Måste man tillämpa Begränsningslagen?

2020-05-23 i Migrationsrätt
FRÅGA
Hej jag ska hjälpa min kompis men e lite förvirrad ang detta hoppas ni kan hjälpa mig så jag kan hjälpa vidare..hur ser man på begreppet uppehållstillstånd pga. skyddsbehov. ska jag även ta hänsyn till eventuell tillfällig och/eller tidsbegränsad lagstiftning när jag kollar på detta till min kompis som behöver hjälp?// en förvirrad kompis som vill hjälpa
SVAR

Hej,

Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.

Jag tolkar din fråga som att du undrar vad det innebär att få uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov, du undrar även om man måste förhålla sig till tillfällig lagstiftning.

Vilken lagstiftning är tillämplig?

De bestämmelser som hanterar uppehållstillstånd finns reglerade huvudsakligen i Utlänningslagen men även den s.k. Begränsningslagen. Den infördes i samband med flyktingkrisen 2015 och hade till syfte att minska asylinvandringen till Sverige. Lagen infördes 20 juli 2016 och har förlängts till att gälla fram till 19 juli 2021.

Av 1 kap. 1 a § Utlänningslagen framgår att begränsningslagen ska tillämpas i dem delarna som de avviker från utlänningslagen. Detta innebär att begränsningslagen har företräde framför utlänningslagen i dem delarna det inte skulle överensstämma. För att svara på din fråga är svaret att man måste ta hänsyn till annan lagstiftning än just utlänningslagen.

Uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov

Uppehållstillstånd utgör en rätt att befinna sig i Sverige under en viss tid eller utan tidsbegränsning, allmänt känt som tidsbegränsat uppehållstillstånd respektive permanent uppehållstillstånd. Det finna olika grunder varpå en sökande kan beviljas uppehållstillstånd, ett av dem är skyddsbehov som du nämner i din fråga, en annan grund skulle vara på grund av anknytning eller arbete.

Att man beviljas uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov innebär enkelt sagt att man får asyl. I 1 kap. 3 § Utlänningslagen kan man utläsa att asyl är en form av uppehållstillstånd som beviljas en utlänning därför att denna är flykting eller alternativt skyddsbehövande.

Flykting eller alternativt skyddsbehövande?

Flykting

För att få flyktingstatus måste sökanden uppfylla flera krav som stadgas i 4 kap. 1 § Utlänningslagen För det fösta ska man befinna sig utanför det land som man är medborgare i, helt enkelt innebär det att din vän ska befinna sig i Sverige (eller något annat land) och inte i sitt hemland.

För det andra ska hon ha välgrundad fruktan för förföljelse. Välgrundad fruktan består av två sidor, dels en subjektiv där man utgår från sökandens egna upplevelsers och uppfattning av sin egen situation, dels en objektiv sida om den faktiska situationen i hemlandet. Migrationsverket använder sig ofta av landinformation för att klarlägga läget.

Begreppet förföljelse syftar till att förklara att det måste röra sig som en allvarlig kränkning av de mänskliga rättigheterna eller vara fråga om hot mot liv och frihet kopplat till någon av flyktinggrunderna. Det är viktigt att poängtera två saker i samband med detta: (1) det görs en individuell prövning i förhållande till flyktinggrunderna vilket innebär att din vän måste visa att just hon känner en fruktan för förföljelse. (2) Den andra poängen är att bedömningen är framåtsyftande vilket betyder att man prövar vilken risk hon löper i framtiden och inte vad som redan har skett. Alltså om faran inte längre finns kan man inte få flyktingstatus.

För det tredje, och som redan nämnts måste det grunda sig på någon av flyktinggrunderna som är:

Ras Nationalitet Religiös eller politisk uppfattning Kön Sexuell läggning Annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp

Det sista kravet är att sökanden, det vill säga din vän inte kan eller på grund av sin fruktan inte vill nyttja sig av landets skydd.

Bedöms man ha skyddsbehov som flykting gäller ett sådant uppehållstillstånd i 3 år, 5 § 3 st. begränsningslagen.

Alternativt skyddsbehövande

Alternativt skyddsbehövande är en annan grund som definieras i 4 kap. 2 § Utlänningslagen. Även här måste man befinna sig utanför sitt egna hemland. Andra kravet är att det finns grundad anledning att anta, att man skulle löpa en risk att straffas med döden eller en personlig risk att skadas på grund av en yttre eller inre väpnad konflikt ( de finns flera grunder som du kan läsa i 4 kap. 2 § p. 1 Utlänningslagen). Det är ett lägre krav än för flyktingar, men även här ska det finnas konkreta hot, det är exempelvis tillräckligt att det finns en pågående väpnad konflikt som är så allvarlig att det finns anledning att anta att alla personer som kommer från det landet löper en risk att utsättas för allvarlig fara om de inte beviljas uppehåll i Sverige, så är fallet med bl.a. Syrien.

Även här är krävs att sökanden inte kan eller vill nyttja sitt hemlands skydd.

Ett sådant uppehållstillstånd gäller istället under 13 månader, se Begränsningslagen 5 § st. 3.

Sammanfattningsvis måste man alltså alltid tillämpa gällande lagstiftning, även och särskilt när den är tillfällig. Min rekommendation är, tänk att lagstiftningen har införts tillfälligt av en anledning och man har en plikt att följa den tills den inte längre gäller. Uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov kan helt enkelt förstås som asyl. Ovan har redogjort för de två skyddsbehoven som finns idag gäller.

Har du fler frågor är du välkommen att skicka in dem till oss på Lawline.

Vänligen,

Lina Salem
Fick du svar på din fråga?
Kommentera
Relaterat innehåll