som t.ex. om det finns risk för att ett byte medför negativa sociala konsekvenser, om bostaden är anpassad till en boendes funktionsnedsättning eller om den enskilde har begränsad möjlighet att bli godkänd som hyresgäst, t.ex. vid arbetslöshet eller betalningsanmärkning (SOSFS 2013:1 s. 8-9). I det sistnämnda fallet ovan ifrågasatte domstolen inte att en flytt kunde påverka sökandens sociala situation och hälsa negativt. Trots det bedömde domstolen att en försäljning av bostaden och flytt inte skulle medföra oskäliga sociala konsekvenser, varför bostaden skulle säljas för fortsatt rätt till ekonomiskt bistånd (Kammarrätten i Stockholm mål nr 1250-19).

I din dotters fall finns det tyvärr, utifrån hur du beskriver det i frågan, stor risk att det krävs att hon säljer bostadsrätten för att hon ska ha rätt till försörjningsstöd. Som jag förstår det är ansökan om försörjningsstöd inte endast tillfällig utan överskrider tre sammanhängande månader, vilket innebär att möjligheten att realisera andra tillgångar ska påverka bedömningen av rätt till bistånd. Bostadsrätten din dotter innehar är en tillgång som kan säljas för att hon ska kunna försörja sig, om försäljningen bedöms kunna ge ett intäktsöverskott som motiverar åtgärden och det finns möjlighet att ordna annat boende. I din dotters fall har ni köpt den genom att belåna er fastighet, rent juridiskt äger hon däremot den. I praktiken har ni gett bostadsrätten i gåva till er dotter varför det torde finna ett överskott vid en försäljning. Vid krav om försäljning ska din dotter ha ett rådrum vilket normalt sett är fyra månader. Hon ska således ha fyra månader på sig att sälja bostadsrätten från det att hon informeras om att så ska ske för fortsatt rätt till bistånd.

Det finns vissa skäl som kan tala emot en försäljning av bostad, t.ex. om det finns risk för att ett byte medför negativa sociala konsekvenser, om bostaden är anpassad till en boendes funktionsnedsättning eller om den enskilde har begränsad möjlighet att bli godkänd som hyresgäst, t.ex. vid arbetslöshet eller betalningsanmärkning. Bedömningen av domstol brukar dock vara snäv varför det finns en risk att din dotter blir tvungen att sälja bostaden trots sådana skäl. Den möjlighet ni har till framgång vid en överklagan blir beroende av om något av detta är uppfyllt och det anses väga tyngre än det överskott det kan ge att sälja bostadsrätten.

Om ni tycker att socialnämndens beslut att inte bevilja bistånd eller att sådant inte beviljas om din dotter inte säljer bostadsrätten är det möjligt att överklaga beslutet. Om ni behöver hjälp med detta har våra jurister god erfarenhet av förvaltningsrättsliga ärenden. Om så är intressant, eller om något är oklart, är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.

Med vänliga hälsningar,

Dennis Lavesson
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Övrigt (1137)
2020-07-06 Folkbokföringsadress och eventuella oönskade problem
2020-06-30 Kan jag få hjälp med bostad eller boende efter utmätning av bostad?
2020-06-30 Kan en underårig få tilläggsavgift i kollektivtrafiken?
2020-06-30 Tillstånd för vernissage

Alla besvarade frågor (81793)